Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
271 INDU STRITIDN INGEN NORDEN
Av anförda nackdelar äro i sista hand alla
ekonomiskt retarderande. Lång lagringstid ger höjda
lager-räntor.
Tvångscentraliserad tillverkning betyder ökade
transportkostnader.
Fordran på tata formar vid direktgjutning drager
högre formkostnad och högre transportkostnader inom
bygget.
Dålig spikbarhet betyder i många fall extra
anordningar för spikningsinlägg.
Frånvaron av sparkroppar ger till sist ökad
bindemedelskostnad.
Det anförda gäller, framhåller hr Lindman vidare,
gasbetong med enbart finmalda råmaterial. Användes
sand bortfaller nackdelen med frånvaron av
sparkroppar. Gasbetong med tillsats av vanlig sand blir
emellertid kompakt och tung, får därigenom dålig
värmeisoleringsförmåga. Sandgasbetong blir dessutom till sin
struktur och hållfasthet ojämn; sanden har nämligen
på grund av sin tyngd stark benägenhet att i nygjuten
massa sjunka, innan bindningen börjar.
Bottengasbe-tongen blir mera sandrik och kompakt, ytgasbetongen
blir sandfattig och högporös; den i massan nedåt
vandrande sanden driver nämligen gas från bottenskikten
mot överytan.
Den nya metoden avser att eliminera en del av de
anförda nackdelarna samt att i viss mån reducera andra.
I gasbetongmassan inblandas porösa hydrauliskt
verksamma, i sig självt värmeisolerande ämnen, såsom ex.
kol- eller koks-slagg, masugnsslagg, och pimsten, som
äro så sönderdelade, att deras porösa struktur
bibehållits, dvs deras sönderdelning har ej drivits så långt, att
cellrummen och porerna i materialet genom
sönderdelning gått förlorade, såsom fallet är vid finmalning.
Dessa ämnen äro silikathaltiga med låg eller ingen halt
av fri kalk. Silikaterna förekomma i sådan form, att
de långsamt reagera med i bindemedlet förekommande
fri kalk och därigenom kemiskt växa fast vid
bindemedlet under fortskridande härdningsprocess. De
hydrauliska egenskaperna beroende av
kornstorleksförhållandena för materialen. Små korn ge större
reaktionshastighet, större korn mindre reaktionshastighet.
Gasbetong har cellulär eller porös struktur; anförda
nya tillsatsmaterial ha även cellulär eller porös
struktur.
Gasbetong framställd enligt denna metod visar
cellulärt eller poröst bruk sammanhållande cellulära eller
porösa korn och stycken. Tillsatsmaterialen äro
således av samma natur som expanderat gasbetongbruk till
skillnad från förut använt grovkornigt tillsatsmaterial:
kompakt sand. Värmeisoleringsförmågan hos
gasbetongen försämras ej genom inblandning av porösa
tillsatskroppar, trots att per volymsenhet genom jäsning
åstadkommen cellvolym är avsevärt mindre än i
gasbetong med exempelvis kompakt sand eller finmalda
material som tillsatsmaterial. Porerna och cellerna i clet
porösa och cellulära tillsatsmaterialet kunna nämligen
ur isoleringssynpunkt räknas tillsammans med genom
jäsning erhållna celler. Trots bibehållen
värmeisoleringsförmåga har således det porösa tillsatsmaterialet
reducerat dels kvantiteten bruk, dels kvantiteten
jäsmedel. Förut använda finmalda tillsatsmaterial kunna
ej heller jämföras med tillsatsmaterialen enligt
uppfinningen, enär, även om de från början t. ex. varit
porös slagg, de ha genom finmalning förlorat sin
porositet, och deras användning har måst baseras på enbart
utnyttjandet av de hydrauliska egenskaperna. Den
hydrauliska verkningen är baserad på lång tid och huvud-
ändamålet är införandet av ursparingar av samma
struktur och egenskaper som det bindande, expanderade
bruket. Tillsatsmaterialen ge dessutom i en under expansion
varande gaisbetongmassa en ur ren
tillverkningssynpunkt betydelsefull effekt.
Såsom anförts visar vanlig sand stark tendens att
sjunka under jäsningen, innan massan börjat binda.
Detta är ej fallet med de inblandade porösa ämnena.
Dessa hålla sig svävande i massan och möjliggöra
därför tillverkning av gasbetong med fullständigt jämn
struktur, trots att grovkorniga tillsatsmedel använts.
Gasbetongmassa, tillredd för gjutning, har
vällinggröt-liknande koncistens, den är alltså en art av vätska.
En kropps sjunkningshastighet i en vätska är beroende
av vissa faktorer:
vätskans och kroppens specifika vikt,
vätskans inre friktion,
kroppens ytskrovlighet,
vikt
kroppens-.
yta
I en viss vätska med viss inre friktion falla tunga
kroppar fortare än lätta; stora kroppar fortare än små;
och kroppar med glatt yta fortare än dylika med
skrovlig. Av synnerlig betydelse är förhållandet
kroppens vikt .. .
i-■—. Ar detta lörhallande litet, är siunkhas-
kroppens yta
tigheten liten. Mycket små kroppar, exempelvis
finmalda. stenmaterial, hålla sig under den tid, som åtgår från
tillblandning till bindning av gasbetongmassa, väl
svävande. Större kroppar sjunka, om de äro tunga (ex.
sand). Porösa stenmaterial däremot hålla sig svävande
i gasbetongmassa oberoende av kornstorleken eller
styckestorleken, dels på grund av den skrovliga ytan, dels
på grund av den förhållandevis låga »specifika vikten».
Den senare ökas vid längre driven nedkrossning, men
i» i • ii vikten ,. . ,
da avtager i gengäld —– tor varje korn. Det är
ytan
därför möjligt att med varje poröst stenmaterial av
anfört slag oberoende av kornstorleken framställa
homogen gasbetong, såvida det ej är fråga om så stora
jäs-höjder, att homogen gasbetong över huvud taget ej låter
sig framställas.
Som de föreslagna porösa tillsatsmaterialen speciellt
kol- och koksslagg och masugnsslagg äro överallt billigt
tillgängliga inom landet såsom mestadels värdelösa,
ofrånkomliga biprodukter och pimsten i många fall kan
erhållas till ekonomiskt pris, vinnes enligt
uppfinningen, heter det i patentbeskrivningen, avsevärda fördelar,
av vilka de huvudsakliga kunna sägas vara:
Gasbetong kan tillverkas mecl avsevärt lägre, ända
till 50 °/c reducerad vattenhalt, enär grovkornigt
material fordrar mindre mängd vatten för viss plasticitet än
finkornigt. Den lägre vattenhalten ger snabbare
uttorkning, alltså kortare krymptid och därmed följande
kortare lagringstid. Sådan betong kan gjutas i vanliga,
formar i bygge. En grovkornig massa med eller utan
större stycken rinner ej ur formar, även om dessa äro
mycket bristfälliga, enär det grovkorniga materialet
verkar tätande på sprickor. Gasbetongmassa kan utan
extra anordningar transporteras i vanliga skottkärror
och med andra på en arbetsplats brukliga
transportmedel. Gasbetongen får förbättrad spikbarhet. En
inslagen spik har vid inslagningen undanträngt en mängd
korn och stycken av tillsatsmaterialet, som ej låtit sig
krossas. Spiken har därigenom blivit utsatt för
»kilverkan» från undanträngda korn och stycken, som ver-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
