Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
328
INDU STRITIDN INGEN NORDEN
Engelskt omdöme om svenskt
skeppsbyggeri.
Lloyds List liar i ett av sina senaste nummer
publicerat en om svenskt skeppsbyggeri mycket berömmande
artikel, framhåller den finska tidskriften »Teknikern».
Om man betänker, heter det bl. a., att Sverige har
mindre antal invånare än London och är ett av de
länder, som sist blivit industrialiserat — en process som
fortfarande pågår — är det anmärkningsvärt att
landet uppnått världsrykte för en hel del av sina
produkter. Det har ofta konstaterats att hemligheten
härmed är specialiseringen av kvalitetsvaror och det bör
framhållas, att en av de viktigaste faktorerna i den
svenska skeppsbyggnadsindustrins tillväxt och
fortsatta framgångar är specialisering. Omfattningen av
denna specialisering framgår därav, att icke mindre
än 98 proc. av det vid slutet av 1927 under byggnad
varande tonnaget består av motorfartyg, och det bör
nämnas att det ledande svenska varvet, Götaverken,
ej byggt annat än motorfartyg sedan 1921.
För att göra sig en föreställning om vad som lett
till denna specialicering är det nödvändigt att gå
tillbaka till krigsåren. Begagnande tillfället ha de svenska
varven, vilka nu äro i en så gynnsam ställning, under
kriget fört en sund och försiktig ekonomisk politik.
Utdelningarna ha hållits låga, tillgångarna ha
ned-skrivits, verkstäderna ha ombyggts efter nyaste
principer och försetts med moderna maskiner. Allt nog, den
största omsorg har nedlagts på solida och
arbetsbesparande anordningar och tidningen konstaterar som
resultat härav att dessa varv stå i jämnhöjd med de
bästa verkstäder.
Den erfarenhet man sålunda förvärvat under de
senaste tio åren, är en av huvudorsakerna till Sveriges
framgång. Resultatet härav har blivit en hög
arbets-standard både på ritkontor och i verkstäder.
Tillsammans med specialiseringen på motorfartyg, som var
en följd av att skeppsbyggare redan tidigt insågo det
framtida värdet av denna fartygstyp, ger det dessa
skeppsbyggare ett stort övertag över deras mindre
erfarna konkurrenter. Det påstås, att det anseende, -som
redan förut åtskilliga andra svenska varor åtnjuta på
grund av materialens kvalitet och förstklassigheten i
arbete, till fullo vidmakthålles av skeppsvarvens
produkter.
En annan betydande faktor är, att dessa
motorfar-tygsbyggare kunna utnyttja hela sin
tillverkningsförmåga och ligga inne med order, varigenom åtminstone
för ett år framåt detta läge inte kommer att förändras.
Detta innebär en reducering av utgifterna för varje
fartyg i jämförelse med varv, som inte äro fullt
sysselsatta.
Varv, som specialisera sig på motorfartyg, ha många
tillfällen att införa standardisering — t, ex. på
maskin-området. Skandinaviska varv ha under många år haft
en standardtyp för fraktångare, och en del av de till
svenska varv nyligen inkomna orderna ha gällt fartyg
av samma typ som andra fartyg, vilka dessa varv förut
byggt för andra rederier.
Det påstås många gånger, skriver tidningen vidare,
att varvsarbetare i England erhålla högre löner än på
kontinenten. De meddelanden vi fått från Sverige visa
emellertid, att svenska varvsarbetare betalas bättre än
de engelska, något som givit anledning till rätt stor oro
bland svenska arbetsgivare. Pneumatiska nitverktyg
och andra arbetsbesparande maskiner användas
kanhända i större utsträckning på de svenska varven, och
där råder otvivelaktigt större elasticitet. Det är
intressant att lägga märke till hur svenska skeppsbyggare
klaga över höga skatter och höga järnvägsfrakter, men
det kan i alla fall ifrågasättas, huruvida skatter och
andra sociala pålagor äro högre där än här i landet.
