Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
258
INDU STRITIDN INGEN NORDEN
och underhandlingsformer, vartill bör läggas hans
yrkesmässiga vetande, åtminstone teoretiskt, i den högre
ekonomin — något spm blott ett fåtal ingenjörer förskaffat
sig som påbyggnad å pensumet i skolan. Detta förklarar
också, varför juristens yrkesklass flyter ovanpå i politik,
i social administration, överhuvudtaget i
sanihällstekni-ken, och varför ingenjören i sådan utövning merendels
blott blivit tillkallad såsom rådgivande expert inom
förelagda begränsade områden och icke själv deltagit såsom
beslutande, än mindre som ledande.
Men av det sagda följer också något annat, nämligen
det som kan föranleda frågan, om icke ingenjören såsom
yrkesman förr eller senare kommer till en pessimistisk
åskådning av det politiska livet. Som människa och
medborgare bevittnar han dag från dag, år från år, hurusom
de sociala strävandena inriktas och skärpas till
svårartade fejder, mest av ekonomisk natur, med förbiseende
eller missbruk av de viktigaste faktorer — något som
vid en fysisk eller kemisk procedur i laboratoriet vore
oförlåtligt, ja en skandal. Detta ryck och slit hit och dit
alltefter maktresurserna för tillfället är från
produktionsteknisk synpunkt groteskt virrigt, och den
resulterande vanmakten är det enda, som ter sig logiskt.
Även på andra områden än socialekonomin —
lönestriderna, affärskonjunkturerna och annat —
ådagalägges samma vanmakt i stor omfattning.
Ingenjörsvetenskapen har till utomordentlig grad hjälpt
kommunikationsväsendet framåt, men samhällets organisatörer före-
te en beklämmande oförmåga att lösa trafikproblemen.
Behandlades dessa rent ingenjörstekniskt, således med
beaktande och riktigt värdesättande av samtliga
faktorer, dröjde det ej länge förrän tillfredsställande
trafiksäkerhet uppnåddes. Ty denna teknik komme att enligt sin
natur genomdriva radikala omgestaltningar gentemot
slentrian och särintressen.
Emellertid har man rätt att hoppas på ingenjörernas
kraftigare ingripanden i kulturutvecklingens
organiserande. Deras fostran sker numera under påverkan av
starka psykologiska och ekonomiska samhällskrav,
varigenom det tekniska tänkandet och den tekniska rutinen
lyftas upp till den höjd, som erfordras för överblicken
på det hela. I vårt land är en god början gjord i och med
placeringen på ansvarsfulla administrativa poster av
ingenjörsutbildade förmågor till större antal än som
tidigare förekommit inom de statliga och kommunala
förvaltningsgrenarna. Man bör fortsätta även i sådan
riktning, att cle politiska ansvarsposterna på
lagstiftnings-området, inom partierna, mer än hittills besättas med
ingenjörsutbildade medborgare. Det förestående
presidentvalet i Förenta staterna synes ge vid handen in
amplissi-ma forma, att en sådan nyansering av uppfattningen om
ingenjörsyrkets insatsmöjligheter beträffande det
allmänna ägt rum i en nationell miljö, som kanske mer än
någon annan präglas av framåtvilja.
Chr. Sylwan.
Kortvågsmottagare.
Fig. 1.
Radiomottagning (och även -sändning) har i det
nuvarande, vad man skulle vilja kalla det tredje, stadiet
av rundradions korta men snabba utvecklingsskede
tilldragit sig allt större intresse. Detta gäller särskilt de
senaste månaderna, då tilldragelserna i Norra ishavet
hållit hela världen i stark spänning, och detta icke
minst i fråga om cle radioamatörer, som sysslat med
kortvågsradio: åtminstone en av förf. egna bekanta har,
med hjälp av en av de apparater som här nedan skall
i korthet beskrivas, kunnat uppfatta och följa direkt en
stor del av de meddelanden, som utsänts från de i
nödläge stadda männen på isflaket.
De tre antydda etapperna på amatörradions
frammarsch äro, (om man bortser från tidigare försök med
»trådlös telegrafi» i allmänhet) följande: kristallmot-
tagaren, med dess enkla byggnad, renhet i återgivandet,
men korta räckvidd; därefter flerrörsmottaga.ren med
dess varianter av »superdyner», med stor selektivitet och
lång räckvidd, samt slutligen: kortvågsmottagaren, med,
praktiskt taget, obegränsad räckvidd och oväntade
utvecklingsmöjligheter.
Man kan säga att kortvågsmottagaren utgör för
närvarande, i förfinad grad och för den mera försigkomne
radioamatören vad kristallmottagaren var i sitt första
skede, dock ställande långt större krav på sina adepter
än vad kristallen fordrade.
Den numera »normala» rundradion rör sig, som
bekant, inom ett våglängdsområde mellan ca, 150 och 3 000
meter. Detta område är i allmänhet lättare att behärska,
men medför i långt högre grad s. k. interferensstörmn-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
