Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Utgives och redigeras av
ingenjör Chr. Sylwan, adr.
Holländaregatan 20,
Stockholm. Publikationsorgan för
Svenska Uppfinnare föreningen.
INDUSTRITIDNINGEN NORDEN
GRUNDLAGD 1872
Bilaga: Svensk Tidskrift för
Industriellt Rättsskydd, Patent,
Varumärken m. m.,
innehållande av svenska patentverket
utfärdade patent m. m.
Nr 44 STOCKHOLM DEN 31 OKTOBEK 1928
Innehåll. Ind. Norden: Kolpulver-dieselmotorn. Ref. av Fk. — Patent- ocli varumärkesavgifterna. — Hur elektrodförstoftningen
utnyttjas tekniskt. Ref. av H. W. — Kring de tekniska elementarskolorna och deras insatser i utvecklingen. Av undervisningsrådet N.
Fredriksson. — Varumärkesdom i Indien. — Teknikens varningar. — Ryska industrinotiser. — Prisuppgifter pä, järn. —
Föreningsmeddelanden. — Notiser. — Sv. tidskr. f. ind. rättsskydd: Patentbeskrivningar. — Kungörelser ang. patent. — Eftertryck
utan angivande av källan förbjudes. — Bed. påtager sig ej någon obligatorisk åsiktsöverensstämmelse med ärade förf:s
uttalanden.
K o 1 p u 1 v e r - d ieselmotorn.
Sedan år 1911 sysslar dipl.-ingenjör Rudolf
Pawlikowski vid en maskinfabrik i Görlitz med försök att
omedelbart i en motorcylinder förbränna kol eller andra
fasta bränslen. Denna tanke hade redan framkastats av
Diesel, med vilken Pawlikowski på sin tid samarbetade,
men Diesel hade snart övergivit dessa planer för
närmare liggande mål. Att
problemet erbjuder många svårigheter
framgår därav att det först
efter fem års försök lyckades
Pawlikowski att över huvud erhålla
en tändning av kolpulver i
motorcylindern.
Pawlikowski fortsatte
emellertid försöken och har nu för
första gången inför ett möte av
Ve-rein Deutscher Ingenieure lämnat
några meddelanden om de
hittills erhållna resultaten av sina
undersökningar.
Vid försöken användes ännu
en 1906 av Maschinenfabrik
Augsburg-Nürnberg byggd
en-cylindrig fyrtakts dieselmotor om
80 hkr vid 160 varv med en
cylinderdiameter av 420 mm och
en slaglängd av 630 mm, vilken
ombyggts av uppfinnaren.
Denna motor, som visas å vidstående
figur, löper ännu med den
ursprungliga cylindern och kolven
och alstrar vid drift med
kolpulver ett nyttigt arbete av en
hästkrafttimme med den låga
värmeförbrukningen av ungefär 2 000
kalorier. Den kan igångsättas i
kallt tillstånd och drivas med
kolpulver av alla slag. Även andra
växtmjöl t. ex. torvpulver, trä-,
rishyls- och sädesmjöl samt till och med kokspulver
kunna användas, såsom genom försöken visats. Vid drift med
fasta bränslen utvecklar motorn ungefär 50 % högre
effekt än som ursprungligen förutsetts vid drift med olja.
Problemet bestod först och främst i att avdela en
liten för ett tändslag tillräcklig kvantitet kolpulver från
förrådet samt att inkasta denna lilla kvantitet i den
framför kolven till ungefär 30 atmosfärer
komprimerade förbränningsluften. Detta problem löstes genom
anordnandet av ett slussrum framför arbetscylindern. Detta
rum renblåses efter tändningen i motorn och fylles vid
Den första kolpulvcrdieselmotorn. En dieselmotor
ombyggd enl. Pawlikowski.
lågt tryck med kolpulver, varvid höjden av fyllningen
automatiskt kan ändras medelst en regulator; därpå
avstänges slussrummet fullständigt, luft med högt tryck
insläppes och kolpulvret inblåses i arbetscylindern.
Övertrycket gent emot arbetscylindern lämnar antingen
tryckluften själv eller ock en delförbränning, som
inledes i slussrummet. En särskild
fördel vid detta arbetsförfarande
består däri, att man kan sätta
den nya bränsleladdningen under
tryck och förvärma den, innan
den inblåses i cylindern. Detta
underlättar tändningen av
bränslet i cylindern.
Den största svårigheten i fråga
om möjligheten att praktiskt lösa
problemet om drivandet av en
dieselmotor med kolpulver har
hittills ansetts vara att
undvika den slipande verkan på kolv
och cylinder av den vid
förbränningen uppstående askan. Denna
fråga synes enligt hittills gjorda
erfarenheter ej mera hava någon
större betydelse; försöksmotorn
har intill nu varit i gång 9 000
driftstimmar. Sedan försökens
början har visserligen cylindern
i övre delen ökats med 4 mm, men
motorn har dock varit användbar
sedan kolven under år 1926
blivit försedd med nya
tätningsrin-gar. Detta resultat erhölls först
därigenom att genom inblåsning
av ren tryckluft av 60
atmosfärers tryck tillträde av tändgaser
och pulver mellan kolvringarna
förhindrades. Senare löstes denna
uppgift på ett enklare sätt
medelst forcerad kolvsmörjning, varigenom kolpulvret
borttvättades från kolven. Oljan kan därefter centrifugeras
och åter användas, så att merförbrukningen är oväsentlig.
Den ekonomiska betydelsen av dessa undersökningar
kan man förstå, då man betänker att en hästkrafttimme
skulle kunna alstras för en kostnad av knappast 0,5
öre, under det att med flytande bränsle man måste
räkna med en kostnad av åtminstone 1,7 öre. Detta skulle
vid en motor på 1 000 hkr och 3 000 arbetstimmar pr
år motsvara en besparing av ungefär 45 000 kr.
(»Forschungen und Fortschritte.») Fk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
