Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
311 INDU STRITIDN INGEN NORDEN
Ångans begynnelsetryck i cle olika turbinerna kan
vara exempelvis 35 kg framför högtryckaren II. 14 kg
framför mellantryckaren II1 och 5 kg framför
lågtryckaren L, varvicl ångan i högtryckaren undergår ett
värmefall av omkring 50 v. e. per kg, i mellantryckaren
likaledes 50 v. e. per kg och i lågtryckaren omkring 160
v. e. per kg.
På grund av att genom högturbinernas typ ett högt
värmefall kan i dem utnyttjas, kan lågtrycksdelen
konstrueras för ett lägre begynnelsetryck och därmed,
såsom nämnts, enligt förenklade principer. Fig. 2 visar
lågti^reksdelen L bestående av två i motsatt riktning
till och i varandra roterande turbinskivor 30 och 31,
Fig. 2. Sektion genom lågtrycksdelen.
överhängande fästa å axlarna 10 och 11 respektive och
vardera innehållande skövlar för radiell
genomströmning 32 och axiell genomströmning 33. Ångan
passerar genom lågtrycksdelen i pilarnas riktning. Såsom
framgår av figuren, hava tätningarna mellan cle
roterande delarna 30 och 31 och cle fasta delarna kunnat
förenklas och vid 34 utförts såsom stillastående ringar
av konisk sektion försedda med utskjutande
tätnings-bleek inpassade mellan tätningsbleck å cle roterande
delarna. På motsvarande sätt hava andra tätningar och
detaljer kunnat förenklas, utan att uppkommet läckage
överskridit för bibehållande av turbinens goda
verkningsgrad skadligt värde.
K. Nn.
Italienarna såsom pionjärer inom
tekniken.
Varje modärn nation, västerländskt kultiverad, har
gjort berömliga insatser i det ingenjörstekniska
framstegsarbetet, men icke sällan möter man i cle germanska
länderna fördomar vid bedömandet av värdeordningen
mellan de olika nationaliteterna, bl. a. den att vilja
undanskymma folket på de gamla romarnas halvö,
renässansens och vår tids italienare. En justering härutinnan
har förebragts av ingenjör Alrik Hult genom en
märklig artikel »Italienarna», publicerad i Nya Dagligt
Allehanda. Förf. påvisar allmänt översiktligt
italienarnas stora kulturinsatser inom den europeiska
folkfamiljen; beträffande särskilt de tekniska kulturgrenarna
skriver han bl. a. följande.
»De första bankerna och de första verkligt stora
affärshusen i modärn mening uppstodo i Italien.
Affärsmannen Chigi hade över 20 000 biträden i sin tjänst,
eget rederi med hundra fartyg och hundra filialer och
avdelningskontor i Byzans, Alexandria, Memfis, Lyon
och London. Det var givetvis också i Italien, som
behovet först uppkom och tillfredsställdes att föra verkliga
hanclelsböcker, och ännu i dag påminner namnet
»dubbla italienska bokhålleriet» om detta faktum. Italienarna
voro också de första européer som vid sina beräkningar
använde sig av de av araberna från Indien införda s. k.
arabiska siffrorna, vilkas användning säkerligen först
gjorde det möjligt att få en verklig bokföring och
affärsrörelser av betydligt stor omfattning till stånd, ty
att bedriva bokföring niecl romerska siffror är ett
tämligen komplicerat och tidsödande arbete.» •—
»Vi kunna påminna om sådana värdiga efterträdare
till Volta och Galvani, som Pacinotti och Marconi. Då
det första namnet torde vara för de allra flesta helt och
hållet obekant, bör det bemärkas, att det var denne
italienske vetenskapsman, .som 1860 hade utarbetat
teorierna för den modärna elektriska dynamomaskinen eller
motorn, en teori som dock stannade inom laboratoriets
väggar och föll i glömska, för att 10 år därefter fullt
självständigt återupp finnas av den belgiske
modellsnickaren Gramme, vilken därigenom kom att bliva den
modärna elektricitetsindustrins upphovsman. Marconi och
hans epokgörande uppfinningar på den trådlösa
telegrafens område torde vara välbekanta för cle flesta
svenskar.
Beträffande den allra nyaste tidens uppfinningar,
exempelvis aeroplanet, undervattensbåten och
automobilen, ha italienarne framkommit med många och
betydelsefulla uppslag och nykonstruktioner. Nobile är ju
även en mycket framstående ingenjör och
flygmaskins-konstruktör. På allra sista tiden har allmänheten fått
del av en ny, rätt så epokgörande italiensk uppfinning,
en säregen dykarutrustning, varigenom man på mycket
stora djup, som förr voro oåtkomliga för dykare iförda
den sedvanliga dykaredräkten, kan med säkerhet utföra
räddningsarbetet. Då en italiensk undervattensbåt för
kort tid sedan sjönk på 40 m djup, upptogs den på 24
timmar, och man gjorde ovillkorligen därvid en
jämförelse mellan cletta och den långa tid som åtgick i
Amerika för samma arbete vid en liknande katastrof
för den amerikanska flottan. Förklaringen till
italienarnes snabba räddningsarbete torde i och med vetskapen
om den nya dykareutrustningen vara given och den njTa
uppfinningen öppnar otvivelaktigt sagolika möjligheter
att i framtiden från havets botten upptaga oerhörda
sjunkna rikedomar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
