- Project Runeberg -  Industritidningen Norden / Femtiosjätte årgången, 1928 /
231

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

231 INDU STRITIDN INGEN NORDEN



Luftfartyg, som närmar sig ett annat luftfartyg från
någon riktning mer än 110 grader från den kurs, som
följes av det sistnämnda, dvs befinner sig uti sådant
läge i förhållande till det fartyg, som upphinnes, att det
på natten ej kan se någotdera av dettas sidoljus, skall
anses vara ett fartyg, som upphinner, och ingen
sedermera inträffande förändring av vinkeln emellan det
upphinnande luftfartygets kursriktning och riktningen
till det andra luftfartyget skall göra det luftfartyg, som
upphinner, till ett luftfartyg, som, enligt dessa
föreskrifters mening, skär det andras kurs, eller fritaga det
från skyldigheten att hålla klart av luftfartyget, som
upphinnes, förrän det slutligen är förbi och klart.

Enär om dagen det luftfartyg, som under ovan
omnämnda förhållanden upphinner ett annat luftfartyg,
ej alltid kan med visshet avgöra, om det med bibehållen
kurs kommer att gå framför eller bakom det andra
fartyget, bör det, om tvivel härutinnan förefinnes,
antaga. att det är ett luftfartyg, som upphinner, och
därför hålla ur vägen.

Par. 41. Därest flygplan, som håller på att
verkställa upp- eller nedstigning å flygplats, måste göra
en sväng, skall denna, utom i fall av nöd, göras åt
vänster, dvs i motsatt riktning mot rörelsen hos
visarna på en klocka.

Par. 42. När ett flygplan företager uppstigning från
en flygplats, får det ej vända, förrän det kommit 500
meter från närmaste punkt å flygplatsens gräns.
Vändningen skall ske på sätt i föregående paragraf är sagt.

Par. 43. Flygplan, som flyger på ett avstånd mellan
500 och 3 500 meter från närmaste punkt å gränsen
av en flygplats, skall rätta, sig efter de för flygning i
§§ 41 och 42 meddelade bestämmelser, såvida det ej
flyger på större höjd än 2 000 meter.

Par. 44. Det är förbjudet att över eller i närheten av
flygplats utföra konstflygning med flygplan på
mindre avstånd än 4 000 meter från närmaste punkt å
flygplatsens gräns, såvida icke flygplanet befinner sig
på större höjd över marken än 2 000 meter.
Akrobat-landning å flygplats är förbjuden.

Par. 45. Vid varje flygplats skall vindriktningen
tydligt angivas på ett eller flera av de allmänt
godtagna sätten, t. ex. landnings-T, vindstrut, rykande
eld, osv. I händelse av vindstilla skall en väl synlig
vävkula vara hissad på. en mast och, om landnings-T
finnes, skall detta vara utlagt i ett bestämt, oförändrat
läge.

Par 46. Flygplan skall, då det verkställer upp- eller
nedstigning å en flygplats, göra detta mot vinden, så
framt ej flygplatsens mark- eller terrängförhållanden
omöjliggöra detta eller vindstilla är rådande. I
sistnämnda fall skall flygplan, som företager upp- eller
nedstigning, göra det i den riktning, som är angiven
genom ett överenskommet märke, eller, om landnings-T
finnes, i den riktning, detta angiver.

Par. 48. Fri väg skall lämnas för luftfartyg, som
håller på att verkställa nedstigning å en flygplats.

Par. 49. Å varje flygplats skall längs dess gräns och
framför där befintliga hangarer finnas ett neutralt
område, avsett för flygplans förflyttning på marken eller
vattnet.

Den del, som är avsedd för upp- och nedstigning,
skall vara så stor som möjligt.

Flygplan, som skall verkställa upp- och nedstigning,
skall göra detta i enlighet med bestämmelserna i §
46 och på så sätt, att det lämnar fri plats på sin
vänstra sida för varje flygplan, som redan gått ned

eller håller på att stiga upp eller står i begrepp att
göra det.

Flygplan, som förflyttas på marken eller vattnet å
det område, som är avsett för upp- och" nedstigning,
skall framföras i riktningen för upp- och nedstigning.
Dock kan å vissa flygplatser flygplan, som
förflyttas på marken eller vattnet, erhålla tillstånd att korsa
det område, som är avsett för upp- och nedstigning,
under iakttagande av särskilda bestämmelser, avsedda
att betrygga säkerheten.

Par. 53. Lämpliga märken skola anbringas på alla
för flygning hindrande föremål, som finnas på en
flygplats, ävensom, såvitt möjligt, på alla för flygning
farliga fasta föremål, som finnas inom ett område av 500
meter från flygplatsen.

Teknisk översikt.

Varför fryser varm vattenledning
lättare än kallvattenledning? Det är en
ofta gjord iakttagelse, att under samma förhållanden
vattnet i en varmvattenledning fryser lättare än vattnet
i en kallvattenledning. Orsaken härtill är enligt
Westinghouse Techn. Press. Service att söka i tvenne
fysikaliska egenskaper hos vattnet, nämligen dess ringa
värmeledningsförmåga och dess täthetsmaximum vid 4°..
Till följd av den ringa värmeledningsförmågan äger i
en vattenpelare värmeutjämningen nästan uteslutande
rum genom konvektion, som åstadkommes genom den
olika specifika vikten hos vatten av olika temperatur.
Går nu en vattenledning genom en zon, där
temperaturen är under fryspunkten, så avkyles vattnet i denna
fryszon ned till 4°, utan att någon cirkulation äger rum.
Men viel fortsatt avkylning stiger det nu specifikt
lättare vattnet uppåt och cirkulationen sträcker sig så långt
som det varmare vattnet är specifikt tyngre än det
kallare, alltså till högst en pankt, där vattnets temperatur
uppgår till ungefär 8°. Vid en kall vattenledning ligger
denna punkt tämligen högt upp i det varma rummet,
så att det uppstigande avkylda vattnet åter kan
uppvärmas i det varma rummet. Vid en varmvattenledning
däremot ligger denna, punkt tätt intill införingsstället i
det varma rummet; cirkulationen sträcker sig alltså
praktiskt taget blott till fryszonen, och följden blir,
att vattnet i denna zon icke åter kan uppvärmas i det
däröver befintliga varmare rummet och inom kort
avkyles till under fryspunkten. Förutsättningen för
frysningen är enligt denna förklaring, att en cirkulation
från fryszonen nedåt icke kan äga rum — att alltså
vattnet under fryszonen har en temperatur av 4°.

Fk.

*



Nytt avhårings medel för hudar. Man
har nyligen i ett laboratorium för garvningsindustrin i
Cincinnati i Amerika, lett av G. D. Mc Laughlin,
lyckats utforska de kemiska processerna vid hudarnas
av-håring och i samband därmed funnit ett nytt
avhårings-medel. Sedan urminnes tider har man för detta ändamål
använt kalkmjölk. Men det har visat sig, att det
egentligen verksamma ämnet är metylamin, som uppstår vid
kalkens kemiska inverkan på keratinet i hudens
epidermis. Tillsatsen av metylamin till kalklösningen ger till
resultat ett hastigare lossnande av håren. Härigenom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:02:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/indunord/1928/0233.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free