Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14
INDU STRITIDN INGEN NORDEN
Brest—Paris—Köln- Magdeburg—Berlin—Danzig
—Vilna—Smolensk—Moskwa—Nischni Nowgorod—
Perm—Tobolsk—Tomsk—Krasnojarsk—Irkutsk—
fOchotsk—Penjinsk—Bermgssund—
Chita—Blagovjeschtschensk—Vladivostok
(—Charbin—iFusan
|Port Arthur
I sina huvuddrag framgår läget på denna väg av
kartan, varvid givetvis all reservation är gjord för
de-taljtracéen, som även i fråga om mycket stora
alterna-tivsträckningar måste lämnas odiskuterad.1 Sålunda
torde det vara mycket möjligt, att vägen genom
Sibirien kan betydligt förbättras genom planjämkningar
både med hänsyn till bebyggelse, terräng och till den
sibiriska järnvägens intressen (se fig. 1).
Vägens fortsättning över den amerikanska
kontinenten angives utan kommentarer och med samma
förbehåll som för den eurasiska vägen. Den tvärs genom
Förenta staterna inritade vägen mellan New York och
San Francisco är Lincoln Highway. Den genom
Kanada dragna våglinjen blir på grund av sitt nordligare
läge kortare mellan motsvarande längdgrader, men
trafiken på dessa stora vägar blir givetvis under alla
förhållanden beroende på det intresse, som finns för de av
dem berörda orterna. I det övervägande antalet fall
torde delsträckor komma att trafikeras.
Vid betraktande av kartan och av världskartor i
allmänhet bör icke förglömmas, att den kortaste vägen
mellan två punkter (längs en storcirkel) med de
vanligen använda kartprojektionerna på norra halvklotet
gör en båge åt norr och på södra halvklotet en båge åt
söder. Sålunda kommer den kortaste linjen mellan
vägens båda ändpunkter (t. ex. mellan Brest och
Vladivostok) att tangera den sibiriska ishavskusten.
Andra världsvägar.
Av intresse är att söka utröna, hur denna
jorden-runt-väg lämpligen skall kompletteras med vägar i
andra huvudriktningar över den eurasiska kontinenten.
Därvid synes en huvudväg böra utgå från den ovan
berörda i närheten av Paris eller Berlin och därifrån gå
i öst-sydöstlig huvudriktning över Wien, Budapest,
Sofia, Konstantinopel, Angöra, Bagdad, Agra,
Kalkutta och Rangoon till Singapore.
Denna väg kan genom Främre orienten dragas såväl
längre i norr som längre i söder, det senare för att över
Suezkanalen lättare komma i förbindelse med det
afrikanska vägnätet. Huruvida den bör gå över Bosporen
eller norr om Svarta havet må lämnas därhän. En bro
på segelfri höjd över Bosporen (på smalaste stället 660
m bred) möter numera inga tekniska svårigheter, ehuru
dess bestånd måste bliva mycket känsligt för krigiska
1 Vägen (följer igenom Sibirien i huvudsak »ma sträckning
som prins Bcipione Borghese följde vid sin berömda två
månaders automobilfärd Peking—Paris 1907, efter vilken han själv
yttrade: »Man kan icke fara med automobil från Peking till
Paris.» ’Se Luigi Barzini: »Prins Borg-heses automobvLSird
Peking—Paris», Albert Bonniers förlag, Stockholm 1908, vilket
arbete kan ge en föreställning om de betydande arbeten, soun
erfordras, för att en sådan väg skall bliva praktiskt användbar
för biltrafik (fig. 3). — Om dylika världs vägar också skola förses
med egennamn, skulle Borghesevägen i förevarande Æa.ll äga ett
visst berättigande, ehuru många andra resande före honom helt
eller till större delen gjort samma färd med andra
fortskaffningsmedel, t. ex. Middendorff (1815—94). — Jifr den gamla
»Kejsar-vägen» genom Centralasien, vilken under 1200-talet i vissa delar
följdes av Marco Polo, som ävenledes ’befarit delar av den här
nedan berörda vägen till Singapore, vilken av denna anledning
kunde kallas för Marco-Polo-vägen.
