- Project Runeberg -  Industritidningen Norden / Femtiosjätte årgången, 1928 /
241

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Utgives och redigeras av |||M ||MVn IVI fi 111 ti Fil IlAIYnTLI Bilaga: Svensk Tidskrift för

ingenjör Chr. Sylwan, adr. l|yll||V|UI|I|lNIN|.LN N||UI|LN Industriellt Rättsskydd, Patent.

Holländaregatan 20, Stock- I |l IJIJjJ I II I I I |J 11 I |IULII llwIlL/CJI Varumärken m. m., innehål-

holm. Publikationsorgan för ■ ■ ■ w w ■ uma m mmm m m mm m ■ mm^mmmmmmmm lande av svenska patenlverket

Svenska Dppfinnareföreningen. GRUNDLAGD 1878 utfärdade patent m. m.

Nr 31 STOCKHOLM DEN 1 AUGUSTI 1928

Innehåll. Ind. Norden: Kan en »jorden-runt-väg» dragas genom Sverige? Av kapten H. N. Pallin. — Eldsvåda av felaktig elektrisk
koppling. — Superledande koppar. Av Fk. — Teknisk översikt. — Teknikens varningar. — Tullskydd och varupriser. — Prisuppgifter
på järn. — Notiser. — Sv. tidskr. f. ind. rättsskydd: Patentbeskrivningar. — Kungörelser ang.patent. — Eftertryck utan
angivande av källan förbjudes. — Red. påtager sig ej någon obligatorisk åsiktsöverensstämmelse med ärade förf:s uttalanden.

Kan en "jorden-runt-väg" dragas genom Sverige?

Av kaptenen i K. väg- och vattenbyggnadskåren H. N. Vallin.

Fig. 1. Karta över långa bilvägar. Den föreslagna vägen jorden runt prickad. Det svarta området ligger norr om isofermen för 0’ C.

Nu till dags anklagar man tiden icke utan skäl för
fortkörning. Denna anklagelse är nästan bokstavligt
sann. Knappt har automobilen nått en över all
beskrivning storartad utveckling och skapat en blott alltför
hotande konkurrens till 1800-talets mest beundrade
kommunikationsmedel — järnvägarna — förrän
auto-mobilismen själv ser sig hotad från luften. Vår tids till
dato mest lysande flygbragder, nämligen Charles
Lindberghs direktflygning över Atlanten från New York till
Paris i juni 1927 samt Hubert Wilkins
direktflygning över Polarhavet från Point Barrow till
Spetsbergen i maj 1928, visa vägen för den framtida
snabbtrafiken.

Men järnvägar och automobiler stå därför
ingalunda handfallna. Det ligger i luften a-tt den
nuvarande starka jäsningstiden även på samfärdselns områden
ganska snart skall anvisa varje särskilt
kommunikationsmedel dess naturliga verksamhetsområde. Efter de
nödvändiga omregleringar, begravningar och
förnyelser av olika cellgrupper inom samfärdsmedlen i
samband med den ständigt erforderliga modifikationen i
modets överdrifter (t. ex. för närvarande i fråga om
övertron på aeroplanismens dock så stora möjligheter),
skall arbetet räcka till för dem alla. Otvivelaktigt
gäller detta även för den till tiden äldsta parten, eller
järnvägarna, trots dessas som en följd härav jämförelsevis

ålderdomliga natur och deras på grund därav alltför
kraftiga infektion av de mänskliga institutionernas
ålderssjukdom, byråkrati.

De genomgående bilvägarnas utveckling.

Utvecklingen beträffande landsvägar och automobiler
synes bliva i det hela rätt nära överensstämmande med
järnvägarnas. Även automobilen torde för ett par
mansåldrar hava en motsvarande uppgift att fylla. De i
Tyskland under maj 1928 utförda experimenten med
»raketbilen» visa hän på storartade tekniska
möjligheter, vilka emellertid stå öppna även för lufttrafiken och
måhända också för rakare järnvägssträckor.
Huvudfrågan torde bliva, i vad mån de olika
kommunikationsmedlen komma att användas för olika, väglängder,
särskilt på de långa hållen. Den frågan kan icke utan
vidare besvaras. Därtill krävas långa teoretiska och
praktiska utredningar, och ändock är det troligt, att
utvecklingen ännu icke medger möjlighet att överskåda ens
den närmaste framtiden.

Det är sålunda både naturligt och riktigt, att varje
trafikslag målmedvetet arbetar på sin fulländning samt
på utsträckning av sina förbindelser. Automobilismen
måste för detta ändamål rikta sin uppmärksamhet på
landsvägarna, såväl beträffande deras läge och utsträck-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:02:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/indunord/1928/0243.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free