Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
223 INDU STRITIDN INGEN NORDEN
gas en vagnskorg, vars tyngd bidrager till säkrare
styrning av styrmeden 8.
På grund av axelns 23 lutning mot horisontalplanet
kommer bakhjulet 27 att intaga snett läge mot marken,
då hjulet vid slädens svägning i kurvor kommer vid
sidan om fordonets vertikala mittplan, och bringar
motorcykeln att automatiskt luta inåt i kurvorna,
proportionellt mot kurvans radie.
Vid företagna prov med fordonet har det — säges i
patentbeskrivningen (nr 65 413) — visat sig, att
någon slirning i sidoled icke behöver befaras, även om vä-
gen har en lutning, som under inga villkor skulle
möjliggöra användning av en vanlig släde. Vidare kan
fordonet framföras på hård skare, enär belastningen på
grand av slädens konstruktion är synnerligen jämnt
fördelad utefter större delen av medarnas mittre
längd-partier, vilket även medför, att främre änden av
skenorna 2 glida lätt upp på snötäcket och att de bakre
ändarna av skenorna sträva att lyfta sig något från marken,
vilket naturligtvis även bidrager till att underlätta
slädens framförande, som därför kan åstadkommas med
relativt liten kraft, Chr. S.
Ökad körhastighet för lastbiler?
Sveriges Industriförbund avlät i slutet på förra året
till K. m: t beträffande lastbilstrafiken en skrivelse, som
kan komma att influera på den förhandenvarande
revisionen av motorfordonsförordningen. Skrivelsen har
således alltjämt sin aktualitet; den lyder såsom följer.
»Under den jämförelsevis korta tid, som vår nuvarande
förordning om motorfordon av den 15 juni 1923 varit
gällande, hava från flera håll framställts krav på dess
modernisering. Anledningen härtill är givetvis att söka
däri, att bestämmelserna i nämnda förordning icke äro
så avpassade, att de lämpa sig för de väsentligt
ändrade förhållanden, som automobiltrafikens fortsatta
betydande utveckling under den ifrågavarande tidsperioden
medfört. Det beräknas, att antalet automobiler vid 1926
års slut var ungefär dubbelt så stort som vid
förordningens tillkomst. Särskilt har trafiken med lastautomobiler
varit underkastad en anmärkningsvärt kraftig tillväxt,
och gods, som förut befordrats medelst järnväg, har
numera i stor omfattning överflyttats till lastbiltrafiken.
Å statsjärnvägarna lärer under åren 1925 och 1926
enbart styckegodstrafiken av dylik anledning ha minskats
med 120 000 ton eller ca 15 %.
Med hänsyn till lastbiltrafikens kraftiga utveckling
och allmänna betydelse anser Förbundet — som i detta
sammanhang ej skall ingå på frågan, huruvida gällande
bestämmelser i vad de avse persontrafiken äro i behov
av ändring — att det är nödvändigt tillse, att
utnyttjandet, av lastautomobiler icke mer än nödigt hindras
genom administrativa föreskrifter. Ett ingalunda
obetydligt hinder av dylik art är enligt Förbundets
uppfattning de i motorförordningen f. n. stadgade
hastighetsbestämmelserna, Den högsta tillåtna hastigheten för
lastautomobiler är f. n. 25 km per timme, under det en
personbil får framföras med nästan dubbelt så stor
maximihastighet, nämligen 45 km per timme. Såväl i
sakkun-nigbetänkandet till 1923 års lagförslag som i Kungl.
Maj: ts proposition i ämnet hemställdes, att clen högsta
tillåtna hastigheten för lastautomobiler skulle bestämmas
till 30 km per timme, men Riksdagen nedsatte siffran
till 25 km, vilken hastighet medgives för lastbilar,
försedda med luftringar och med en brattovikt ej
överstigande 2 500 kg.
Huvudskälen för hastighetens starkare begränsning
för lastautomobiler än för personbilar torde ha varit
hänsyn till trafiksäkerhetens krav ävensom en strävan
att så långt möjligt skydda vägbanan. Även om det vid
lagens tillkomst var befogat att på grand av
ovannämnda orsaker begränsa hastigheten på sätt som skedde, så
äro likväl ifrågavarande skäl ej längre bärande.
Allmänheten äger nämligen numera betydligt större vana vid
automobiltrafiken och har uppfostrats att iakttaga större
försiktighet än förut vid användandet av vägbanan. Och
ifråga om vägskyddet har man, huru erkännansvärd en
dylik strävan än är, otvivelaktigt låtit sig förledas till
alltför rigorösa åtgärder, vilka f. n. hämma trafiken i
onödig omfattning. Under de senaste åren hava dessutom
såväl väghållningen som vägbyggandet förbättrats,
varigenom påfrestningen på vägarna minskats. Andra skäl,
som även tala. för att clen nuvarande stora skillnaden i
hastighet mellan person- och lastautomobiler
rättvisligen ej längre bör bibehållas, ä.r att efter nuvarande
motorförordnings tillkomst en förskjutning uppåt i vikt
ägt rum för personvagnarna, beroende på den övergång,
som i stor utsträckning ägt rum från öppna till täckta
vagnar. Medelvikten för personbiler är numera 1 000
kg och för lastautomobiler endast 300 kg högre.
Skillnaden i den slitning å vägbanan, som åstadkommes
genom trafik med en person- och en lastautomobil, är
sålunda ej längre så anmärkningsvärt stor. Slutligen må
framhållas, att de sedan motorförordningens tillkomst
vidtagna förhöjningarna i skatterna å automobiler ha
kommit att. drabba lastbiltrafiken kraftigare än
person-tiltrafiken särskilt på grund av den omläggning av
sättet för skattens beräknande, som skett vid innevarande
års riksdag. Lastbilerna deltaga alltså numera i
kostnaderna för väghållningen i betydligt större omfattning
än vad fallet var, då förordningen antogs.
De härovan framdragna omständigheterna synas
Förbundet utgöra bärande skäl för att en höjning vidtages
ifråga, om de för lastautomobiler tillåtna hastigheterna,
så att möjlighet lämnas öppen för dessa automobilers
ökade ekonomiska utnyttjande. Då Eders Kungl. Maj: t.
numera tillkallat särskilda sakkunniga för att verkställa
omarbetning av gällande motorförordning, har
Förbundet funnit tillfället lämpligt att framlägga följande
förslag till nya hastighetsbestämmelser för lastautomobiler :
för lastvagnar med bruttovikt av 2 000 kg 35 km
» » > » mellan 2 000—4 000 » .30 >
» > » 4 000—6 000 > 25 >
» » > » över G 000 » 20 >
Dessa hastigheter synas Förbundet vara väl avvägda
och i lämplig relation till de för personautomobiler f. n.
gällande.
Industriförbundet tillåter sig sålunda i underdånighet
anhålla, att Eders Kungl. Maj: t vid framläggande av
förslag till ny förordning om motorfordon ville med
beaktande av de skäl, som av Förbundet härför åberopats,
föreslå Riksdagen, att de tillåtna körhastigheterna å
lastautomobiler måtte fastställas i enlighet med vad
Förbundet härovan hemställt.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
