- Project Runeberg -  Industritidningen Norden / Femtiosjätte årgången, 1928 /
218

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

218

INDU STRITIDN INGEN NORDEN

Detta böljande och kretsande överensstämmer till fullo
med hela naturens gång. Sammansättning och
upplösning och förnyad sammansättning i oändlig följd.
Levande varelser födas, växa, avtaga och dö, och nya träda
i deras ställe. Materien omvandlas ständigt, långsamt
eller hastigt, men oundvikligt i alla fall. Naturens
krafter tävla med varandra, ofta under våldsamt brak, men
de finna alltid nya jämviktslägen liksom en ny
organisation. »Allting röres.» Världsalltets solsystem och
atomernas elektroner virvla med samma hejdlösa fart och
antaga undan för undan nya konstellationer: Ljusets och
elektricitetens snabba vågrörelser, så olika varandra, äro
dock av samma art, som de långsamma iböljeföreteelser,
vi kunna följa med våra ögon, som årstidernas
växlingar, varför icke också som det mänskliga livets och
historiens periodicitet. Sådan är världsalltets organisation,
ofattbar i sin väldighet, sin oändlighet, sin omväxling
men dock konsekventa enhetlighet i stort och smått,
outgrundlig till sitt ursprung, sin innersta mening och sitt
slutliga mål.

Organisatoriska företeelser i vår tid.

Om vi efter dessa allmänna betraktelser vända oss till
de organisatoriska företeelserna på den mänskliga
verksamhetens område i vår tid, så kanske vi kunna se på
dem med bättre förståelse och mera tillförsikt, än om vi
iakttaga dem endast så, som vi möta dem i ett mindre
sammanhang eller var för sig. Så t. ex. kunna vi förstå,
att det senaste världskriget lika litet som den franska
revolutionen bildar någon slutpunkt i det statliga
organiserandet, att socialism lika litet som någon annan dylik
förkunnelse kan skänka människosläktet den beständiga
lycka och tillfredsställelse, som vi så gärna vilja
förespegla oss i hopp och i tro. Men vi kunna också förlita
oss på att livet har sin gång, att svårigheterna skola
lösas, att det hela går framåt om ock genom lidanden och
död. Den högre makten organiserar sin värld så som han
vill, och vi få väl tro att syftet, att slutmålet är gott.

Men är det då likgiltigt hur vi förhålla oss till de
organisationsrörelser, som omgiva oss och varav vår
välfärd uppenbarligen beror? Ingalunda! När vi vandra i en
tät och oländig skog, försumma vi ej att ge akt på
terrängen, på träd och buskar och vad annat, som möter
oss, så att vi kunna leta oss fram på bästa möjliga sätt.
Det är icke likgiltigt om vi i skogen törnå mot stammar
och grenar eller snava över stenar eller ge oss ut i träsk
eller snärja in oss i busksnåren. Detta kunna vi i regel
undvika, om vi se oss för, och om det behövs kunna vi
röja undan hindren, lägga broar och förbättra vår väg.
Så ock i vandringen genom livet. Det gäller för oss att
se och bedöma förhållandena omkring oss och att inrätta
oss med hänsyn till dem. Så kunna vi finna möjlighet
att komma fram, och kanske bereda väg även för andra
till eget och det helas gagn.

Så som allting röres, lär man ej kunna finna någon
fast punkt, på vilken man kan stå orubbligt för sig själv.
Man måste följa med i rörelsen på något sätt och söka
något stöd, ansluta sig till någon organisation och
inpassa sig i den. Alla tillhöra vi ju någon stat och någon
kommun. Detta är ofrånkomligt och även gagneligt,
skulle jag tro. Vår verksamhet och våra intressen
föranleda oss därjämte ofta att söka samverkan med grupper
av personer i olika kombinationer. Så bildas allt flera
sammanslutningar, olika slags organisationer, lokala och
centrala i allt större omfattning. Jag erinrar om den
stora mängden sammanslutningar kring ideella och
materiella intressen, nationella och internationella, däri-

bland arbetarnas och arbetsgivarnas organisationer,
politiska och opolitiska föreningar av varjehanda slag.

Kommunikationsmedlens organisationsfrämjande
betydelse.

Denna samverkan och detta organiserande underlättas
i hög grad genom tillvaron av våra nutida
kommunikationsmedel. Det går väsentligt lättare och snabbare nu än
förr att komma tillsammans från vitt skilda håll till
sammanträden och kongresser, ooh man kan dessemellan
kommunicera per post, telegraf ooh telefon för
jämförelsevis ringa kostnad snart sagt varje ögonblick och på
vilka avstånd som helst.

Kommunikationsmedlens utveckling har också
föranlett och gynnat tilkomsten av en mängd stora
affärsföretag, vilkas organisationer omspänna hela länder och
världsdelar, ja hela jorden. Genom dessa har
åstadkommits en samverkan ifråga om mänskliga krafter,
naturtillgångar och andra resurser, som man förr knappast
kunnat drömma om, och fördelarna av dylik organiserad
samverkan komma oss alla tillgodo i form av ökade
möjligheter att tillfredsställa våra behov och önskningar,
att njuta av hela världens rikedomar så långt vi förmå
att giva något igen. Byteshandeln är numera ej inskränkt
till familjen eller byn eller trakten däromkring. I stort
sett skulle man kunna säga, att den, som har något att
sälja, har hela världen till marknad och den, som vill
köpa, har hela världen till leverantör. Detta förhållande
har skapat förutsättningar för storindustri,
specialisering och massproduktion, med en till ytterlighet driven
arbetsfördelning, som i sin ordning förutsätter och
främjar en utomordentligt omfattande men tillika enhetlig,
man kunde nästan säga enkel, organisation.

Organiserandets sannolika framtidsutveckling.

Vad skall nu bli av allt detta? Skall organiserandet
kunna fortgå i den riktning, det nu har fått? Skola
sammanslutningarna, staterna, de industriella och
kommersiella företagen och de mångahanda föreningarna bli allt
större och samtidigt arbetsuppgifterna allt. mera
specialiserade? Eller skall det komma något bakslag, som
krossar det nuvarande och kastar oss in i något annat, något
som sålunda måste organiseras på nytt? Historiens och
naturens lärdomar säga oss ju, att allting rör sig i kretsar
och vågor. Alla förhållanden tyda på fortsatta
förändringar. Men hur dessa förändringar skola gestalta sig,
det tordé ännu ingen kunna förutsäga.

Om man likväl vill spå i tiden -— och man kan ha
många goda anledningar att söka göra det — så finner
man åtskilliga tecken, som möjligen kunna tydas och ge
någon föreställning om, vad som kan komma att ske.

Vi ha sett hurusom kommunikationsmedlens
utveckling varit och är ett det kraftigaste hjälpmedel för
organiserandets utbredning och fördjupning. De nyaste
kommunikationsmedlen, radion och flygmaskinen, komma
säkerligen att utvecklas till långt större betydelse, än de
för närvarande ha. Och det synes icke otroligt, att
tekniken kan komma med nya hjälpmedel, radioskopi och
annat, som kan bidraga till att än mera underlätta
människornas förbindelser med varandra och därigenom främja
organiserandets fortsättning i samma riktning som nu.
Men ju större en organisation blir, det må vara en stat,
ett affärsföretag eller någon annan förening, desto större
blir risken, att det uppstår missnöje inom eller utom
organisationen. Missnöjet framkallar nya organisationer
inom eller vid sidan av den gamla, och så är ju omvänd-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:02:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/indunord/1928/0220.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free