Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
357 INDU STRITIDN INGEN NORDEN
tygad om att det finns allvarliga resultat att hämta på
detta hittills ej alls bearbetade gebit.
Innan jag lämnar motorområdet, vill jag nämna ett
ord om flygmotorernas utveckling. Denna har på
senare tid särskilt varit inriktad på den luftkylda motorn
med cylindrarna i stjärnform runt axeln. Såväl
europeiska som amerikanska konstruktioner av stor
fulländning ha sett dagen, och storleken tenderar hastigt
upp emot 1 000 hk. Härvid spelar roll utvecklingen av
kuggväxel mellan motorn och propeller. Även
förkom-pressortekniken har hastigt gått framåt, möjliggörande
effektens utnyttjande jämväl på större höjder.
I fråga om flygplansbygge är det ett intressant
faktum, att stålmaterial hastigt vinna terräng. För
Sveriges del har denna utveckling stor betydelse,
framförallt ur försvarets synpunkt, men även eljest. Inom
akademien pågå undersökningar, inriktade på detta mål,
samtidigt som även andra materialfrågor
genomforskas. I dessa materialundersökningar ingå såsom ett
viktigt led utforskandet av korrosions- eller
frätningsfenomenen, vilka f. ö. i många sammanhang göra sig
på-minta.
Ett område, som vi alla veta är statt i jäsande
utveckling, är radiotekniken. De senaste framstegen i
fråga om långdistan,skommunikationer sammanhöra med
utbildningen av kortvågssystemen, dvs användning av
våglängder mellan ungefär 11 och 43 meter. En del i
början uppträdande svårigheter hava så småningom
övervunnits. Så t. ex. har man haft besvär med att
signalerna gått jorden runt både en och två gånger,
varigenom originaltexten blivit tilltrasslad. De trådlösa
telefonförbindelserna ha likaledes tekniskt väsentligt
förbättrats och ha därmed kunnat utsträckas att omfatta
ännu större trafikrayoner.
Bildradion har ytterligare förbättrats, främst av
Alexander so n i Amerika och kombinationen
Siemens-Telefunken-Karolus i Tyskland.
Engelsmannen Baird synes för tillfället vara något på
efterkälken. Det tyska systemet praktiseras i
reguljär drift pr tråd mellan Berlin och Wien.
Alexanderson har nyligen lyckats i viss mån realisera den
s. k. televisionen, dvs överförandet av rörliga bilder
efter naturen, dock ännu så länge på en mycket liten
bildyta. Den vetenskapliga bearbetningen av vågornas
fortplantning har medfört väsentligt ökad säkerhet och
betydelse för radiopejlingen, vilken kraftigt vinner
terräng. På rundradioområdet beteckna cle på
vetenskapliga studier av ljudets natur grundade nya
högtalare-konstruktionerna ett markerat framsteg.
Radiokommunikationen har även fått vidsträckt
användning i industriell tjänst för förmedling av order
och manövrer mellan anläggningar, såsom
kraftstationer o. dyl. Den personalbesparing, som härigenom står
att vinna, kan i vissa fall ha en mycket stor ekonomisk
betydelse. Med radioapparaturen kan man självfallet
trolla fram en hel del effekter genom mer eller mindre
komplicerade kombinationer, utan att dessa
konstruktioner i och för sig beteckna något egentligt nytt. Detta
gäller om t. ex. den mekaniska maskinisten »Televox»,
som f. ö. trots komplikationer otvivelaktigt gör god
tjänst, och exempelvis försöket att från land manövrera
ett krigsfartyg, så som nyligen med gott resultat
försökts i Tyskland (»Zähringen»),
Inom den elektriska maskintekniken har man
knappast väntat att något mera genomgripande framsteg
numera skulle vara möjligt. Så synes emellertid vara
fallet, med ett amerikanskt uppslag att kyla större ma-
skiner med vätgas i stället för med luft. Genom
vätgasens mindre vindmotstånd och större
värmeavledningsförmåga kunna förlusterna i maskinen väsentligt
minskas eller med andra ord effekten av en maskinvolym
stegras, enligt uppgift omkring 30 %. Vätgasens
eldfarlighet synes ej avskräckande, i det att
tillfredsställande tätningsanordningar kunnat utföras.
Axeltätnin-gen sker med ett oljelager.
Åskvädrens natur — av vikt för kraftledningarnas
ostörda funktion — har vidare studerats av H.
Norinder på Statens kraftverksbyrå. Norinders
katod-stråleoscillograf, som innebär ett avsevärt framsteg
framför andra konstruktioner, har accepterats av den
amerikanska kraftverksindustrien, som upptagit
studier av motsvarande natur med hjälp av det svenska
instrumentet,
På byggnaclsmaterialområdet är intresset f. n. i liög
grad koncentrerat på cement och betong. En del
ledsamma iakttagelser på äldre byggnadsverk ha givit vid
handen, att vi tydligen icke ännu besitta den
fullständiga kunskap, som är nödvändig för att med full
säkerhet behärska denna teknik. Ett omfattande
forskningsarbete har nu upptagits på flera håll; även
akademien har intresserat sig för ämnet.
Ett nytt vägplattmaterial av amerikanskt ursprung,
masonite, har väckt uppmärksamhet. Det är
pressat av med vattenånga sprängd cellulosa och utmärker
sig för goda egenskaper i avseende på värmeisolering,
bearbetbarhet etc.
Med utgångspunkt från H. Kreügers bekanta
värmeisoleringsstudier har i Sverige börjat framställas
ett ur nyssnämnda synpunkt bättre tegel.
Den viktiga frågan om träpålars hållbarhet har
studerats av Carl Forssell och medhjälpare,
varvid helt nya synpunkter framkommit av vidsträckt,
ekonomisk räckvidd. Kort uttryckt är resultatet, att det är
lågvattennivån under vegetationsperioden, som är den
utslagsgivande faktorn.
Problemet om artificiell torkning av virke har på
akademiens initiativ genomstuderats av H.
Lundberg, varvid bl. a, betydelsefulla synpunkter
framkommit rörande betingelserna för att kvaliteten ej skall
lida av torkningsproceduren.
Från cellulosaindustriens område rapporteras, att där
några distinkta tekniska framsteg för året knappast
föreligga i slutgiltigt skick, men att nya
utvecklingslinjer kunna skönjas i riktning särskilt mot målet:
höjandet av kvaliteten. Såsom ett vackert exempel på
vad en målmedvetet i detalj genomförd värmeekonomi
kan betyda, må anföras att vid Holmens pappersbruk vid
Hallsta ångförbrukningen pr kg färdig produkt
kunnat reduceras med ca 30 % till 3 à 3,5 kg genom en
under F r. Grewins ledning systematiskt
genomförd »kalorijakt».
Inom järnindustrien brottas man alltjämt med
problemet gasreduktion av järnmalm. Det
fysikaliskt-kemiska underlaget för denna teknik har emellertid
hittills saknats. Av O. Stålhane under akademiens
medverkan utförda undersökningar synas emellertid
ägnade att verksamt fylla denna brist. På
stålkunskapens område ägnas alltjämt stort intresse åt
frågorna-om betydelsen av gaser i stål och slagginneslutningar
i stål. Det senare problemet är föremål för ett
omfattande forskningsarbete på Metallografiska institutet.
Den svenska stålindustriens bränsle- och
värmeproblem äro föremål för undersökningar, som bedrivas av
Jernkontorets tekniska avdelning i samarbete med aka-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
