- Project Runeberg -  Industritidningen Norden / Femtiosjätte årgången, 1928 /
365

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

365 INDU STRITIDN INGEN NORDEN



Fig. 2. Knislinge skofabrik: nàtlmgsavdelningen.

betssedeln änger. Därefter översändes det
bela till nåtleriet, fodret till en särskild
avdelning för att sammansys med de olika
delar, som skola utgöra förstärkning för
ringar, hakar samt bordyrer, glidremmar
m. m. och ovanlädret till
skörvlingsmaski-nen. Denna maskin, som arbetar med
roterande knivar, har till ändamål att
skörv-la de sidor, vilka skola sammansys, så att
dessa bli tunna och jämna. För att uppnå
ett rent och vackert utseende å skaften
omvikas därför alla skinnkanter i en
särskild maskin; i synnerhet vid
framställningen av lättare och finare skodon är
detta förfarande nödvändigt. Detta arbete
utföres på så sätt, att den förut skörvlade
kanten bestrykes med gummicement,
vilket jämväl utföres i en därför avsedd
automatiskt arbetande maskin, varefter
arbetet går vidare till en maskin, som
om-bockar och hamrar kanten jämn och slät
till den form och bredd, som önskas.

De olika skaftdelarne passera nu vidare en bel del
hjälpmaskiner, såsom perforeringsmaskinen,
tåhättsy-ningsmaskinen, där tåhättorna fastsättas vid
ovanlädret, samt bladsyningsmaskinen, där ovanlädret sys fast
vid bakstycket, o. s. v. till skaftsyningsmaskinen, där
fodret möter och sammansys med de hopskarvade
skaftdelarne. Denna maskin renskär foderkanten samtidigt
som den syr.

Sedan skaftdelarne sålunda förbundits isättas ringar
och hakar å skodon, där dylika förekomma, vilket även
sker automatiskt, varvid resp. maskiner samtidigt
såväl hugga hål för ringen eller hallen som frammana
och nita desamma. Härefter gå skaften till en maskin,
vilken med ett passande bindgarn sammansnör den
blivande skon, slår knut på tråden och avskär denna, allt
i ett tempo. I clen nu passerade avdelningen finnes en
hel del här icke omnämnda hjälp- och specialmaskiner,
vilka komma till användning vid tillverkningen av olika
sorters skodon, bl. a. symaskiner med flera i bredd
arbetande nålar. Sedan skaften eller nåtlingen
vederbörligen avsynats gå cle sin gång vidare till »pinneriet».

Ett ex. av förut omskrivna arbetssedel går till
stanseriet, Efter denna utstansas här sulor, binclsulor,
bak-och tåkappor samt klackläder, vilket allt räknas till
skons s. k. bottenläder. Detta tillgår på så sätt, att
man medelst knivar, formerade i den fason man önskar,
uthugger sulor av det tjockaste läder i ett enda moment
med hjälp av kraftiga stansmaskiner. Att på detta sätt
stansa några dussin par sulor och bindsulor är således
ett arbete på endast några få minuter.

Efter stansningen bliva sulorna spaltade och valsade,
så att alla sulor bli lika jämna och fasta, Bindsulorna,
vilkas uppgift framgår av namnet, ritsas och placeras.
Därefter beklädes den med gemväv, en tjock, kraftig
väv, vars uppgift är att stärka sulan samt förhindra
sträckning av lädret, Även klackarna göras färdiga i
stanseriet således, att de sammanhäftade och pressade
kunna utlämnas till klackningsavdelningen, där de
sedan medelst en maskin i ett enda tempo fastnitas vid
skon.

Bland olika större och mindre hjälpmaskiner i
stan-seriet. lägger man märke till kappskörvlingsmaskinen.
Denna skörvlar helt automatiskt kapporna i clen form
och tjocklek man önskar.

Sedan bottenlädret är färdigt till det antal par, som
arbetssedeln utvisar, och förmannen för avdelningen

gjoit rina kalkylanteckningar, översändes det till
pinneriet. Hit ha även ovanlädret eller de färdigsydda
skaften anlänt och cle två kopiorna jämföras nu med
originalarbetssedeln, som sedan ensam följer skorna på
deras fortsatta vandring.

I pinneriet ha vi en maskin, som medelst små
krampor häftar bindsulan fast vid lästen. Dessa krampor
tillverkas i maskinen samtidigt som de islås. Därefter
iklistras bak- och tåkappor, vilka ha till uppgift att
giva tån samt bakpartiet av skon erforderligt stöd.
Härefter häftas skaften över lästen av en specialmaskin,
som medelst flera tänger utsträcker skinnet samtidigt
som små stift islås. Denna maskin kan, då clen fullt
utnyttjas, översträcka 5—700 par skor pr dag, och är så
inrättad, att maskinen själv sorterar och i små
transportkanaler avger det antal »toeks», som erfordras för
varje sko.

Då jkaftcn äro häftade över lästen gå de vidare till
pinnmaskinen, vilken mera noga fortsätter det av
sträckmaskinen påbörjade arbetet att pinna in eller
strama åt skinnet runt bela lästen. Även denna
apparat är mycket komplicerad med sina små rörliga
indragningstänger.

Efter pinningen går skon vidare till
efterbanknings-maskinen, där handskomakeriets hammare ersatts med
roterande rullar. Sedan skon är ordentligt, formad efter
lästen går den till clen s. k. bindningsmaskinen, som
har att fästa ovanlädret vid bindsulan, samt. förse skon
med s. k. rand. vid vilken sedermera, yttersulan fastsys
och från vilken benämningen »randsydd sko» härleder
sig. Men innan dess måste de förut vid pinningen
använda tocksen utplockas och ersättas med små
krampor, vilka hålla ovanlädret fast under bindsyningen.
En enda man kan här nå en dagsproduktion av cirka
600 par, medan en duglig skomakare icke når högre än
12 par pr dag.

Efter det skon ytterligare passerat ett par maskiner,
inlägges nu gelänk, vars ändamål är att ge bottnen
stadga, och smidighet, Härför användes ett speciellt
konstläder, som har lättare att emotstå vatten än
vanligt sådant. Till fyllning emellan bind- och yttersulan
användes tjärfilt eller kolmassa, vilka båda isolera mot
vatten.

Då sulan medelst gummicement fastpressats vid skon
går färden vidare till tillställnings- eller
avlappningsma-skinen. Viel den senare fastsys sulan vid randen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:02:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/indunord/1928/0367.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free