Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
334
INDU STRITIDN INGEN NORDEN
eller mindre hastighet å handveven ernåddes således en
större eller mindre avverkningsförmåga hos
separatorn.
I övrigt kännetecknades denna separator därav, att
kulan var försedd med en insats av säreget slag, enligt
svenska patenten nr 19 660, 21 883 och 21 884, som
möjliggjorde en hög avverkningsförmåga, respektive
god renskumning och lätt åtkomlighet för rengöring,
utan att dess olika insatsplåtar behövde tagas isär från
varandra vid diskningen.
De böjda insatsplåtarne voro nämligen löst
sammanhållna av en ring, ungefär som nycklar sammanhållas
av en nyckelring. Då insatsen intog sin plats i
separatorkulan, fördelades plåtarna symmetriskt däri och på,
ringen, dels genom avståndsklackar vid omkretsen och
dels genom avståndslister mellan plåtarna. Då insatsen
togs ur kulan, blevo insatsplåtarna fria att kunna
förskjutas eller vridas från varandra å ringen, vilket
möjliggjorde deras lätta rengöring och torkning.
Denna kulinsats är alltjämt i bruk vid bolagets
separatorer, vilka emellertid erhållit en mera samlad och
bekväm form, såsom fig. 2 visar. »Diabolo»-typen är
konstruerad att drivas för handkraft och utgör
tillsammans med smörkärnor bolagets uteslutande specialitet.
Huvudfabriken har alltifrån bolagets bildande varit
förlagd vid Igeldamsgatan på Kungsholmen i
Stockholm. Den är numera ett stort komplex av byggnader,
de största 6-vånings. År 1917 uppförde bolaget ett
eget gjuteri i Katrineholm, vilket företag drives under
firma Ab. Pump-separators gjuterier. Samma år
förvärvade bolaget en egen fabrik för tillverkning av
packlådor, nämligen Ab, Bomhus lådfabrik vid Gävle.
Bolaget har en försäljningsorganisation, som numera
är representerad i alla världens kulturländer. På de
rikligaste marknaderna fungera dotterbolag och i
övriga länder generalagenter; de kunder man
huvudsakligen räknar med äro små och medelstora lantgårdar.
Med anledning av jubileet har bolaget utgivit en
elegant, väsentligen merkantilt redigerad festskrift.
Chr. S.
Provning av metallers
draghållfasthet.
Begreppsbestämningar.
Svenska industrins standardiseringskommission har i
huvudsaklig enhetlighet med ett förslag från Statens
provningsanstalt, efter vederbörligt hörande av
intresserade korporationer, såsom de tekniska ämbetsverken,
Jernkontoret, Svenska teknologföreningen mfl, och ett
stort antal företag inom mekaniska verkstadsindustrin,
fastställt provisorisk svensk standard, (SP—1, april
1928) för provning av metallers draghållfasthet,
begreppsbestämningar. Ifrågavarande standardblad, vars
innehåll meddelas i det nedanstående, kan på rekvisition
erhållas från Standardiseringskommissionen, adress:
Stockholm 16.
Allmänna begreppsbestämningar.
Följande begrepp användas vid provning av metallers
draghållfasthet: elasticitetsgräns, proportionalitetsgräns,
sträckgräns (flytgräns), brottgräns eller
draghållfasthet, elasticitetsmodul, tänjbarhet och kontraktion.
Ifrågavarande gränser för påkänningar erhållas ge-
nom att dividera motsvarande belastning med
provstångens ursprungliga tväryta. Gränserna angivas i kg/mm2
eller kg/cm2.
Med elasticitetsgräns förstås den högsta påkänning,
intill vilken provstången efter avlastning icke undergått
nämnvärd permanent längdförändring.
Elasticitetsgränsen bestämmes genom att
provstången utsättes för omväxlande belastning och avlastning.
Belastningen ökas stegvis, och efter varje avlastning
uppmätes den permanenta förlängningen.
Elasticitetsgränsen är icke en exakt gräns, och
genom provning kan dess läge endast ungefärligt angivas.
Dess bestämning ifrågakommer endast i speciella fall, och
då bör alltid uppgivas den permanenta längd förändring,
vid vilken elasticitetsgränsen skall anses vara uppnådd.
Elasticitetsgränsen bör i regel icke användas i
leveransbestämmelser.
Med proportionalitetsgräns förstås den högsta
påkänning, intill vilken provstångens belastning och
förlängning äro praktiskt taget proportionella,
Proportionalitetsgränsen bestämmes genom att
provstången utsättes för stegvis ökad belastning och
förlängningen uppmätes för lika belastningsökningar. Den är
i allmänhet icke en exakt gräns, och genom provning
kan som regel endast dess ungefärliga läge bestämmas.
Sträckgräns (flytgräns) är den påkänning, vid vilken
inträffar att provstången fortfar att förlängas utan
ökning av belastningen.
Sträckgränsen motsvarar vid provning i balansmaskin
den belastning, vid vilken balansen faller, under det att
maskinen arbetar med konstant hastighet. Om icke
sträckgränsen är på detta sätt tydligt utpräglad,
angives den påkänning, vid vilken provstången vid ringa
belastningsökning börjar undergå stor förlängning.
Om sträckgränsen är otydlig, anmärkes detta i
provningsprotokollet.
Brottgräns eller draghållfasthet är den högsta
belastning, för vilken provstången utsättes vid långsamt
stegrad belastning till brott, dividerad med provstångens
ursprungliga tväryta,
Elasticitetsmodulen är vid belastningar upp till
proportionalitetsgränsen påkänningen dividerad med
motsvarande förlängning per längdenhet.
Tänjbarhet är provstångens förlängning, mätt efter
brottet på viss mätlängd, fördelad symmetriskt kring
brottstället; den angives i procent av ursprungliga
mätlängder
Kontraktion är den största förminskningen av
prov-stångens tväryta vid brottsfallet i procent av
ursprungliga tvärytan.
Bestämmelser rörande järn och stål.
Såsom elasticitetsgräns kan lämpligen, då icke
annorlunda är bestämt, angivas den påkänning, vid vilken
den permanenta förlängningen uppgår till 0,001 à
0,002 %.
Då proportionalitetsgränsen är otydlig, antages clen
ligga omedelbart under den belastningsökning, för vilken
erhålles en förlängningsökning, som med mera än 10 %
överstiger medeltalet av förut erhållna värden.
Belastningsökningarna böra motsvara ca 2 kg/mm2.
Är sträckgränsen otydlig, angives som sträckgräns
den påkänning, vid vilken provstångens förlängning
motsvarar 0,5 % permanent förlängning.
(Ang. detaljerade provningsbestämmelser se »Meddelande» nr 24
från Statens provningsanstalt; även publicerade i Jernkontorets
annaler 1924, sid. 404—428.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
