Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
204
INDU STRITIDN INGEN NORDEN
att föredragas framför andra typer, på grund av dess
anpassningsförmåga, och dess hållbarhet kommer att
göra den mycket billigare i längden. Med en
släpringsmotor och startmotstånd, är det lätt att ordna en
mjuk start, men denna utrustning är dyrbar och kräver
ett förståndigt eller automatiskt handhavande. En
vanlig slirkoppling på en kortslutningsmotor giver en
billig och lätt skött anordning, men accelerationen kan
icke justeras. Den är bestämd av kopplingstypen
Klotsar, som var femte minut arbeta mot en torr glidyta,
äro ursäktade, om de icke vara evigt. Pulviskopplingen
kan däremot genom val av pulverslag och pulvermängd
justeras till samma mjuka start, som en släpringsmotor
med pådragsmotstånd giver, och det finns påtagligen
ingen anledning att befara försämring av pulvret eller
ens någon ändring i kopplingens verkan genom
upprepad användning.
Bland arbetsmaskiner, för vilka Pulvis-kopplingen
särskilt torde lämpa sig, kunna nämnas:
Maskiner inom lantbruket, inom byggnadsindustrin,
inom järnindustrin, inom trä- och pappersindustrin,
inom livsmedelsindustrin samt dessutom inom ett otal
olika områden såsom t. ex. textilmaskiner,
gummimaskiner, tryckerimaskiner, garverimaskiner, skomaskiner,
maskiner för kemisk industri, tvättmaskin etc.
Ett annat stort användningsområde har
Pulvis-kopplingen i samband med förbränningsmotorer av olika
slag.
Såsom synes äro bland dessa många maskiner, som
äro föremål för masstillverkning. Det kommer
säkerligen att visa sig att Pulvis-kopplingen har ett lika
vidsträckt avsättningsfält som kullager fått inom många
betydelsefulla områden, särskilt vid transmissioner inom
verkstäder och drift av arbetsmaskiner. Individuell drift
av varje arbetsmaskin torde komma att ersätta de nu
vanliga remledningarna.
Pulviskopplingen är redan upplagd för
standardise-lad massfabrikation i serier av typer.
Massfabrikationen underlättas därav att variationerna av samma
storlekstyper ernås genom helt små och för fabrikationen
tämligen billiga ändringar. Man kan således motse
uppkomsten av en ny svensk världsindustri. Ett
synnerligen gott patentskydd har redan ernåtts, sedan
huvudpatentet beviljats i de viktigaste länderna.
(Uppfinnarne äro betr. huvudprincipen herr Aug.
Berggren, Örebro, och betr. kopplingens tekniska
utbildning ingenjör C. A. Rydqvist, Stockholm, Red. av
I. N.).
Inträdesfordringarna och grunderna för undervisningen
i de tekniska fackskolorna och gymnasierna.
Uti kungörelse trädande i kraft den 1 juli
innevarande år har K. m:t i avseende på inträdesfordringarna
samt undervisningen vid de tekniska fackskolorna och
gymnasierna förordnat — utöver vad som finnes
föreskrivet i stadgan den 6 juni 1919 för dessa
läroanstalter — följande bestämmelser.
§ I-
1. För inträde i maskinteknisk fackskola och
elektroteknisk fackskola fordras, förutom vad i § 17: 1 c) av
ovannämnda stadga föreskrives, att den
inträdessökande vid anställd prövning visar sig äga nödiga insikter
och färdigheter till nedannämnda omfång i följande
ämnen:
svenska språket: förmåga att författa en enkel
uppsats ;
matematik: algebra till den omfattning, som fordras
för lösandet av andra gradens ekvationer med en eller
flera obekanta, samt av geometrien proportionslära och
planimetri.
2. För inträde i husbyggnadsteknisk fackskola,
ke-misk-teknisk fackskola och teknisk fackskola för
träindustri fordras, förutom vad i § 17: 1 c) av
ovannämnda stadga föreskrives, att den inträdessökande vid
anställd prövning i svenska språket visar sig äga förmåga
att författa en enkel uppsats.
§ 2.
Undervisningen i teknisk fackskola skall omfatta
följande ämnen:
1) Matematik till den omfattning, som fordras för
att kunna inhämta de tekniska tillämpningsämnena
samt snabbt och säkert utföra beräkningar av det slag,
som möta lärjungarna under deras kommande praktiska
verksamhet.
2) Fysik med laborationer: de särskilt med hänsyn
till fackskolans huvudsakliga ändamål viktigaste
företeelser, lagar och teorier, som falla inom fysikens olika
områden, ävensom de viktigaste tekniska
tillämpningarna härav, i den mån de ej genomgås vid
undervisningen i andra ämnen. Vissa hithörande områden såsom
ångteknik och elektroteknik må även kunna behandlas
såsom särskilda undervisningsämnen.
3) Kemi med laborationer: de allmänna kemiska
lagarna samt en kortfattad översikt över kemiens
viktigaste element och föreningar till den omfattning, som
kräves för kännedom om de material, produkter och
förlopp, vilka äro av betydelse inom de tekniska
arbetsområden fackskolan avser.
4) Mineralogi och geologi i den mån kännedom om
mineralens, malmernas och bergarternas
sammansättning, igenkännande och förekomst är nödvändig för
lärjungarnas blivande praktiska verksamhet.
5) Mekanik och hållfasthetslära: de företeelser,
lagar och teorier, som falla inom mekanikens och
hållfasthetslärans områden, inbegripet numerisk och i vissa
fall grafisk lösning av hithörande problem i avseende å
enklare maskin- eller byggnadstekniska konstruktioner
med hänsyn till deras olika slag av mekaniska
påkänningar.
6) Ritteknik för att bibringa lärjungarna säker
färdighet att såväl på fri hand som med tillhjälp av
vanliga ritinstrument snabbt och korrekt avbilda föremål
i olika projektioner med utsatta mått samt att göra
lärjungarna förtrogna med projektionsläran i den
utsträckning, som fordras för lösande av förekommande enklare
konstruktionsuppgifter vid maskin- och
byggnadsritning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
