Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
332
INDU STRITIDN INGEN NORDEN
Fig. 9. Fig. 10.
Fig. 11.
Fig. 12.
Fig. 13.
Reglering av klangfärgen.
Ändringen av den kvantitativa sammansättningen av
övertonerna i clen elektriska tonfrekvenskurvan kan
åstadkommas genom olikartad deformering av den
primära växelströmmen under användning av
karaktäris-tikans krökta sträckor, vilka förstärka och omvandla
denna tonfrekvens. Dessutom kan sammansättningen av
övertonerna ändras genom ökning eller minskning av
övertonerna av högre ordning medelst inkoppling av
svängningselement (kapacitet, självinduktion).
Fig. 13 visar en sådan koppling. Det tonerna
alstrande röret 144 matar transformatorn 145, vars
sekundärlindning påverkar tonalstraren 146. Parallellt med
denna är kopplad såväl en reglerbar självinduktion 147
med släpkontakt som även en motsvarande reglerbar
kapacitet 148. Användes endast självinduktionen, så
gå högfrekvensövertonerna genom tonalstraren.
Användes endast kapaciteten, så gå övertonsfrekvenserna
genom kondensatorerna och avstängas från tonalstraren.
Användas båda tillsammans, så erhålles den riktiga
sammansättningen av övertonerna. Såsom med streckade
linjer är visat kunna även istället för den ovanbeskrivna
anordningen en reglerbar självinduktionsspole 149 och
en reglerbar kondensator anordnas i serie med
tonalstraren 146, varvid förbindningen 151 bortfaller.
I fig. 14 visas en enkel metod för ändring av
karak-täristikan t. ex. hos en av förstärkarna, varvid rörets
152 anodpotential kan ändras medelst det reglerbara
motståndet 154,. glödströmmen medelst det reglerbara
motståndet 155 eller gallerpotentialen medelst det
reglerbara motståndet 156.
Ett fullständigt kopplingsschema.
Fig. 15 visar ett kopplingsschema för ett instrument
för två stämmor med alla för spelet erforderliga i det
föregående särskilt beskrivna delarna.
Musikantennen 177 för den första stämman är
förbunden med tillhörande rör 178 resp. med därtill
hörande svängningskrets 179, som är förenad med jorden.
Detektorröret 180 i det första systemet är genom
kopplingsspolen 181 och kondensatorn 182 förbundet med
motsvarande detektorrör 187 för den andra stämman.
Dessutom är mellan gallret och glödtråden i
detektorröret 180 inkopplat det induktionsfria motståndet 183.
Musikantennen 184 i det andra systemet är på
motsvarande sätt förbundet med röret 185 och
svängningskretsen 186 för det andra systemet, vilket på samma
sätt som det första systemet är förbundet med sitt
detektorrör 187 medelst kopplingsspolen 188,
kondensatorn 189 och motståndet 190. De båda detektorrören 180
och 187 överföra medelst transformatorerna 191, 192
cletektorsvängningarna på förstärkarröret 193. Röret.
194 är förbundet med det. avstämda svängningssystemet
195, och med de båda strömsystemen resp. med dessas
första förstärkarrör 193. Det senare påverkar därpå
medelst transformatorn 196 förstärkarsystemen 197,198,
199 och 200 för ernående av en större verkan. Dessa
förstärkare regleras medelst motstånd 201, 202 och 203
i anodkretsen och 204, 205 och 206 i glödströmkretsen.
Ljudstyrkeantennen 207 påverkar över
absorptions-systemet 208 rörets 210 svängningskrets 209 för
reglering av ljudstyrkan. Svängningskretsen 209 matar
samtidigt medelst högfrekvenstransformatorn rörets 197
glödström. Förstärkarrören 197—200 mata därpå över
transformatorn 212 tonalstrarne 213 och 214, varvid
omkopplarne 215 och 216 tjäna till in- och urkoppling
av tonerna, under det att vidare korrektionssystemen
217, 218 och 219 äro anordnade för tonalstrarne 214
och 213.
Motstånden 201
—206 tjäna för
erhållande av olika
tonarter. Det
reglerbara motståndet
220 tillåter en reg-
Fig. 14.
Fig. 15.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
