Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
227 INDU STRITIDN INGEN NORDEN
Nya svenska luftfartsförordningar.
Den 20 sistlidna april förordnade K. m: t ett komplex
nya bestämmelser för luftfart, trädande i kraft den 1
maj d. å. (Sv. förf.-saml. nr 83, 85 och 86.)
Beträffande förordningen den 26 maj 1922 om
luftfart har förordnats bl. a. följande ändrade lydelse:
Par. 26. Mom. 1. Plats, som inrättas eller
regelmässigt, brukas till flygplats för ett eller flera
luftfartyg och som ej innehaves av staten, ävensom, i den
omfattning Konungen bestämmer, annan för luftfarten
avsedd anläggning skall godkännas i den ordning
Konungen bestämmer. Godkännande gäller, så länge
anläggningen uppfyller de villkor, som må föreskrivas för
dess brukande. Den är underkastad tillsyn av
behörig offentlig myndighet. Envar, som har den i sin
besittning, är pliktig låta denna myndighet få tillträde
till densamma.
Mom. 2. Varje flygplats, som mot erläggande av
avgift är öppen för svenska luftfartyg, skall på enahanda
villkor vara öppen för luftfartyg, hemmahörande i
främmande stat, med vilken Konungen slutit avtal om
beviljande av sådan förmån. För sådan flygplats skall
taxa för upp- och nedstigning samt för uppehåll vara
fastställd, vilken utan åtskillnad skall tillämpas å
svenska och främmande luftfartyg. —
Om linjefart m. m. gäller bl. a.:
Par. 33. För utövning av luftfart i regelbunden
trafik å viss luftfartsled (linjefart) eller anläggning av
flygplats till allmänt bruk erfordras, där annan än
staten skall utöva driften, särskilt tillstånd av
Konungen. För utövning av annan luftfart för befordran av
personer mot avgift erfordras tillstånd av
luftfartsmyndigheten.
Par. 35. Vid meddelande av tillstånd enligt § 33 må
tillståndets giltighet begränsas till viss tid, åt kronan
förbehållas lösningsrätt ävensom i övrigt föreskrivas,
på vad sätt och under vilka villkor luftfarten må utövas
eller anläggningen utföras och nyttjas.
Par. 39. Mom. 1. Luftfartyg, som befinner sig inom
svenskt område, skall följa alla anvisningar, som för
iakttagande av laga föreskrifter och allmän säkerhet
givas av behörig offentlig myndighet.
Vid luftfartygs ankomst och avgång är sådan
myndighet berättigad att visitera luftfartyget och att
granska de handlingar, med vilka det skall vara försett.
Mom. 2. Inkommer luftfartyg över för luftfart
förbjudet område, skall det, så snart det får kännedom
härom, giva någon av de nödsignaler, som äro
föreskrivna i § 22 av kungörelsen den 20 april 1928 (nr
86) angående åtgärder för undvikande av
sammanstötning mellan luftfartyg m. m. samt verkställa
nedstigning utanför det förbjudna området så snart och så
nära detta område som möjligt på en till allmänt bruk
upplåten flygplats inom riket.
Mom. 3. Luftfartyg, som färdas över svenskt
område, därunder inbegripet av förhållandena
nödvändiggjorda nedstigningar och uppehåll, må kunna befrias
från beslag på grund av intrång i rätt till patent,
ritning eller modell genom ställande av säkerhet, vars
storlek i saknad av godvillig överenskommelse snarast
möjligt skall bestämmas av överexekutor å den ort, där
beslaget ägt rum.
Par. 40. Luftfartyg, hemmahörande i stat, med
vilken Konungen slutit särskilt avtal i sådant hänseende,
har vid nedstigning och särskilt i fall av nöd rätt till
samma hjälpmedel som luftfartyg av svensk
nationalitet.
Den, som på sjön bärgar luftfartyg, som lidit haveri,
eller dess last, eller som medverkar till bärgningen, har
rätt att undfå bärgarlön i enlighet med de grunder, som
stadgas i sjölagen.
Den rätt vidlyftiga kungörelsen (Förf.-saml. nr 85)
avseende tillämpningen av ovannämnda förordning om
luftfart inehåller först följande definitioner.
Med luftfartyg förstås i denna kungörelse ballonger,
vare sig fasta eller fria, luftskepp eller motorballonger
samt flygplan. Med ballong förstås luftfartyg,
antingen fast eller fritt, som hålles uppe med gas, lättare än
luften, och som saknar framdrivningsanordning. Med
luftskepp förstås luftfartyg, som hålles upp med gas,
lättare än luften, och som är försedd med
framdrivningsanordning. Med flygplan förstås luftfartyg,
tyngre än luften, som är försett med
framdrivningsanordning. Med yrkesmässig luftfart förstås befordran av
personer eller gods i luftfartyg mot avgift.
Luftfartyg, som står under befäl av därtill beordrad militär
person, anses såsom militärt.
Beträffande luftfartygs registrering
m. m. förordnas bl. a. följande:
Par. 3. Ansökan om registrering av luftfartyg skall
innehålla uppgifter angående:
1) Luftfartygets typ jämte beskrivning av fartyget.
2) Vilket år, var och av vem luftfartyget är byggt
samt, där luftfartyget undergått ombyggnad eller
väsentlig reparation, motsvarande uppgifter angående
ombyggnaden eller reparationen. Därjämte skall uppgivas
tillverkarens nummer å luftfartyget eller annat
identifieringsmärke å detsamma. Har luftfartyg från att vara
utländskt övergått i svensk ägo, skall tillika uppgivas
året då det blivit svensk egendom.
3) Ägarens och, där luftfartyget tillhör flera,
samtliga, delägarnas fullständiga namn (för aktiebolag,
handelsbolag eller annan sammanslutning, som har egen
firma, angives firman). —
4) Beskaffenheten av det fång, varigenom
luftfartyget av ägaren åtkommits. Har luftfartyget varit i
utländsk ägo, skall med fångeshandling eller annan
skriftlig bevisning styrkas, att utländsk ägares rätt till
fartyget övergått å den, som till registret anmäles
såsom ägare; skolande fångeshandling, som upprättats å
utrikes ort, vara av svensk konsul legaliserad.
5) Den flygplats, där luftfartyget har sin hemort.
Dessutom skall vid ansökningen fogas bevis eller
förklaring, att luftfartyget icke är registrerat i annan
stat. —
Par. 5. Nationalitetsmärket för Sverige utgöres av
ett S. Registreringsmärket utgöres av en grupp om fyra
stora bokstäver, av vilka första bokstaven alltid skall
vara A. Närmare bestämmelser angående märkenas
inbördes storlek och avstånd, mått och bokstavstyp samt
deras anbringande och bevarande ävensom angående
deras användning som stationssignaler vid radiotelegra
fe-ring, radiotelefonering eller annan signalering utfärdas
av luftfartsmyndigheten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
