- Project Runeberg -  Industritidningen Norden / Femtiosjätte årgången, 1928 /
342

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

342

INDU STRITIDN INGEN NORDEN

som drives av en
liten
luftpropeller. Utom denna
kompass har man
en vanlig
mag-netkompass samt
en eller ett par
f järrkomp a sser,
s. k. kursriktare
och kursvisare.
Ibland medföres
även en pejlkom-.
pass, medelst
vilken asimuten av
en stjärna är
given på ett
ögonblick, antingen
för att
kontrollera kompassen
eller för att
uträkna besticket. Till [-kompassutrustningen-]
{+kompassutrust-
ningen+} kan även
räknas
avdrifts-mätaren, ett
instrument med
vilket man
mäter flygplanets
av vinden förorsakade avvikelse från kompasskursen.

Höjden och hastigheten äro även viktiga faktorer vid
distansflygningen. Höjden avläses lätt på en altimeter
av barometerkonstruktion, som även har
självregistrering. Dessutom har man s. k. profilhöjdmätare. För att
bestämma hastigheten har man numera utmärkta
elektriskt drivna speedometrar som samtidigt visa den
tillryggalagda sträckan. De drivas av en liten spolformig,
propellerförsedd generator, vilken oftast är fastgjord
på en vingstötta eller på vingens framkant.

Men ftygaren måste även ständigt vara à jour med
flygmaskinens krängningsgrad och riktning, alltså hur
mycket och åt vilken sida den är vänd omkring sin
längdaxel, och samtidigt måste han även veta
lutningsgraden och -riktningen, alltså hur mycket och i vilken
riktning flj*gmaskinen är vänd omkring sin tväraxel.

En fulländad apparat för detta ändamål är
gyrorec-torn, en konstgjord horisont, som giver en orientering
i alla tre rumsriktningarna. Den tillkännagiver flyg-

Lagstiftning byggd på svag utredning. I ett till
kommerskollegiet avgivet yttrande över det framlagda
förslaget till lag om försäkring mot vissa
yrkessjukdomar konstaterar Sveriges kemiska industrikontor, att
yrkessjukdomar äro ytterst sällsynta inom clen svenska
kemiska industrin och närbesläktade industrigrenar. Innan
en dylik lagstiftning genomföres, bör enligt kontorets
bestämda uppfattning en inhemsk statistik uppgöras
över vilka yrkessjukdomar som förekomma inom den
kemiska industrin.

Dylik statistik föreligger nämligen ej f. n. och det
förefaller kontoret fördenskull att lagförslaget i
föreva-rande hänseende bygger på alltför lösa grunder.
Exempelvis har bland de grupper av sjukdomar, som
omnämnas i lagförslaget, bensin, bensol och stenkolstjära,
kontoret veterligen aldrig här i landet förorsakat någon
yrkessjukdom.

maskinens längd- och tvärlutning och angiver därjämte
med största noggrannhet de minsta avvikelser från
kursen. Lodvisarens instrumenttavla är utbildad som en
vertikalt anordnad cirkelkrets med gradindelning, på
vilken såväl horisontal- som lodlinjen äro särskilt
betecknade. Det roterande lodet består av en i ett särskilt
rum insatt snurra, som gör ca 300 varv i sekunden.
Driften åstadkommes genom strömmen från en liten
luftdriven generator under flygkroppen.

Gradindelningen gör det möjligt att genom
jämförelse med clen olika ställning, som pilmärket på fodralet
intager, alltid avläsa huru många grader flygplanet
vid ett skevningsläge har avvikit från horisontalytan.
Det är nämligen att iakttaga, att pilmärket och fodralet
medfölja alla lutningsrörelser och förskjuta sig
motsvarande flygplanets olika lägen, under det att
cirkelkretsen och den på densamma markerade horisonten
alltjämt intager samma ställning. Gradskivan med
horisontstrecket bilda alltså ur avläsningssynpunkt den
orubbliga medelpunkten, kring vilken pilmärket och
gyrorectorns omhölje vrida sig. För kontroll av
flygplanets läge i längdriktningen tjänar den vid vänstra
sidan av fodralet synliga nivåmätaren (libellen). Till
apparaten hör även elektrisk belysning med särskild
kontaktsladd. Mecl gyrorectorn såsom säkert verkande
konstgjord horisont bibehåller flygaren sitt balanssinne
och löper aldrig fara att i mörker, dimma eller moln
glida i spin eller störta, såvida han oavvänt har blicken
fästad på detta instrument.

Slutligen har flygaren radion till sin hjälp. Utom
vanligt trådlöst meddelande användes denna även till
pejling, riktningsbestämning, genom att medelst
särskild konstruerad mottagare, radiogoniometer, utröna i
vilken riktning signaler från en radiosändare
uppfattas starkast. Det var medelst dylika radiogoniometriska
anvisningar som Nobilegruppen påträffades av major
Maddalena vid Spetsbergen. Radiopejlingen utföres
antingen från flygmaskinen mot signalerande landstation
eller omvänt, det senare vanligast. Dessutom kan
riktningen utrönas till en roterande radiofyr genom att
iakttaga det därifrån givna morsetecken, som uppfattas
starkast.

Jämte strävandena att göra flygmaskins- och
motortillverkningen allt mer och mer fulländad kommer här
nämnda instrumentutrustning att öka säkerheten vid
flygning och därigenom göra detta trafikeringssätt ännu
populärare i framtiden, än det redan nu är.

Lyxomnibussar London—Cardiff. Den engelska
omnibustrafiken på landsvägarna har tagit en storartad
utveckling, omtalar en korrespondent i GHT, och den
10 oktober öppnades en omnibuslinje mellan London
och Cardiff. Det blir t. o. m. lyxvagnar. Dessa skola
innehålla skrivbord på varje plats. Och skall det
finnas bibliotek, radioapparater, bad- och toalettrum. —
Nå det där låter ju vackert. Men trafiksäkerheten?
Hurudan vägen? Trafikanthyfsningen? Chr. S.

Den föreslagna stadsbyggnadslagen diskuterades
den 17 ds av Svenska teknologföreningen. Styrelsen
fick i uppdrag att tillsammans mecl kommitterade,
major H. G. Torulf, kapt. G. E. Eggert, ark. W. Gahn,
civiling. N. Gellerstedt, ark. S. Markelius, stadsing. i
Norrköping J. E. Petterson och ark. J. Alb. S:son
Stark, överarbeta förslagsutlåtandet.

Fig. 5 (överst): kombinerad hastighets- och
distansmätare (speedometer); fig. 6: dess
lultpropellerdrivna generator.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:02:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/indunord/1928/0344.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free