Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Utgives och redigeras av
ingenjör Chr. Sylwan, adr.
Holländaregatan 20,
Stockholm. Publikationsorgan för
Svenska üppfinnareföreningen.
Bilaga: Svensk Tidskrift för
Industriellt Rättsskydd, Patent,
Varumärken m. m.,
innehållande av svenska patentverket
utiàrdade patent m. m.
Nr 31) STOCKHOLM DEN 5 SEPTEMBER 1928
Innehåll. Ind. Norden: Industriföretagens avskrivningar och avskrivningssatser. Av civiling. R. Kristenson. — Arhetsnoggrannheten
vid automatsvarvning. (Ur »Maschinenbau»). Av dr-ing. Ubeltshauser. — Ånga av elektrisk överloppsenergi. Av K. Nn. — Om man gör
sina jämförelser. — En engelsk-kinesisk ordlista för arkitekter. Av Chr. S. — Belysningsutställning i Stockholm. — Litteratur. ■—
Prisuppgifter på järn. — Föreningsmeddelanden. — Notiser. — Sv. tidskr. f. ind. rättsskydd: Patentbeskrivningar. — Kungörelser
ang. patent. — Eftertryck utan angivande av källan förbjudes. — Bed. påtager sig ej någon obligatorisk
åsiktsöverensstämmelse med ärade förf:s uttalanden.
Industriföretagens avskrivningar och avskrivningssatser.
Av civilingenjör Robert Kristenson.
Vad avskrivning är.
När maskiner eller andra kapitalhjälpmedel komma
till användning på nya områden har det ofta hänt, att
vid beräkning av kostnaderna hänsyn endast tages till
de omedelbart utbetalda driftsutgifterna, under det
såväl räntan på det investerade kapitalet som
värdeminskningen bortglömmes. För en nutida industriman
förefaller det visserligen orimligt att glömma dessa poster i
en kalkyl, men det händer dagligdags, t. ex. vid
första anskaffningen av en egen bil. När lantbrukare slogo
sig på yrkesmässig uthyrning av tröskverk, var det
även mycket vanligt att de räknade med de utbetalade
driftsutgifterna, men icke medtogo kapitalets
förräntning och successiva minskning under maskinernas
användningstid. Försummandet blir i regel alltid
upptäckt, när tiden är inne att utrangera gamla hjälpmedel
och anskaffa nya. Den skillnad, som uppstår mellan det
ursprungliga anskaffningspriset och försäljnings- eller
utrangeringspriset, är ju en lätt beräknad
kapitaluppoffring, som tillkommer den tid, under vilken
hjälpmedlen använts. Ofta är vid arbetsmaskiner och verktyg
ut-rangeringspriset så obetydligt, att hela
anskaffnings-priset kan betraktas som kostnad för företaget, A
vskriv-ningen är det förfarande, varigenom denna kostnad
fördelas på produkter eller tidsenheter. Avskrivningens
karaktär av uppoffring eller kostnad för företaget är
lätt att inse. Uti det förslag till enhetlig terminologi
inom självkostnadsberäkningar, som uppgjorts av en
nyligen tillsatt specialkommitté inom S. I. S., föreslås
följande definition på avskrivning:
»Med avskrivning menas det förfarande, varigenom
priset å en tillgång i företaget efter planmässiga
grunder fördelas å den tidsperiod, under vilken tillgången
beräknas komma till användning i företaget.
Avskrivningskostnad är en genom dylik fördelning erhållen
kvot för viss tidsenhet eller viss produktmängd.»
Grunderna för avskrivningsberäkning.
Värdeminskningens fördelning på
räkenskapsperioder eller produkter göres i praktiken efter olika
metoder, som alla ha sina respektive fördelar och nackdelar.
Valet av avskrivningsmetod bör göras med hänsyn till
de olika syften för vilka avskrivningar företagas:
vinstberäkning, priskalkylering, etc,
Den vanligaste metoden för avskrivningsberäkningen
är som bekant genomsnittsfördelning av anskaffnings-
priset på antalet användningsår. En maskin som
anskaffas för 1 000 kr och beräknas komma till
användning i 10 år erhåller en årlig avskrivning av V10 x 1 000
eller 100 kr. Avskrivningskvoten uttryckes vanligen i
procenttal, som vid den här beskrivna metoden erhålles
som inverterade värdet av användningstiden ggr. 100
dvs V10 x 100 °/o - 10 Efter denna grund äro de
avskrivningar beräknade, som angivas i de i det följande
visade tabellerna, Metoden är enkel och förtjänar
användas där icke föremålens användning växlar alltför
mycket under olika perioder.
Man har invänt mot den förut beskrivna metoden, att
saluvärdet å hjälpmedlen sjunker proportionsvis hastigt
i början och därefter långsammare. Tydligt är
emellertid, att när det gäller maskiner och dylika hjälpmedel
anskaffade för lång tids användning, det bör vara
tämligen likgiltigt, huru saluvärdet förändras mellan
anskaffnings- och utrangeringstidpunkten —
värdeminskningens summa är den kostnad, som skall fördelas och
detta bör göras efter viktigare grunder än saluprisets
ändringar, när icke hjälpmedel anskaffas på kort sikt.
En metod, som ger en relativt kraftig
avskrivningskvot till att börja med och successivt mindre med åren,
erhålles genom att årligen avskriva en viss bestämd
procentsats å restvärdet, som återstår efter avdrag av förut
gjorda avskrivningar från anskaffningspriset. För en
maskin anskaffad för 1 000 kr och avskriven med 10 %
å restvärdet erhålles följande avskrivningar:
l:sta året 1 000 kr ingångsvärde, 100 kr avskrivn., 900 kr restvärde
2:dra » 90Ö > > 90 > » 810 » »
3:dje 810 > » 81 » > 729 »
En ganska betydande rest kommer efter 10 års
förlopp att återstå oavskriven. Om icke detta förhållande
observeras komma lätt avskrivningsprocenterna att
beräknas för låga, så att icke tillräcklig avskrivning
göres. Metoden medför, om avskrivningssatserna äro rätt
beräknade, en viss konsolidering av företaget vilket
ibland kan vara fördelaktigt.
Båda de beskrivna sätten äro oftast olämpliga att
använda, när företagets verksamhet eller
anläggningarnas användning undergår stora variationer från ett
år till ett annat, ty de lämna då som resultat en
mycket varierande kostnad per produkt räknat. Att man
vid livlig sysselsättning och i regel bra priser tillägger
en mindre avskrivningskvot per produkt än vid ringa
verksamhet och tryckta priser är ju icke lämpligt, vare
sig för prissättning eller vinstberäkning. För båda
INDUSTRITIDNINGEN NORDEN
GRUNDLAGD 1872
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