förvecklingar. En sådan bro bleve dock antagligen en
mindre belastning för den ifrågasatta vägen än
motsvarande stora broar över Dnjepr och Don, för så vitt
ej lämpliga sådana broar redan där finnas. En bro kan
dessutom göras i två våningar och i den ena överföra,
järnväg. Dylika frågor, som i rikt mått uppträda även
vid den förstberörda vägen, måste göras till föremål för
specialundersökningar; dessa brobyggnader äro
dessutom så omfattande, att de även i övrigt kunna
betraktas som fristående problem. För nu ifrågasatta vägar
kunna de i många fall t. v. ersättas med färjor såsom
f. n. sker vid de större floderna i Sibirien.
Från Singapore bör en förbindelseväg dragas norrut,
exempelvis från Bangkok över Tongking, Canton,
Shanghai och Tientsin till Charbin, där anslutning
erhålles, med den först behandlade vägen. — Samtliga
dessa tre huvudvägar skulle bilda en världsfamnande
kommunikationstriangel, på vilken miljoner människor
för varje år skulle skaffa sig kännedom om
främmande förhållanden samt utveckla handel och näringar i en
nu ej uppskattbar grad. Med de 1928 brukliga
personbilarna skulle hela denna eurasiska vägtriangel,
normalt utbyggd efter förhållandena i olika trakter,
kunna i hela sin längd med rimlig genomsnittshastighet
befaras på en tid av omkring ett halvt år och en
transportkostnad för full besättning (t. ex. i Fordbil) av
omkring 5 000 kr, vivre ej medräknat.1
Huru sammanbinda Skandinavien med storvägnätet.
Frågar man sig nu, på vad sätt en sådan
jorden-runt-väg skulle kunna tänkas beröra Skandinavien, torde
detta kunna gå för sig i följande två huvudriktningar,
nämligen :
Bergen—Oslo]
Paris—Brüssel—Hamburg—Lilla och Stora
Bält—-(Korsör)—Köbenhavn 0
0, , , , IKapellskär—Abo—Leningrad! ,r ,
Stockholm—lReval-Pskow
Moskwa.
Att draga vägen runt Bottniska viken skulle göra
den för lång och .även föra den for långt mot norr, [-vilket icke hindrar, att en sådan vägdel skulle bliva till
synnerlig nytta för Norrland och draga fördel av sin
förbindelse med det kontinentala storvägnätet. Bleve
någon av dessa skandinaviska vägar eller båda två. -"äl
och modernt utbyggda, torde de sannolikt komma att
draga åt sig en viss del av den internationella biltrafik,
som av ett genomgående kontinentalt världsvägssysteni
kommer att uppammas. I alla händelser är det önskligt
att god anknytning för en sådan skandinavisk vägdel
sökes med den genomgående transkontinentala bilvägen
(på färjor över Öresund och Stora Bält) från Lübeck
och Hamburg till Genua, så snart denna till större
delen tyska kungsväg kommit till ståncl. Utbyggandet av
Gustav-Adolf-vägen i Sverige mellan Stockholm och
Jönköping är ett led i detta arbete.
Det kan givetvis här ej bliva tal om att närmare
ingå på några detaljer, såsom beträffande vägarnas totala
längder, vägdelar, som behöva omläggas och förbättras,
kostnader för byggnad och underhåll av vägkropp och
körbana, tekniska bestämmelser, såsom vägbredder m.
m. Alla dessa bestämmelser torde säkerligen komma att
1 Då »camping-idén», som f. n. mest utnyttjas såsom
nöjes-och rekreatiomsmedel, blir praktiskt tillämpad för rena
nyttoändamål, torde camping-platserna längs dessa långvägar komma
att utvecklas till stora bilkaravanserajer, Först genom sådana
inrättningar kunna dessa vägar bliva, vad de böra vara.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
