Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
284
IN DUSTR1TIDN, INGEN NORDEN
■ l.Reihe
Z. Reihe
3.Reihe
Arbeitslehre
[-Ati-iiiali-]
{+Ati-
iiiali+}
in fi
Hj
|R MS
Fig. 4. Skallbult.
—Abnahmelehre ’.lift—*
Fig. 3. Yariationsvtor vid genomsnittsvärdenas avmätning för kugghjulsbnssningar
arbetsnoggrannhet. Genomförandet av dessa försök ägde
rum under verkstadsmässiga former hos firman Th.
Kieker, Berlin, på en högeffektiv, automatisk
revolversvarv av märket »Index 24».
Man svarvade och mätte därvid den yttre
navdiame-tern på en kugghjulsbussning till räknemaskiner (fig.
1) med 12,9 mm: s genomskärning, enhetsaxel.
finpassning, av Siemens-martinstål med 60—65 kg kvmm
hållfasthet.
Så många arbetsstycken som möjligt uppmättes
planmässigt och på det noggrannaste sätt med en
Zeiss-optimeter, vars mätnoggrannhet uppgick till 0,2 fi,, ty
vid seriefabrikation på maskin är det icke mätningen
av ett enstaka arbetsstycke utan en mångfald
mätningar, som är utslagsgivande. För att måttverktyg och
arbetsstycke alltid skulle hålla DIN: s
relationstemperatur på 20° C med den tillåtna avvikningen av pius
minus 3° C, jämfördes måttinställningen varje kvart
med stickmått. Som måttenhet användes 1 fi.
Resultatet av mätningarna blev en lång rad nakna
tal av den mest varierande storlek. Man kan då
fastställa automatsvarvarnas arbetsnoggrannhet genom
härledning från samtliga dessa tal genom
stortalsforsk-ningen.
På den ursprungliga tabellens till synes utan inre
ordning uppradade sifferkomplex, vilka innehålla
storleksvärdena efter den vid mätningen antagna
ordningsföljden, framgår icke huru
afta vart enskilt mått
förekommer i serien eller om
dessa måtts fördelning är
beroende av bestämda lagar eller
icke. För att lättare kunna
pröva den erhållna
noggrannheten är det därför
nödvändigt att upptaga måttvärdena
efter deras storleksordning i
relation till stycketalet. Detta
har skett i tabell I
(fördelningstabell), som är uppbyggd
på de åtta försöksserierna,
vilka utfördes under loppet av
undersökningen i sin helhet
genom att skärverktygen allt
emellanåt inställdes och
efter-justerades.
Med ledning av taltabell I
fastställdes procentuellt
fördelningen av stycketalen på
mätningsavstånden på 1 fi
såväl för de enskilda
mått-serierna som för undersök-
ningen i sin helhet. Efter de enskilda
serierna uppdrogs t. ex. serierna 2 och
6 i fig. 2 som även innehåller kurvan
för samtliga serier. I fig. 2 äro
verkstadsmallens avmätningar (i
enhetsaxelns system för axelgenomskärning på
12,9 mm för finpassning — här
liktydigt med precisionspassning — en
tolerans från 0 till 12 fi) ävensom
leveransmallens (+3 fi intill — 14 fi.
för fin- och precisionspassning)
angivna, så att man genast kan se, att blott
ett helt obetydligt bråktal av
arbetsstycken icke längre har
leveransnoggrannheten. Av kurvan för
arbetsstyc-kenas totalsiffror framgår, att
övervägande flertalet av arbetsstyckena ligger inom
toleransområdets mellersta tredjedel. Detta är så
mycket mera erkännansvärt som man vid fabrikation
av kugghjulsbussningarna av SM-stål med 60 till 65
kg/kvmm hållfasthet väljer en hög skärhastighet (=
45 m/min.) och stark matning (60 st/tim.) för att få
tillverkningsförhållandena så skärpta som möjligt.
Såsom totalresultat för alla cle undersökta 5 180
arbetsstyckena kan fastställas att 98 % ligga inom
verkstadsmallens noggrannhetsgränser och 99,92 % inom
leveransmallens noggrannhetsgränser så att den enligt
leveransmallen uppkommande resten blott uppgår till
0,08 % (se taltabell I och fig. 2).
Zahlentafcl 1
Verteilungstafel fiir die Zahnradbuchsen
Hiiufigrkeit des Vorkomtnens
in der Messun^sreihc
Qnersiimme |
der Reiheii
1 bis 8
1’rozentualer
Anteil der !
Quersunime
an der Ge- ;
samtstiickzahl
5077 Stiiek =98,01 vll
innerhalb der
Arbeits-lehrengrenauigkeit
5176 Stiiek – 99.92 vll innerhalb
._der Abnahmelehrengenauigkeit
IRHGi65»ZSl
Abmaße in^T
Fig. 5. Fördelning av
arbets-styckenas genomskärning efter
fin- och
prccisionspassnings-tolerans (hntudbult).
1 2 3 4 5 I 6 [ 7 | 8 StiU-k vll
]===j= ==j
+ 3 — — — — — |l — — 1 0,02
-1-21 — — — 1 I 2 — 1 5 0,10
+ 1 3 4 1 2 0 11 2 3 35 0,08
-t: O 0 <J 8 9 13 42 21 17 125 2,42
— Ii 9 3 5 i 10 18 09 ! 52 20 38 243 4,70
— 2 15 22 24 32 70 ! 70 29 50 312 0,03
–3 i 20 35 20 43 85 04 33 70 370 7,20
— 4 39 90 40 51 84 87 : 29 07 487 9,40
— 5 i 02 98 42 05 9;> 91 37 98 580 11,31
— 0 107 85 50 90 110 140 53 122 775 14,90
— 7 : 70 90 40 57 120 119 30 115 053 12,01
— 8 . 50 01 48 48 103 87 34 93 524 10,11
— 9 22 54 40 34 05 : 72 ! 30 08 391 7,55
— 10 7 42 30 22: 00 59 20 35 281 5,42
— 11 2 35 22 5 29 30 23! 20 178 3,43
— 12 1 34 0 — 31 : 38 18 I 18 140 2,81
— 13 — 15 ..... 12 10 4 0 47 0,90
— 14 — 1 — — 3 3 — 4 11 0,21
—15 |j — —| — — 1!— I—I 3 4 0,08
Sumii.c 1420 ;090 405 470 |904 990’401 ;834 5180 100,OQ
Taltabell I. Fördelningstabell för kugghjulsbussningar. Kolumnerna
betecknas i ordning från vänster: Avmätning i fi-, periodicitet i
mätningsserien; seriernas 1—8 summa, st.; summans procentuella
andel i det totala styckeantalet, %. Höger sidobeteckning: 5 077
st. = 98,01 % inom arbetsmallnoggrannheten; 5 176 st. = 99,92 % inom
avtagsmallnoggrannheten.
En särskilt åskådlig bild av
avmätningsvariationer-nas förlopp såväl i gränsvärdena som även i
genomsnittsvärdena erhåller man genom att uppdela
mått-serierna i mindre grupper på exempelvis 100 stycken.
Avmätningamas utbredning och räckvidd
kännetecknas genom den emellanåt förekommande största och
minsta avmätningen inom måttgrupperna dvs
genom extremvärdena. Dessa innefatta också de inom
respektive måttgrupp fallande, genom verktygens
inställning resp. deras slöhet och dylikt betingade s. k.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