Tilläggas bör, att det inte ligger någon sanning i det
påstående, som ofta gjorts, att de utländska innehavarne
av dieselmotorpatentet äro ekonomiskt intresserade i de
svenska varv, som ha särskilt tillstånd att använda
dessa motorer.
Det är av ett visst intresse konstatera, att av det
material, som kommer till bruk på de svenska varven,
är en mycket stor procent av det som användes för
framställning av maskiner, ångpannor och utrustning
av svensk tillverkning.
Notiskrönika.
Elektricitetsverk som moderniseras. Styrelsen för Gävle
städs elektricitetsverk arbetar på verkets komplettering och
modernisering för att kunna möta den allt mera ökade efterfrågan
på elektrisk energi. Som ett led i dessa strävanden, ingår
anskaffandet av en större dieselmotor för reservändamål och för
upptagande av toppbelastningar. Motorn har nyligen beställts
hos A<b. Atlas Dieles. Den blir större än någon annan hittills i
Sverige uppställd stationär motor. Den kommer att driva en
elektrisk generator om 1 000 kw, vilket motsvarar en effekt hos
dieselmotorn a<v ca 1500 eff. hkr. Leveransen skall äga rum
hösten 1929. Stadsfullmäktige i Gävle hava beviljat anslag för
genomförandet av belysningsstyrelsens nämnda
moderniseringsåtgärder.
Danska motorlag-ens verkningar. En yngre läkare i
Lyngby utanför Köbenhavn, dr Gravesen, råkade för någon tid sedan
med sin bil köra på en spårvägsifunktion&r, vilken ådrog sig
några skador. Byrätten dömde dr Gravesen enligt den nya
motorlagen till 3 månaders fängelse och 10 års förlust av
körkortet. Högsta, rätten har nedsatt fängelsestraffet till en
månad, men stadfäst domen i övrigt.
Den tysk-ryska handeln. I närvaro av representanter för
tyska riksregeringen konstituerades nyligen i Berlin ett det
tyska näringslivets utskott för Ryssland, i vilket alla grenar
av industri, handel, banker och trafikföretag, intresserade av
.tysk-ryska affärsförbindelser, äro representerade. Dir. H.
Crae-mer, medlem av riksekonomi rådet, utsågs till utskottets
ordförande. Utskottet har till uppgift att främja de tysk-ryska
affärsförbindelserna samt åstadkomma enhetlig uppfattning i
tysk-ryska frågor inom det tyska näringslivet.
England och Polen uppdela den nordiska kolmarknaden.
Sedan någon tid tillbaka, pågår i London en strängt hemlig
konferens mellan gruvägarna i Nord- och Mellanengland samt.
representanter för den polska gruvindustrin. Hittills lär
emellertid icke något definitivt resultat ha uppnåtts vid dessa
förhandlingar, vilka åsyfta en uppdelning av marknaden på de
skandinaviska länderna, där f. n. stark konkurrens råder
mellan England och Polen. Engelsmännen vilja uppnå, att
polackerna icke etablera någon allvarlig konkurrens vid leveranser
till de skandinaviska rederierna, järnvägsförvaltningarna och
gasverken av kvalitetskol. För sämre kolsorter skulle dläremot
konkurrensen vara fri som förut.
Innehåll. Ind. Norden: C. J. Magnell, minnesteckning av Chr. Sylwan. — Ljuddämpande utblåsning för bilar i garage. Ref. av
K. Nn. — Fransk lastautomobil för träkolsgas. Av Chr. S. — Halmcellulosa enl. Rinman. Ref. av Riz. — Teknikens varningar. —
Färgernas symbolik. — Engelskt omdöme om svenskt skeppsbyggeri. — Notiser. — Sv. tidskr. f. ind. rättsskydd:
Patentbeskrivningar. — Kungörelser ang. patent. — Eftertryck utan angivande av källan förbjudes. — Red. påtager sig ej någon obligatorisk
åsikts överensstämmelse med ärade förf:s uttalanden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
