Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
202
INDU STRITIDN INGEN NORDEN
par vingar eller kammar diametralt motsatta varandra.
Den sekundära delen som är fast förbunden med
arbetsmaskinen eller den drivna axeln, består av ett hölje
G, som innesluter vinghjulet T, så att ett ringformigt
rum C bildas mellan dem. Höljet G är invändigt försett
med axiellt gående räfflor. Den överförande delen består
av ett pulver D, som delvis fyller det ringformiga
rummet C. Detta pulver kan väljas av varierande slag
beroende på de egenskaper man vill giva koppweren.
Höljet T är försett med två lock R. Tätningen mellan dessa
och vinghjulet åstadkommes medelst i spår inlagda
packningar J, vilka ligga an mot i locken R svarvade
spår. Vinghjulet är medelst lagerbussningar O lagrat i
locken R.
För att möjliggöra pulvrets likformiga fördelning på
båda sidor om vingarna äro dessa försedda med hålen
I, genom vilken enkla anordning kopplingen
automatiskt balanseras. Pulvret fylles i och avtappas genom
hålet B, som sättes igen med en skruv. Proceduren är
ytterst enkel.
Pulviskopplingen verkningssätt är i korthet följande:
I viloläge äro vinghjulet T (den primära delen) och
höljet G, (den sekundära delen) fullständigt fria från
varandra. Så snart motorn sättes igång kommer det på
motoraxeln fastsatta vinghjulet i rörelse. Vingarna taga
likt skövlar med sig den övre delen av pulvret, vilket
åter faller ned genom hålen I och genom springan
mellan vingarna och höljet G. Vid stigande hastighet
pressas pulvret genom centrifugalkraften mot höljet G: s
rafflade insida och följer delvis med vingarna runt.
Sålunda bestämmer friktionen mellan den nedre vingen
och pulvret och den inre vilofriktionen i pulvret till
att börja med vridmomentet. Men vid stigande
hastighet blir vridmomentet beroende på den inre
rörelsefriktionen mellan två lager av pulver, av vilka det ena
följer kopplingens yttre del och det andra skjutes fram
av vingarna. Om det bromsande momentet är mindre
än det vridmoment, som härrör från denna friktion,
accelereras kopplingens sekundära del och därmed ar-
betsmaskinen, till dess primär- och sekundärdelarna
löpa med samma hastighet. Pulvret är då fördelat
ungefär enligt fig. 1.
Om bromskraften överstiger den inre vilofriktionen i
pulvret uppnås slirmomentet och kopplingen börjar
slira. Pulviskopplingen är försedd med en ringklocka
P, som genast signalerar, när slirningen börjar.
Påtagligen äro mängden jralver, dess specifika vikt och dess
inre friktionskoefficient, dvs kornens diameter, springans
bredd och dimensionerna på hålen storheter, som
konstruktören kan variera för att giva kopplingen de
start- och slirmoment. som önskas.
För smörjning av kopplingens lagerringar användes
s. k. Staufferkoppar E. Dessa äro placerade i ändskivan
F och stå i förbindelse med lagerbussningarnas
glidytor genom kanaler H och hålen K. Av fig. 1 framgår
i övrigt de anordningar, som gjorts för att förhindra
smörjmedlet att under några omständigheter intränga
i pulvret. (Obs. kanalerna L.)
Pulvis-axelkopplingar äro i princip lika
remskive-kopplingarna. De skilja sig från dessa blott därigenom
att höljet utformats på ett
annat sätt.
Konstruktionen framgår av fig. 2,
som visar en koppling där
den stela
flänsförbindnin-gen ersatts med
universallänk. En ring R är
försedd med fyra tappar,
anordnade parvis i rät
vinkel mot varandra. Det
ena paret P är fastsatt i
öron T, utbildade i huset
S, och det andra paret Z
i den på sekundäraxeln N
fastkilade muffen O.
Dessa kopplingar tillåta så
väl parallell- som
vinkelförskjutning av
primär-och sekundäraxlarna
inbördes.
I vissa fall såsom t. ex.
vid separatorer och
centri-fuger är det önskvärt att
kopplingen blir
självutlö-sande, då det drivande
köpplingselementet stannar., På grund härav utföres
Pulviskopplingen i en variant sålunda, att vingarna
kunna fällas inåt till overksamt läge, varvid
riktningen av vingarnas fällningsrörelse sammanfaller med
den avsedda rotationsriktningen. Om således det
sekundära elementet på grund av tröghet roterar, fäller
pulvret vingarna och bringar dem härigenom ur funktion.
Detta kan även ske medelst en särskild mekanisk
anordning. (Fig. 3.)
Resultaten av experimentella undersökningar, som
utförts av professorn vid K. tekniska högskolan i
Stockholm W. Weibull, visa att clet är möjligt att vid
Pulviskopplingen göra startmomentet vid stillastående
sekundärsida större, lika med eller mindre än slirmomentet.
Slirmomentet har visat sig vara påfallande konstant.
De mekaniska egenskaperna hos Pulviskopplingen
kunna således karaktäriseras av två storheter:
1) Startmomentet, det moment som kopplingen
utvecklar vid stillastående arbetsmaskin och konstant
varvantal hos den drivande motorn. För att
arbetsmaskinen skall starta måste dess moment således vara
mindre än startmomentet.
Fig. 1. Schematiska sektionsbilder av Pulvis remskivekoppling.
Fig. 2. Pulvis axelkoppling med universallänk.
Fig. 3. Pulvis självutlösande
koppling.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
