Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
338
INDU STRITIDN INGEN NORDEN
som all trafiks bestämmande urtyp och grundelement:
redan dennas befintlighet på gatan eller vägen tillika
med dess’ rörelseförmåga — ex. gånghastighet 3 à 4
km i timmen — avgör, förnuftsenligt betraktat,
trafikens karaktär från säkerhetssynpunkt. Men det
synes ej vara fråga därom; gatans karaktär bestämmes av
bilmärkena, menar man tydligen.
Ett motoriskt element i gatu- och vägtrafiken, vilket
formligen rider spärr mot allt trafikförnuft, är den
med sidvagn försedda motorcykeln — ett groteskt
avsteg från den i människokroppens byggnad idealiskt
hävdade symmetrin. Enbart clet, att fordonets
manövrering måste ske från sidan, borde för länge sedan ha
i hög grad begränsat typens användning.
Även på andra områden av kulturlivet pådrives
utvecklingen av fanatiker, som ej tyckas besinna
människokroppens byggnad och egenskap att icke låta ändra
sig. Så inom musiklivet, där modärniteten väsnas
gruv-ligen med kakofonerier och katzenjammer och
förmodligen vill skapa ett nytt centrum i människohjärnan —
förgätande att människan, även den mest omusikaliske,
alltid har något av rytm i kroppen, vilket reagerar icke
blott mot trafikkakofonin på gatan utan även mot
vanvettigheter med toner och takter.
Alla sådana excesser skola dock, förr eller senare,
brytas och förintas av naturen själv, nämligen mot det
fäste, som människans ande har i hennes kropp. Eller
med andra ord: Överallt, där dessa omedvetet
vilsegångna modärnister vandra omkring i hänryckning
över sina idéer och sin överlägsenhet, följer
jordekroppen obevekligt med såsom varnare och hejdare
— såsom regulator för den bornerande
kulturintelligensen.
Chr. Sylwan.
Italienskt ångturbinlokomotiv,
system Belluzzo.
Fig. 1. Schematisk sidobild av ett Belluzzos ångturbinlokomotiv.
Ångturbiner hava en del egenskaper, fördelaktiga för
lokomotivdrift, under clet att de även hava en del
egenskaper, som gör dem olämpliga för dylik drift. Man
har redan föreslagit många olika ångturbinanordningar
för lokomotiv, men har hittills icke funnit någon
lösning. som i praktiken visat sig fullt tillfredsställande.
En orsak härtill torde ligga i svårigheten att genom
enkla överföringsanordningar utjämna
de olika motoraxlarnas påkänningar, och
i svårigheten att sammantränga
konstruktionen så, att den icke överskrider
de av den normala spårvidden för
lokomotiv bestämda, dimensionerna.
Efter en inledning, innehållande i
huvudsak det anförda, anmäler sig den
italienske ingenjören G. Belluzzo uti
beskrivningen över ett nyligen
offentliggjort svenskt patent hava »ernått önskat
resultat» genom anordningar såsom
följer.
Ångpannan C (fig. 1) tillför ånga
till turbinerna, som driva en dubbel sats
utväxlingar I. Dessa utväxlingar
överföra rörelsen till hjälpaxeln. A, som dri-
Fi«
ver de sammankopplade axlarna. Utväxlingarna äro
anordnade under ångpannan C mellan de två
sidobalkarna L å ena sidan och de två grupperna av
sammankopplade drivaxlar å andra sidan.
Drivturbinerna äro vanligen fyra (fig. 4). Med 1
betecknas högtryeksturbinen, 2 är en
mellantrycks-turbin för liten hastighet, som arbeta i serie med den
nämnda, när lokomotivets hastighet är
mindre än hälften av dess maximala.
Med 3 och 4 betecknas de två
lågtrycks-turbinerna, som arbeta parallellt, dvs de
erhålla lika mängd av ångan, som
inströmmar i dem direkt från
högtrycksturbinen, när lokomotivets hastighet är
större än halva dess maximala hastighet,
eller i andra fall från
mellantryckstur-binen.
Högtrycksturbinen 1 är av
impulstyp (fig. 3). Den består av ett hjul 5
med två eller flera rader av
clubbel-krökta blad för rörelse framåt eller
bakåt samt flera normala med en rad
skövlar försedda hjul. Turbinen 2 är av
identisk lika konstruktion och är anordnad
symmetriskt med turbinen 1 i
förhållande till sidodelarna.
2. Tvärsektion av en del av
lokomotivet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
