- Project Runeberg -  Industritidningen Norden / Femtiosjätte årgången, 1928 /
298

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

298

INDU STRITIDN INGEN NORDEN

han en glad optimism, som väl kunde föra honom för
långt i förhoppningarnas värld, men som också gav
honom styrka nog att övervinna motgången och taga
nya krafttag, något varom hans sista arbetsperiod väl
vittnar. Han var en outtröttlig arbetsman och
sannolikt har hans intensiva idoghet bidragit att bryta lians
krafter. Vänsäll och godhjärtad spred han med sitt
blida och glada lynne glädje och trevnad omkring sig.
Han gick sin väg ärligen fram och det fanns intet svek
hos honom. Carl Kullgren.

Birger Carlson deltog med livligt intresse i tekniska
och närbesläktade organisationers verksamhet,
synnerligast i Kemistsamfundet, vars vice ordförande han
var, och Svenska föreningen för industriellt rättsskydd,
men även inom Ingenjörsvetenskapsakademin, Sveriges
industriförbund, Svenska teknologföreningen, Svenska
uppfinnareföreningen mfl.

Lagerkonstruktion med minskad friktionsförlust.

Y////////////////A

}

Fig. 1.

Fig. 2.

Fig. 3.

Fig. 4.

Eftersom lagerfriktioftsförlusten vid ett lager är
proportionell mot lagrets längd, borde man kunna
väsentligen minska denna förlust genom förkortning av
lagerlängden. Det har visats, att man skulle kunna gå ned
till ett lagertryck av ungefär 40 kg pr kvcm, och om
detta tryck vore ensamt utslagsgivande skulle man
vid de flesta lager kunna avsevärt nedbringa
lagerlängden. Detta skulle emellertid blott vara möjligt, om
transmissionsaxelns verkliga axel sammanfaller med
lagerskålens verkliga axel såsom är visat i fig. 1. Men
bildar den förra en vinkel med den senare, varmed man
alltid i praktiken måste räkna, såsom är visat i fig. 2,
så är den ovan angivna tillåtna höga belastningen icke
mera möjlig, emedan då blott en del av lagerskålen
upptager trycket, nämligen delen ah. Skulle man nu
förkorta lagerskålen såsom är visat i fig. 3, så skulle
den största möjliga vinkeln mellan axlarna växa
betydligt, och den bärande ytan skulle bliva betydligt
mindre (delen cd), varigenom det specifika trycket
skulle bliva för stort. Man måste alltså av praktiska
skäl giva lagret en större längd. Det skulle nu ligga
nära till hands att minska differensen mellan
lagerskålens borrning och transmissionsaxelns diameter. Gör
man detta, som är visat i fig. 4, så blir vinkeln
mellan axlarna mindre; den kan nedbringas till samma

De i fig. 3 och 4 visade lagren kan man tänka sig
uppkomna av de i fig. 1 och 2 visade, därigenom att
dessa lagers ändar avskurits. Om man nu icke avskär
dessa ändar, utan i stället förser dem med koniska
ur-borrningar, motsvarande transmissionsaxelns
snedställning, såsom visas i fig. 5, erhålles en bärande yta icke
blott från g till h utan även från g till i. Väljes
konici-teten så, att vid ändarne oljeskikttjockleken så
småningom tilltager, såsom visas i fig. 6, minskas
visserligen den bärande ytan men samtidigt blir även
friktionsförlusten mindre. Vid det i fig. 6 visade lagret
sträcker sig den bärande ytan från l till m. I fig. 7
är framställt det fall, att transmissionsaxelns verkliga
axel sammanfaller med lagrets verkliga axel, för att
visa att även härvid den bärande ytan blir tillräcklig
nämligen från n till o. Eig. 6 och 7 beteckna
gränsfallen. Även i mellanlägena blir den bärande ytan
tillräcklig, ty vid minskning av vinkeln flyttas punkten l
inåt från punkten k i samma mån som punkten m
flyttas mot punkten k. Genom ökningen av
oljeskikttjockleken nedbringas lagrets friktionsförlust avsevärt,
ty i den utvidgade delen av lagerskålen är ju
friktionen väsentligt mindre. Men trots detta finnes alltid
en tillräcklig bärande yta, emedan den utvidgade delen
av lagerskålen helt eller delvis bidrager till upptagan-

Fig. 5.

Fig. 6.

värde, som visas i fig. 2, så att den bärande ytan ef
blir lika stor som ab i fig. 2. Men detta skulle icke
hava till följd någon förbättring, ty friktions förlusten
i ett lager är omvänt proportionell mot oljeskiktets
tjocklek. [Någon minskning av friktionsarbetet kan
således på detta sätt icke erhållas.

I det följande lämnas efter en artikel av professor
G. Dettmar i Elektrotechnische Zeitschrift en
beskrivning på ett nytt glidlager, vid vilket förlusterna
nedbragts till ett mycket lågt värde, utan att lagrets
drifts-säkerhet minskats.

Fig. 7.

de av trycket. I den korta cylindriska delen av
lager-skålen kan sålunda oljeskikttjockleken hållas vid
samma värde som i fig. 3. Förlusten däri är mycket
obetydlig och trots detta är faran av för högt specifikt
tryck vid ogynnsamt läge av axeln genom den del av
lagerskålen, som arbetar med så småningom tilltagande
oljeskikt, avlägsnad, utan att denna, del väsentligt
bidrager till uppstående av friktionsförluster, just till
följd av ökningen av oljeskikttjockleken.

Den ringa ökningen av oljeskiktet kan naturligtvis
även uppnås genom att man låter lagerskålen vara ey-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:02:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/indunord/1928/0300.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free