- Project Runeberg -  Industritidningen Norden / Femtiosjätte årgången, 1928 /
245

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

245 INDU STRITIDN INGEN NORDEN



växla alltefter behovet på olika sträckor och i övrigt
bliva beroende av de grundsatser, som i detta avseende
tillämpas inom respektive länder. Huvudsaken är, att
denna samfärdstanke vinner beaktande och får gro för
att småningom leda till det internationella samarbete,
som är nödvändigt för dess förverkligande.

Fördjupade vägperspektiv.

Avsikten med dessa rader har varit ej blott att fästa
uppmärksamheten på de stora vägfrågor, som i ovan
antydda form otvivelaktigt snart nog komma att klappa
på porten, utan också att söka få alla vägintresserade
att betrakta den s. k. vägfrågan i ett större
sammanhang, och att icke för mikroskopiska detaljfrågor av
lokal natur glömma bort, att tiden kräver en vidare blick
på problemen. Det torde ändå icke gå så särdeles länge
att avfärda de långa vägarnas problem med den
för-puppade lokalpampens överkloka axelryckning. Fortare
än vi tro, skola dessa frågor anmäla sig med en
oavvislig bestämdhet.

Eldsvåda av felaktig elektrisk koppling.

Nyligen inträffade i Borås en eldsvåda — omtalar
tidskr. Brandskydd — som ehuru clen ej fick någon
större omfattning, förtjänar att uppmärksammas på
grund av orsaken till eldens uppkomst,

I ett bomullsspinneri var över en maskin en oskyddad
elektrisk lampa (110 voit likström) upphängd i en så
lång sladd, att den kunde komma i beröring med
maskinen. En arbetare råkade stöta till lampan, så att
dennas sockel vidrörde maskinens stativ. I samma
ögonblick fattade den ytterst porösa bomullen eld, samtidigt
som ljuset slocknade. Sedan elden släckts och sedan ny
säkerhetspropp insatts, befanns lampan fortfarande
fungera. Då en av brandmännen, stående på det våta
golvet fattade tag i lampsockeln, erhöll han kraftig ström
genom kroppen. Det befanns då, att den strömförande
parten av ledningen till lampan icke, som sig bör,
blivit kopplad till lamphållarens centrum, varvid lampan
tjänstgör såsom motstånd framför nollan, utan till
lamphållarens skal. På grund härav uppstod vid
lamp-sockelns beröring med maskinen, som stod i förbindelse
med jord en ljusbåge, vilken antände bomullen. Å
lampsockeln var metallen genombränd, där kontakten ägt
rum.

Att i detta fall kortslutningen antände, trots det
säkerhetsproppen omedelbart fungerade, berodde på
närvaron av det ytterst antändliga bomullsstoffet. Men då
man vet, hur ofta säkerhetsproppar mer eller mindre
tillfälligtvis »lagas» och alltså fungera vid kortslutning,
kunna även mindre antändhara föremål fatta eld,
särskilt om beröringen blir långvarig och kontakten mindre
god, så att en ljusbåge uppstår. Exempel härpå äro ju
överflödiga. Observeras bör, att risken är lika stor, även
om glödtråden i lampan smälter ned, så att lampan
slocknar.

Även om en lampa i regel icke placeras så, att den
oavsiktligt kan komma i beröring med ledande föremål,
har en dylik felaktig koppling dock sina stora risker.
Man fattar ju i regel i sockeln i stället för i clen heta
glasgloben av en tänd lampa, varvid hela strömmen kan
ledas genom kroppen. Även clen vanliga 110 volts
belysningsströmmen kan härvid vara dödande.

Superledande koppar.

Sedan flera år hava undersökningar pågått för att
finna en metall med bättre ledningsförmåga än koppar
och därigenom minska energiförlusterna i elektriska
ledningar. Silver är ju den metall, som har det lägsta
motståndet, men på grund av dess höga pris är det
uteslutet att använda denna metall för industriella ändamål.

Kelvin var clen förste, som föreslog användningen av
ren koppar i transatlantiska kablar, clå han funnit att
ledningsförmågan ökades proportionellt mot renhetsgraden.

Nyligen har det lyckats framställa koppar i en form,
som har en väsentligt högre ledningsförmåga än
vanlig koppar. Denna superledande koppar består av en
enda långsträckt kristall, som till formen liknar en
projektil, i det dess ena ände gradvis övergår i en spets.
En sådan kristall av en längd av 425 mm och en
tjocklek av 55 mm på det tjockaste stället har enligt
Electrical World blivit framställd i en elektrisk
smältugn. Kristallbildningen försiggår mycket långsamt, i
detta fallet med en hastighet av blott 6 mm i timmen.
Ledningsförmågan hos denna kristall var 13 % högre
än ledningsförmågan hos vanlig koppar. En annan
märklig egenskap hos densamma var, att clen mycket,
lä.tt kunde böjas men att, sedan clen en gång blivit böjd,
erfordrades det lika stor kraft att böja clen som att böja
en stång av vanlig koppar.

Den förste, som närmare undersökt, huru kristallinisk
koppar förhåller sig, är enl. Electrician dr W. P.
Davy. Dennes experiment grundade sig på teoretiska
beräkningar, som visade, att en enda kristall av koppar
borde hava en ledningsförmåga, som vore 14 % högre
än vanlig koppars.

Långa enkelkristaller av koppar kunna framställas
enligt tvenne olika metoder.

Enligt den ena metoden bringas flytande metall
genom avkylning att bilcla en enda kristall, enligt den
andra metoden kan en kropp av små, normala
kristaller förvandlas till en encla kristall genom en
deformationsprocess, följd av upphettning. Den senare metoden
har blivit använd, då det gällt att framställa stora
enkelkristaller av aluminium och järn. Den förra däremot,
användes av Davy för framställning av
kopparkristaller. De flesta av de av Davy genom mycket
långsam avkylning av smält koppar i en elektrisk smältugn
framställda kristallerna hade en längd av 150 mm och
en diameter av 12 mm.

Experimenten tyda på, att motståndet i
kristallkop-par ä,r olika i olika riktningar. Det har uppgivits, att
man kunde vänta sig att ledningsförmågan längs de
olika axlarne skulle variera 60 %, men det är icke
möjligt att få kristallen att växa efter en bestämd axel.
Kristaller, som avskilja sig ur en flytande massa, hava
benägenhet att utveckla sig i en bestämd riktning, så
att när en rad kristaller börja att bilcla sig, kommer clen
kristall, som har clen gynnsammaste ställningen, att
utveckla sig.

Svårigheterna att framställa enkelkristaller av
koppar och deras obetydliga motståndsförmåga mot
böjning tyda på att det kommer att dröja länge, innan man
kan utnyttja denna, kopparforms goda ledningsförmåga.
Det torde dock icke vara tvivel om, att man nu står vid
början av en mycket viktig utveckling på
kopparmetallurgins område, och att i betraktande av de utmärkta
egenskaper, som karaktärisera kristallkoppar,
framställningen av koppar i denna form i större, kommersiell
skala blott är en tidsfråga. — Fk.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:02:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/indunord/1928/0247.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free