Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
236
INDU STRITIDN INGEN NORDEN
läge. Den är belägen på Amager, oeli Sundets blå böljor
gå alldeles intill flyghamnen. Där är platsen för
kombinerad flyghamn för land- och sjömaskiner. I det
fallet har Kastrup en påtaglig likhet med en av de
svenska flyghamnarna, Göteborgs stads ute vid Torslanda.
Den danska aerodromen gör ett synnerligen gediget
intryck — fältet är stort tilltaget, liksom även
hangarer och administrationsbyggnaden. Flygstationen är
belägen 6 km söder om Rådhusplatsen i Köbenhavn, med
vilken den står i regelbunden bussförbindelse.
Emellertid har flyghamnens läge vid vattnet den nackdelen,
att det vid mycket regnig väderlek är svårt att hålla
fältet i gott stånd. Det blir vid dylik väderlek lätt
sumpigt och vått, vilket kan vara rätt hindersamt vid start
och landning.
Det europeiska flygnätet har under de senaste åren
blivit allt tätare och trafiken över de olika
knutpunkterna har utvecklats oerhört. Det faller av sig självt att
denna betydligt ökade trafik ställer allt större krav på
flyghamnarna, och dessa ha också utvidgats och mo-
derniserats för att vara i stånd att möta den ökade
trafiken.
Ett livsvillkor för clen kommersiella lufttrafiken är
att den fungerar fullt pålitligt, och allt som är möjligt
göres också för att förebygga olyckor. Och i det
hänseendet har man överallt lyckats över förväntan gott.
Det kan i detta sammanhang erinras om det glädjande
faktum, att clet svenska lufttrafikföretaget, Ab.
Aero-transport, icke behövt inregistrera någon enda olycka
under de fem år det existerat — ett resultat, som på
det vackraste sätt vittnar om den förstklassiga
organisation, det sunda omdöme och clen allmänna
vederhäftighet, som utmärker värt svenska flygbolag. Men så
äro också de svenska trafikflygplanen populära i
utlandet och tilldraga sig ett berättigat uppseende, icke blott
beroende på maskinernas förtroendeingivande utseende
utan kanske i lika hög grad på, att de oftast gå med
fulla antalet passagerare och en imponerande
godskvantitet, som tvingar mekanikerna att tillvarataga alla
maskinens skrymslen. Harald Martin.
Export av teknisk sakkunskap till främmande länder.
Ab. Elektrisk Malmletnings elektroprospektverksamhet utomlands.
(Ur Skandinaviska Kredit ab:s kvartalsskrift, juli 1928.
Många svenska ingenjörer ha under årens lopp
utvandrat till främmande land för att söka sig den
utkomst, som det egna landet ej kunnat giva, Några av
dessa ha kanske sedermera återvänt för att i Sverige
nyttiggöra de erfarenheter de vunnit, men många,
kanske flertalet av de utvandrade ingenjörerna ha ej
kunnat eller velat återvända och ha för all framtid helt
ägnat sig åt utländska företag. Man hälsar därför med
glädje varje initiativ eller uppslag till svenska företag,
som kan bereda inkomstmöjligheter för unga svenska
högskoleingenjörer och på samma gång giva dem
tillfälle att i främmande land samla erfarenheter, som
sedan kunna komma det egna. landet direkt eller indirekt
till godo. Ett sådant uppslag är den verksamhet, som
Aktiebolaget Elektrisk malmletning sedan några år
bedriver.
I Sverige, som är rikt på järnmalmer, var det helt
naturligt, att magnetiska malmletningsmetoder tidigt
skulle komma till användning. Sådana metoder kunna
emellertid ej användas, då det gäller att söka efter
omagnetiska malmer, såsom koppar- och svavelkis,
bly-ocli zinkmalmer, mfl.
När man i början av 1900-talet fick höra, att man i
utlandet uttalat tanken att vid malmletning söka
utnyttja de möjligheter, som elektriciteten erbjuder,
omfattades detta uppslag med stort intresse här i
Sverige. Man hade konstaterat, att vissa mineral, såsom
kopparkis, svavelkis, blyglans, magnetkis, mfl, besitta
ett mycket ringa elektriskt ledningsmotstånd i
förhållande till bergarter, såsom granit, gnejs, leptit, mfl.
Om man nedför elektrisk ström i marken, följer
densamma den väg, där det minsta motståndet erbjudes.
G-enom att studera den elektriska strömmens förlopp i
marken kan man sålunda konstatera, huruvida vissa
delar av berggrunden leda elektrisk ström bättre än
andra och sålunda få vissa indikationer, där man kan
förmoda förefintligheten av malmer. Uppslaget att på
elektrisk väg efterleta malmer kan man säga nådde
formen av en praktisk prospekteringsmetod här i
landet först i och med att bergsingenjör Hans Lundberg
blev i tillfälle att i Västerbotten utföra omfattande
undersökningar. Man hade länge känt tillvaron av vissa
vackra kopparkisblock i trakten av Bjurfors i
Västerbotten. Dessa block tilldrogo sig så mycken
uppmärksamhet, att ett flertal inmutningar företogos i
omedelbar närhet av dessa, och sökte man där genom
grävningar finna moderklyften, varifrån blocket kommit.
Denna kunde emellertid icke påfinnas där, alldenstund
blocken av landisen transporterats långa vägar. Man
kom då att tänka på att söka lösa uppgiften medelst
elektriska malmletningsmetoder, enär hela trakten runt
omkring var täckt av lösa jordlager. Den ungefärliga
riktningen av isens rörelse kunde fastställas, och man
kunde sålunda angiva blockens antagliga
transport-riktning.
Den första elektriska undersökningen utfördes för
ett privat företags, Centralgruppens
emissionsaktiebolags, räkning. Det visade sig emellertid, att metodernas
känslighet behövde förstärkas, och en betydlig
förbättring i detta avseende ernåddes, sedan på initiativ
av doktorerna M. Vos och Axel Lindblad den från den
vid denna tidpunkt begynnande radioindustrin
välkända audionlampan började användas i apparaturen.
Det var emellertid vid arbeten för Sveriges
Geologiska Undersöknings räkning, vilken institution
ävenledes påbörjat elektriska undersökningar i Västerbotten,
som moderklyften till Bjurforsblocken hittades.
Nämnda institution föranstaltade nämligen om en serie
elektriska undersökningar utefter den förmodade
isriktnin-gen, och det visade sig snart, att ett. flertal indikationer
erhöllos dvs lokaliserade områden, vilka leda elektrisk
ström bättre än omgivningen.
Nästa uppgift var att medelst grävning eller
borrning blotta dessa indikationer. Många av dem visade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
