Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
350
INDU STRITIDN INGEN NORDEN
ligt kan inhämtas av den redan rikhaltiga litteraturen,
som givetvis bör vara väl företrädd i skolans bibliotek
och i lämpliga delar rekommenderas åt eleverna. Ett
och annat torde dessutom kunna meddelas i föredrag
utom timplanen, när lämplig föredragshållare kan fås.
Längre fram kan det snart komma i fråga att giva den
hithörande undervisningen fastare form.
*
Som man ser öppnar sig för den tekniska
undervisningen oöverskådliga perspektiv. Det torde vara svårt
att säga vilken undervisningsgren, som är den
viktigaste, men så mycket är visst, att, om den tekniska
undervisningen i ett land bliver försummad, så bliver
detta till skada för utvecklingen, icke blott inom den
tekniskt industriella verksamheten och den därmed
avsedda produktionen utan därigenom för landets hela
ekonomi och alltså även för möjligheten att tillgodose
folkets kulturella och sociala krav. Därför ha
statsmakterna städse visat stort intresse för denna
undervisning och villigt skänkt densamma ekonomiskt stöd.
Då vi än en gång blicka tillbaka på det tekniska
läroverkets i Malmö tillkomst och utveckling är det med
glädje vi konstatera detta. Låt mig tillägga att sådant
intresse och sådan offervilja kommit till synes även
i Malmö stad. Jag erinrar om att initiativet till skolan
utgått från stadens innevånare, att staden bekostat de
ståtliga byggnader, som nu stå till skolans förfogande
och vid åtskilliga tillfällen gynnat skolan med
ekonomiska bidrag, på olika sätt. Att märka är även,
hurusom åtskilliga enskilda ställt medel till skolans
förfogande för beredande av premier och stipendier åt därav
förtjänta elever. Men alla ekonomiska uppoffringar
skulle ha varit förgäves, om det icke funnits personer
som sörjt för att skolans verksamhet blivit så
organiserad och så bedriven, som uppgiften kräver. I detta
avseende må det tillåtas mig att ånyo erinra om den
kloke och framsynte L. J. Wallmark, som först
uppgjorde planen till de tekniska elementarskolorna,
Vidare må vi minnas de många, som allt ifrån början och
sedan in i våra dagar med träget nit och klok omtanke
verkat i skolans tjänst såsom ordförande eller
ledamöter i styrelsen, såsom föreståndare och lärare eller i
annan befattning. Låtom oss icke heller förgäta det stora
antal f. d. elever, som genom sin användning av de i
skolan förvärvade kunskaperna gjort skolan heder på
samma gång som de gagnat sig själva och vårt folk.
Låtom oss nu, då vi fira denna skolas 75-åriga tillvaro,
med tacksamhet tänka på allt detta och på alla dessa
personer, döda och levande, som bidragit till att skolan
blivit vad den varit och vad den är. Och låtom oss så
till sist förena oss i en önskan, att, huru tiderna
förändras och kraven växla, skolan alltjämt måtte komma
att verka med framgång till den här
bildningssökande ungdomens, till enskilt och allmänt gagn.
Men i vår tid är det på oss det beror om denna önskan
skall gå i uppfyllelse. Må vi därför också lova
varandra att var i sin mån aktivt verka för att så måtte
ske.
Automobilproduktionen i USA under 1928 torde
komma att slå nytt. rekord att döma av de statistiska
uppgifter för september, som nu föreligga från de olika
automobilfabrikerna. Chevrolet Motor Co:s
tillverkning uppvisade från årets början till slutet av
september en ökning på ca 450 000 vagnar, jämfört mecl
samma tid i fjol. Produktionen under årets tre första
kvartal uppgick till 1 100 723 vagnar mot 652 754 samma
period förra året, Ford Motor Co. producerar f. n. ca
5 000 vagnar dagligen, men denna siffra ökas dag för
dag, varför man beräknar, att dagsproduktionen
omkring clen 1 november skall ha stigit till 6 000 vagnar.
Fabriken sysselsätter 120 000 arbetare, clen största
arbetarestam bolaget någonsin haft. Buick Motor Co.
kan för september uppvisa en produktion av 26 742
vagnar, varav 7 600 tillverkades under en enda. vecka,
Hupmobilefabriken företer alltjämt nya rekordsiffror.
September månads tillverkningssiffra uppgick till
6 500 vagnar, vilket är tre gånger mera än samma
månad 1927. Fabrikens totalproduktion t. o. m. 1
oktober slutar med en siffra på 56 956 vagnar, jämfört med
30 007 samma tid i fjol. Studebakers produktion i
.september uppgick till 12 500 vagnar. Detta resultat
betecknas som ett av de bästa bolaget någonsin haft, och
oktober månad väntas bli lika gynnsam.
Hudson-Es-sexbolaget kan för september uppvisa en produktion
av 20 000 vagnar. Antalet tillverkade automobiler
under årets tre första kvartal uppgick till 250 000,
vilket med 10 procent överstiger produktionssiffran för
samma period 1927. S. A. N.
Märklig varumärkesdom i Indien.
Såsom torde vara bekant existerar icke i Indien
någon i lag erkänd registrering av varumärken. Ett antal
handelskamrar föra visserligen register över hos dem
anmälda varumärken, och även andra former för
inregistrering förekomma, men dessa förfaringssätt innebära
icke något säkerställande av varumärksinnehavarens
rättigheter, fastän de må underlätta en eventuell
rättegång. En dylik rättegång, anställd av Svenska
Tän-sticks Aktiebolaget mot ett indiskt bolag, Karimbhoy
Match Manufacturing Co., har i dagarna avgjorts inför
Calcutta High Court till det svenska bolagets förmån.
Då domstolsbeslutet torde vara av intresse såsom
klarläggande av begreppet varumärke enligt i Indien
gällande lagar till skydd för varumärken, återges i
översättning ett referat av rättegången, hämtat ur tidningen
»Capital» för den 23 aug.
Jönköpings och Vulcans Tändsticksfabriksaktiebolag
hade anhållit om förbud för Karimbhoy Match
Manufacturing Co. att använda en etikett, som hade en
vilseledande likhet med den etikett, under vilka det svenska
bolagets tändstickor av märket »Dooani» salufördes.
Kärandens etiketter visades vara de första i sitt slag i
hela världen och hade varit i bruk i många år.
Det-styrktes också, att deras tändstickor hade stor
avsättning i Calcutta och annorstädes och hade tillvunnit sig
ett gott anseende under namnet »Dooani» eller »Dooani
Marka». Gentemot detta kunde svaranden icke bevisa,
att deras etiketter varit i marknaden före nov. 1927. De
påtalade etiketterna liknade i allt väsentligt det
svenska bolagets utom i den detaljen att på de senare fanns
en bild av en apa, som saknades på de förra. Domaren
ansåg emellertid, att det var likheten och icke
skillnaden, som var det avgörande för frågan (kurs av I. N.),
och ur denna synpunkt föreföllo svarandens etiketter
vara en efterapning med avsikt att vilseleda köparna.
A^isserligen voro kärendens etiketter tryckta med svensk
text och svarandens med engelsk, men denna skillnad
spelade icke någon roll, då köparna i Calcutta och
annorstädes i allmänhet icke kunde läsa någondera.
Domaren kom därför till den slutsatsen, att svarandens
etiketter voro en avsiktlig efterbildning av kärandens.
(Enl. »Svensk Export».)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 11:02:01 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/indunord/1928/0352.html
