Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Utgives och redigeras av
ingenjör Chr. Sylwan, adr.
Holländaregatan 20,
Stockholm. Publikationsorgan för
Svenska Uppfinnareföreningen.
Bilaga: Svensk Tidskrift för
Industriellt Rättsskydd,
innehållande redogörelser för
patent m. m. utfärdade av
K. Patent- och Registreringsverket
Nr 47 STOCKHOLM DEN 21 NOVEMBER _1928
Innehåll. Ind. Norden: Konstrnktiva huvuddrag hos luftskeppet >Graf Zeppelin». Av Gz. — Det Sahlinska färgeriet i Vollsjö.
Bokanmälan av Chr. S. — Frågan om patentavgifternas sänkning. Av civiling. Gust. Lambert. — Överenskommelse mellan Norge och
Sovjet-Ryssland ang. industriell äganderätt. — Knislinge skofabrik. (Slutet.) Av P. Jn. — Notiser. — Sv. tidskr. f. ind. rättsskydd:
Patentbeskrivningar. — Kungörelser ang. patent. — Eftertryck utan angivande av källan förbjudes. — Red. påtager sig ej
någon obligatorisk åsiktsöverensstämmelse med ärade förf:s uttalanden.
KONSTRUKTIVA HUVUDDRAG HOS
LUFTSKEPPET "GRAF ZEPPELIN".
Fig. 1. »Graf Zeppelin» lyfter vid utgåendet från förtöjningshallen
vid Friedrichshafen.
Fig. 2. Närbild av manövrerings- och passageraregondolen.
(Fig. 1—8 ur »Schiffbau».)
I dagspressen har nyligen utförligt redogjorts för den
flygning fram och åter över Atlanten, som verkställts
av det nya tyska luftskeppet »Graf Zeppelin», det
117: de skeppet av typen Zeppelin och det 127: de i
ordningen beträffande konstruktionen. Några av
projekten blevo nämligen aldrig utförda eller fullbordade,
L. Z. 127, som luftskeppets namn i förkortning brukar
betecknas, är till sin konstruktion väsentligen byggt på
förut kända principer. Vissa viktiga nyheter finnas
emellertid, särskilt beträffande bränslet. Här nedan
lämnas en del uppgifter om skeppets viktigaste data.
Skrovets huvudspant av lättmetall (duralumin)
äro 28-kantiga och stagade med talrika
trådförstärkningar. De begränsa de olika avdelningar, i vilka
gas-cellerna äro anbragta. Mellan huvudspanten finnas
dessutom ostagade bispant på cirka 5 m avstånd från
varandra, Skrovets huvuddimensioner äro i övrigt följande:
Längd....................c:a 235 m.
Största diameter................................30,5 »
Gasvolym................... 105 000 kbm.
Förbindelserna ombord förmedlas av två långskepps
förlöpande gångar eller kanaler, av vilka den nedre
jämväl tjänstgör såsom kölförstärkning. Den övre, som
saknar motsvarighet i tidigare luftskeppskonstruktioner, har
nödvändiggjorts av den för detta luftskepp utmärkande
nyheten med bränngas i stora celler belägna under
bärgascellerna längs större delen av fartyget. Denna övre
gång befinner sig såsom av fig. 3 framgår mellan de
båda cellraderna. Vertikala schakt förena de båda
gångarna, och ett av dessa fortsätter upp till skeppets
överdel, där utkiksplattformar äro anordnade.
Roderanordningen består av fyra i korsform anbragta
stabiliseringsfenor och till dessas akterkanter anslutna
höjd- och sidoroder. Varje fenas yta är 160 kvm och
rodrets 25 kvm med undantag för det undre paret, som
är något mindre. Fena och roder äro tillsammans
utbildade som en strömlinjekropp.
Skeppets hölje består i huvudsak av lätt men mycket
starkt bomullstyg i form av långa banor, som äro fästa
vid varandra och skrovskelettet genom snörning och
klistring. Tjoget är lackerat flera gånger och dessutom
genom behandling med aluminium gjort till en viss
grad speglande, så att värmestrålarnes inflytande på
gasen förminskas.
Alla de till ett antal av 17 st. förefintliga
avdelningarna innehålla bärgasceller, under det att endast 12
av dem äro försedda mecl bränslegasceller. Celler av det
senare slaget saknas nämligen i de spetsiga ändpartierna.
Bärgascellerna äro så formade och dimensionerade, att
de i spänt tillstånd räcka ned till den övre
långskepps-gången och på sidorna t. o. m. i bågar sträcka sig nedåt,
så att de i sektion få ungefär omvänd hjärtform. I nor-
INDUSTRITIDNINGEN NORDEN
GRUNDLAGD 1872
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
