Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Utgives och redigeras av
ingenjör Chr. Sylwan, adr.
Holländaregatan 20,
Stockholm. Publikationsorgan för
Svenska üppflnnareföreningen.
INDUSTRITIDNINGEN NORDEN
GRUNDLAGD 1872
Bilaga: Svensk Tidskrift för
Industriellt Rättsskydd, Patent,
Varumärken m. m.,
innehållande av svenska pateniverket
utfärdade patent m. m.
Nr 37 STOCKHOLM DEN 12 SEPTEMBER 1928
Innehåll. Ind. Norden: Uppfinningar och konstruktioner inom torpedväsendet. II. Av marindir. F. Arsenius. — Ryska industrinotiser.
Av Fa. — Savonius’ vingrotor. ßef. av Chr. S. — Ett märkligt presidium: Napoleon ledande förhandlingarna i sitt statsråd. Av ing.
Chr. Sylwan. — Ur anmälningarna om industriella företag. — Notiser. — Sv. tidskr. f. ind. rättsskydd: Patentbeskrivningar. —
Kungörelser ang. patent. — Eftertryck utan angivande av källan förbjudes. — Bed. påtager sig ej någon obligatorisk
åsikts-överensit.ämmelse med ärade förf:s uttalanden.
Uppfinningar och konstruktioner inom torpedväsendet.
Av marindirektör F. Arsenius.
II.1
Torpedskjutning. Torpeden, betraktad som en tung
projektil, måste hava särskilda anordningar för
utskjut-ning, i allmänhet kallade torpedtuber. Någon större
ut-skjutningshastighet är ej nödvändig, ty torpeden
accele-rar snart upp sin fart i vattnet. Vid skjutning från
undervattens (u. v.) stävtub måste
utskjutningshastighe-ten vara så stor att torpeden ej under sin gång ur tuben
röner inflytande av eventuell gir eller trimförändring
av u-båten och härtill är en utskjutningshastighet av 7
meter i sek. tillräcklig. Vid skjutning med övervattens
(ö. v.) däckstuber, måste
ut-skjutningshastigheten vara
så stor att torpeden klarar
däck och reling, även vid
tubens främre (vinkel)
skjut-ställningar och hålles därför
i allmänhet vid 10—12
m/sek.
Utskjutningen sker dels
utan impuls, dels med
impuls. Det förra sättet
användes endast vid den enklaste
formen av torpedtub, de s. k.
korgtuberna (u. v. tuber),
som användes vid
inskjutningsstationer och vissa
tor-pedbatterier.
Korgtuben, fig. 1, är en
gjuten metalltub med stora
urtagningar och är
egentligen endast en styrtub för torpeden. På överkant har
den en urfräst ränna för torpedens styrklack.
I tuben sitter en säkerhetskolv (k), som tager emot
torpedens övre vinge och hindrar torpeden att glida
fram, bakom torpeden sitter bygeln (e) på armen (d).
I öglan på övre hävarmen (g), fästes en
avfyrnings-tross och vid avfyrning drages denna kraftigt upp.
Härvid lyftes först säkerhetskolven (k), så att torpeden
blir fri och bygeln (e) för sedan fram torpeden så långt
att torpedens hane, genom anslag mot
igångsättnings-kolven kastas om, maskinen kommer i gång och
torpeden arbetar sig ut ur tuben. Då tuben i allmänhet
ligger minst 3 m under vattenytan och full pådragning
genast äger rum, kommer torpeden snart upp i sin
inställda fart.
Denna utskjutningsmetod har i alla tider använts vid
inskjutning av nya torpeder och efter reparation av
äldre torpeder, och har den fördelen att den ej har nå-
1 Avd. I — se denna tidn. nr 22 innev. år. Hed.
gon störande inverkan på torpedens organ, då däremot
impulsskjutningen, där torpeden plötsligt kastas fram
kan verka störande vid prövning av de olika organens
funktioner.
Först sedan tillfredsställande resultat vunnits vid
korgtubsskjutningen, kan skjutning med impuls äga
rum.
Vid inskjutning efterser man först om torpeden har
slagsida (krängning) och detta mätes med en i
torpeden insatt krängningsmätare. Finnes krängning är
orsaken den, att den ena
propellern har övervikt över den
andra och avfilas då till
dess krängningen är
borttagen. Därefter börjar
reglering av djupbanorna och
mätning av torpedens
fart. Djupbanorna justeras
genom s. k. balansering av
de horisontala rodren och
djupen mätas genom att
torpeden passerar genom tunna
nät hängda under flottar,
som äro förankrade på vissa
avstånd (500—1 000 m)
från varandra. Härigenom
kan man noga mäta
förändringar i djupbanan, om
torpeden går för djupt eller
som ofta är fallet lyfter sig
mot slutet av banan, beroende på minskad vikt genom
förbrukning av luft, vatten och bränsle. -— På
inskjutningsflottarna äro placerade män, vilka signalera
då torpeden passerar resp. flottar och härigenom får
man fartuppgifter på de olika distanserna.
Torpedtuber med impulsskjutning äro »ö. v.
däoks-tuber ö. v. stävtuber, u. v. stävtuber» och »u. v.
sidotuber».
Däckstuber äro oftast förekommande, cle användes å
äldre torpedbåtar som enkeltuber, å nyare torpedbåtar
och äldre jagare som dubbeltuber och å nyare jagare som
trippeltuber. Då själva tuben är i huvudsak lika, kan
det vara tillräckligt att visa den senare typen. Fig.
2 och 3 visa en 53 cm ö. v. däckstrippeltub, gjuten i tre
delar, sammanhållna av bultar genom flänsar (21).
Tubkomplexet vilar på en centerpivå (1) med
kullager (2) och en yttre krans av rullar (3), som löpa
på en cirkulär bana. Tubkomplexet kan vridas
(sido-riktas) medelst ratten (4), som med drevet (5) arbetar
Fig. 1.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
