Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
362
INDU STRITIDN INGEN NORDEN
då (om?) uppfinningen är ny och av ingen annan förut
är omnämnd, och då (om?) ingen annan förut
förlänats ett privilegium, pröva vi skäligt, att han bör
erhålla företrädesrätt under 20 år, men överlämna dock
denna angelägenhet helt och hållet till Edert allvisa
avgörande.
Underdånigst.
Givet i vår ämbetsbyggnad den 18 februari 1594.
Underskrifter.
På detta utlåtande grundas följande beslut av
senaten:
Pregadi den 15 september 1594.
I kraft av senatens fullmakt må Galileo Galilei
förlänas privilegiet att för en tidrymd av nästkommande
20 år utom han själv eller de, som av honom erhålla en
rätt, ingen i denna stad eller var som helst i vår stat får
förfärdiga eller förfärdiga låta ej heller, om förfärdigad
annorstädes, bruka den av honom uppfunna
anordningen för uppfordring av vatten och för bevattning på
sådant sätt, att vid drift medelst blott en häst 20
ledningar för vatten, vilka finnas vid anordningen,
fullständigt oavbrutet framsläppa vatten; vid vite av
förlust av maskinerna, vilka bliva ansökningsingivarens
egendom, och böter av 300 dukater, varav en tredjedel
skall tillfalla anklagaren, en tredjedel magistraten, som
företager indrivandet, och en tredjedel vår arsenal.
Därvid skall emellertid ansökningsingivaren vara
förpliktigad att inom en frist av ett år i verkligheten utföra den
nya anordningen, och förutsattes, att-.jden ännu icke
uppfunnits eller blivit omnämnd av någon annan, eller att
icke någon annan förlänats privilegium, i annat fall
skall föreliggande förlänande gälla såsom havande
aldrig skett.
Senatens beslut bildar innehållet i den urkund, som
därpå utfärdades av dogen vid patentets beviljande."
Såsom av dr.-ing. Theobald nj-ligen vid ett möte av
Tyska föreningen för industriellt rättsskydd i ett
föredrag framhållits, innehålla ovan refererade dokument
många frön till den nuvarande patenträtten. Den
ifäm-förelse med motsvarande föreskrifter i clen tyska
patentlagen av clen 7 dec. 1923, som dr.-ing. Theobald
anställer, är av stort intresse, varför vi tillåta oss att
härefter »Gewerblicher Rechtschutz und Urheberrecht»
återgiva denna jämförelse.
Att Galilei av dogen utbeder sig den ynnest, som
denne »i liknande fall förlänar varje utövare av något
hantverk» bevisar att meddelandet- av patent vid den
tiden var allmänt brukligt, i Venedig. Dock inskränka
orden »varje konstnär» detta bruk så tillvida att ett
högre steg av andligt skapande — man skulle kunna
säga en viss uppfinningsnivå — var förutsättning för
privilegiet, motsvarande orden »nya uppfinningar» i
§ 1 tyska patentlagen.
Orden »utom patentinnehavaren eller hans arvingar»
förråder att i överensstämmelse med föreskriften i § 6,
sats 1, patenträtten kan övergå från innehavaren på
dennes arvingar.
Satsen »eller sådana som av mig eller av dem (dvs
arvingarna) erhålla rätt därtill» (att tillverka den av
honom uppfunna anordningen osv) förutser att såsom
i § 6, sats 2, bestämmes anspråket och rätten inskränkt
eller oinskränkt genom överenskommelse eller genom
arvsbestämmelser kan övergå på andra.
När »ingen i denna stad eller var som helst i vår
stat får förfärdiga eller förfärdiga låta ej heller, om
förfärdigad annorstädes, bruka» clen av Galilei
uppfunna anordningen, så överensstämmer denna
bestämmelse med bestämmelsen i § 4 sats 1, att
patentinnehavaren äger uteslutande rätt att yrkesmässigt tillverka
uppfinningsföremålet, hålla det till salu eller bruka
det.
Förbudet att använda maskinen »i ändrad form eller
för annat, ändamål med vatten eller annat ämne» är
särskilt intressant därför att det innefattar icke blott
ekvivalenter av pumpverkets konstruktion utan även
alla avvikande användningssätt och uppfordring av
andra vätskor än vatten.
Vad patentskyddstiden beträffar, så tyckes det som
om venetianska patent kunde hava olika lång
skyddstid. Självklart begärde uppfinnaren längsta möjliga
ute-slutanderätt, under det att staten sökte avkorta
patentets varaktighet. Sålunda erhöllo cle ovan nämnda
männen i Murano istället för de begärda 25 åren blott. 20
år. På samma sätt nedpressades Galileis begäran om
patentskydd från 40 år till »närmaste 20 åren». Ordet
»närmaste» synes tyda på, att patentet skulle löpa från
dagen för meddelandet.
Skulle uppfinnaren kunna säkert åtnjuta ägandet
av sin uteslutanderätt, så måste, motsvarande §§ 35—
37, ett straff bestämmas för intrång i patentet. Med
orden »ett av Eder fastställt vite för intrång» anhåller
Galilei om fastställande av straffets art och storlek.
Orden »viel vite av förlust av maskinerna, vilka bliva
ansökningsingivarens egendom» antyda att rättsvidriga
efterbildningar av uppfinningsföremålet skulle
indragas och överlämnas till patentinnehavaren. Dessutom
är ett penningstraff i form av »böter av 300 dukater»
bestämt »varav en tredjedel skall tillfalla, anklagaren»,
under det att den andra tredjedelen tillfaller
magistraten i Venedig och den tredje arsenalen. Uttrycket
»anklagare» förråder att intrånget var ett sådant brott,
varom angivelse måste ske.
Domens verkställande var ålagd magistraten.
Huruvida denna mottog anklagelsen för intrång eller om en
särskild domstolsmyndighet, måhända en yrkesdomstol,
fattade beslut med anledning av anklagelsen, därom
lämnas ingen antydan i dokumenten.
Intet finnes antytt om årsavgifter eller om någon
engångsavgift, ehuruväl man skulle kunna vänta sig att
staten för sitt verksamma försvarande av skyddsrätten
skulle kunna göra anspråk på. ett lämpligt belopp.
Dokumenten antyda icke någon tvångslicens, men väl
ett utövningstvång, ty cle förpliktiga
patentinnehava-ren att »inom en frist av ett år i verkligheten utföra
den nya anordningen» och hotar med återtagande av
patentet för clen händelse uppfinningen icke utövas.
Skyddsrätten var enligt patentmeddelandet
ingalunda oantastbar, tvärtom innehåller bestämningen, att i
vissa fall »förlänandet skall gälla såsom havande
aldrig skett» möjligheten till ett ogiltighets förklarande.
Detta är fallet för den händelse uppfinningen icke är
ny, motsvarande § 10 stycke 1 nr 1 i tyska patentlagen.
Orden »ännu icke . . . omnämnd ... av någon annan»
synes motsvara bestämmelserna i patentlagen om
offentliggörande i tryckt skrift. Huruvida orden »ännu
icke uppfunnits ... av någon annan» antyda tidigare
öppet utövande är måhända tvivelaktigt.
Bestämmelsen »att »icke någon annan förlänats
privilegium» är av intresse. Huruvida härmed avses en
bestående äldre skyddsrätt eller om över huvud taget var-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
