Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
331 INDU STRITIDN INGEN NORDEN
var sin musikantenn. Den avstämda svängningskretsen
50 är gemensam för alla fyra systemen.
Transformatorns sekundärspole 68 är ansluten till det
sammanfattande röret 69, som medelst transformatorn 70 påverkar
tonalstraren 71.
Reglering av ljudstyrkan.
Regleringen av ljudstyrkan kan åstadkommas på olika
sätt genom ändring av strömstyrkan av den ström, som
tjänar till alstrande av tonsvängningar i tonalstraren.
Fig. 6 visar en koppling, vid vilken det tonerna
alstrande röret 85 inverkar på tonalstraren 86, med vilken
ett reglerbart motstånd 87 är parallellkopplat, Genom
förändring av detta motstånd, vilket exempelvis kan
åstadkommas medelst en pedal, regleras ljudstyrkan i
olika toner vid spelantennen, regleras med den andra
handen vid ljudstyrkantennen tonens styrka efter
behag. Systemet är i övrigt tänkt anslutet till det i fig.
3 visade systemet efter linjen III—III.
Likströmsförstärkaren 98 påverkar tonalstraren 99.
Tonens inkoppling.
Tonens in- och urkoppling kan åstadkommas genom
in- och urkoppling av den för alstrande av
tonsvängningar i tonalstraren tjänande strömmen. Exempelvis
kan, såsom i fig. 8 visas, kopplingen åstadkommas
medelst en vanlig urkopplare 105 i serie med eller (1051)
parallellt med tonalstraren 106. Även andra
kopplingar äro möjliga för detta ändamål. Sålunda visas i fig.
9 en anordning, varvid in- och urkopplingen av tonen
Fig. 6.
Fig. 7.
Fig 8.
Fig. 4 (överst) och fig. 5.
tonalstraren 86. Det reglerbara motståndet kan även
vara kopplat i serie med tonalstraren. Även kan
regleringen åstadkommas genom ändring av glödströmmen.
Härvid kan enligt fig. 7 glödströmmens ändring
åstadkommas induktivt från högfrekvenssvängningskretsen
91, innehållande röret 100, under utnyttjande av en
större eller mindre energiabsorption i antennen 92 i
beroende av dess resonans med svängningskretsen 91
under inflytande av närmandet eller avlägsnandet av
handen.
Antennen 92 är förenad med en kopplingsspole 93,
vilken inverkar på kopplingsspolen 94, som är kopplad
i serie med kopplingsspolen 95 för svängningskretsen
91 och med en kopplingsspole 96 för gallret till
likströmsförstärkaren 97. De båda kopplingsspolarna 94
och 95 samverka så med varandra, att den största
energiutvecklingen uppstår, när de båda kretsarna äro i
resonans. Antennen 92 är en särskild antenn, som blott
tjänar till reglering av ljudstyrkan. Inställningen kan ske
så, att resonans inträder vid handens minsta avstånd
från antennen eller omvänt vid största avstånd. Under
det att alltså ett föremål, t. ex. ena handen, alstrar
sker medelst glödströmmen, och i fig. 10 medelst en
shunt 118 till glödströmmen, vilken shunt regleras
medelst omkopplaren 119. Glödströmsbatteriet 120
ligger härvid ständigt förbundet med glödtråden i serie
med ett motstånd 121.
Undvikande av egensvängningar i
tonsvängnings-alstrar en.
Detta kan ernås genom en motsvarande
kompensation medelst ett elektriskt system med samma periodtal
och dämpning som det system har, vars verkningar
skola upphävas. I fig. 11 är tonalstraren 132 framställd
med en krets mecl motsvarande svängningskonstanter,
vilken krets består av självinduktionen 133, det
induk-tionsfria motståndet 134 och kondensatorn 135.
Lämpligen äro motståndet och självinduktionen reglerbara var
för sig. Anordningen kan även utföras såsom i fig. 11
visas med streckade linjer. Om olika sådana
egensvängningar, t. ex. från röret, membranen, osv, förekomma, så
kunna motsvarande svängningskretsar användas
antingen i serie eller parallellt såsom visas i fig..12. .
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
