Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
307 INDU STRITIDN INGEN NORDEN
Fig. 2 — 4. Exempel på det "VVoodska systemets tillämpningar.
Önskar man rikta ljuset i tvenne banor i
gatans längdriktning, såsom visas i fig. 2, förefinnas
två i huvudsak plana sektioner eller partier, som
tillåta strålarna från lampan att passera direkt genom
könen 17 under en vinkel av ungefär 22V2° till
vägkantslinjen nedåt i vardera riktningen. I
mellanliggande ytareor på vardera sidan av de två plana
areorna äro prismorna 19 av sådan storlek och form. att
strålarna devieras längs banorna för de strålar,
som passera genom de plana partierna. I de delar,
som äro belägna 90° från de plana partierna av
densamma, passerar en liten del av ljuset genom glaset
och en del devieras i en riktning 22%° från
vägkantslinjen och en del av ljuset riktas även på närliggande
area och tjänar till att svagt men jämnt belysa denna.
När lyktstolparna äro placerade på vardera sidan av
gatan, såsom visas i fig. 2, koncentreras en större del
av ljuset längs gatan och en mindre del av ljuset
riktas mot husfasaderna tvärs över gatan.
Genom att man placerar lyktstolparna längs
vägkanterna på vardera sidan av vägen på lämpliga avstånd,
kommer vägen att likformigt belysas. Den
huvudsakliga mängden av ljuset utnyttjas på följande
sätt. Lampan 26 riktar strålarna 27 med
maxi-miintensitet längs gatan, bildande vinkel med
vägkanten och nedåt med en vinkel mot vägytan. Andra
strålar 28, som bilda mindre vinkel mot vägkantslinjen, äro
av mindre intensitet, enär mindre ljus erfordras utefter
vägkanten. Andra strålar 29 däremot äro riktade med
en större vinkel i förhållande till vägkanten och av
mindre intensitet än strålarna 27, men den area längs
mittpartiet av vägen eller gatan, som huvudsakligen
belyses av sådana strålar, är relativt nära lampan 26.
Dispersionen är där mindre och belysningen av
vägytan är i huvudsak lika med den mera avlägsna arean,
som belyses huvudsakligen av de mera intensiva
strålarna 27, vilka äro utbredda över en större area.
Vägytan i samma riktning som strålarna 29 och närmare
lampan 30 belyses även av de mindre intensiva
strålarna från lampan, men, enär dispersionen av ljus är
liten, blir belysningen i huvudsak likformig. Arean
i mitten av vägen eller gatan mittför lampan
26 är svagt belyst av denna, men lamporna 30
och 31 äro så belägna, att ljuset därifrån, som
representeras av strålarna 32 resp. 33, adderar sig till
ljuset från lampan 26, så att en likformig belysning
erhålles. På samma sätt belyses hela arean längs vägens
mittparti antingen genom intensiva strålar, riktade på
en längre bort belägen area av vägytan eller genom
kombination av mindre intensiva strålar från ett
flertal närbelägna lampor. Sidopartierna av gatan nära
vägkanten äro mindre intensivt men likformigt belysta på
samma generella sätt. Arean längs vägkanten nära
lamporna 30, 31 belysas huvudsakligen medelst sådana
mindre intensiva strålar såsom 36, 37. De areor, som
äro mera avlägset belägna från lamporna 30, 31 på
motsatta sidor av vägen från lampan 26, belysas av det
kombinerade, mindre intensiva ljuset från lamporna 26,
30, 31.
Om man önskar koncentrera ljuset i trenne
eller flera riktningar, såsom t. ex. när lampan är belägen
vid en vägkorsning, inkorporeras eller anordnas i
refraktorn ytterligare satser av prismor 19. Dessa
koncentrera ljuset, såsom visas i fig. 3, längs vägarna .38,
39, 40, eller såsom det visas i fig. 4, längs vägarna
U—U.
Prov med en belysningsanordning, som koncentrerar
ljuset nedåt och i två riktningar, visa, meddelar
uppfinnaren, att ljusintensiteten på ett givet avstånd från
ljuskällan och i riktning av maximiintensiteten uppgår till
från 210 till 410 »ljusstyrkor» i vertikalplanet vid 90°
i förhållande till vägkantslinjen och 2 100 ljusstyrkor
på samma avstånd i de vertikala plan, som bilda en
vinkel av 22yo° till vägkantslinjen. I horisontalplanet
har ljuset, som passerar nedåt med en vinkel av 55° till
vertikalplanet, en intensitet av 75 till 125 ljusstyrkor i
riktningar 90° till vägkantslinjen och 250 ljusstyrkor i
riktning av maximiintensitetet. I horisontalplanet
hai-ljuset, som går nedåt med en vinkel av 77° från
vertikalen och med en vinkel av 22V20 från
vägkantslin-jen, en maximiintensitet av 1 800 ljusstyrkor och en
minimiintensitet vid en vinkel av 90° i förhållande till
vägkantslinjen av 200 till 400 ljusstyrkor.
Chr. S.
Det senaste förslaget till »riksbro» i Stockholm.
Det av Stockholms hamnbyggnadsavdelning i
samråd med professor K. Östberg utarbetade nya
riksbro-förslaget överlämnades den 6 ds till stadskollegiet.
Det avser en enspannsbro av betong, delvis beklädd
med granit och med landfästena utbyggda framför de
gamla kajmurarna. Avståndet mellan landfästenas
framkanter blir 42 m i vattenlinjen. Bron förutsättes
skola byggas för både kör- och gångtrafik med
sammanlagd bredd av 12 m varav 6 m på körbanan.
Kostnaden beräknas till 878 000 kr eller 950 000 kr om
framkanten skall höjas. Skirlie bredden på bron ökas
till 13% m stiger kostnadssumman till resp. 958 000
och 1 030 000 kr. Dammbyggnaden kommer att kosta
365 000 kr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
