- Project Runeberg -  Industritidningen Norden / Femtiosjätte årgången, 1928 /
387

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

387 INDU STRITIDN INGEN NORDEN



terna, att stämpelavgiften 10 kronor borttages och att
de övriga avgifterna skola utgå med följande belopp.

Ansökningsavgift.............50 kr.

Utfärdningsavgift.............40 »

Avgift för 2:dra patentåret........10 »

» » 3:dje » ........20 »

» » 4:de » ........30 »

» » 5:te » ........40 »

» » 6:te » ........50 >

» » 7:de » ........75 »

» » 8:de » ........100 »

» » 9:de » ........125 »

» 10:de ;> ........150 »

» » ll:te » ........175 »

» » 12:te » ........ 200 »

» » 13:de > ....... 225 »

» » 14:de » ....... 250 »

» » 15:de » ........ 300 »

» » lß:de > ....... 350 »

» » 17:de » ........ 400 »

Med stöd av vad Svenska uppfinnareföreningen
genom sin Styrelse här i underdånighet tillåtit sig erinra
och uttala, får Styrelsen hemställa,

att till 1929 års riksdag kunglig proposition mätte
framläggas om patentavgifternas sänkning under
hänsynstagande till Patentverkets utveckling i syftemål
att uppnå en snabb och noggrann granskning av
patentansökningar.

Stockholm den 26 november 1928.

Underdånigst
Svenska Uppfinnare förening ens Styrelse

C. A. Hult.

Arvid Kjörling.
Carl Möller.
C. Ii. Nyberg.

Axel Hasselrot.
Chr. Sylwan.
Erik Oman.

I n M e m or i a m.

Mauritz Larsson.

* 37s 1869 † uii 1928

Oväntat gick Mauritz Larsson bort — från de sina,
från vännernas krets, från den svenska
uppfinnareidog-hetens stora verkstad. Hjärtförlamning drabbade honom
på aftonen den 14 november; han hade under dagen
varit i arbete som vanligt.

Bottenvåningen uti sin villa i Saltsjöbaden hade han
inrett till verkstad, där han under de senaste åren
drivit upp fabrikation av fiskredskap enligt delvis egna
metoder och präglade av en påfallande artistisk smak
förutom den icke mindre framträdande tekniska
ändamålsenligheten. Propra, nätta lokaler, där man lade
märke till de olika små verktygsmaskinerna, delvis
Larssons egna konstruktioner, och praktiska
anordningar för varjehanda uppgifter men knappast rönte
intryck av någon fabrik. Blev den besökande även
mottagen i hemmet en trappa upp, mötte en starkt betonad
miljö av konstnärliga intressen, där skapelser av hus-

faderns hand förlänade rummen en harmoniskt artistisk
karaktär — allt mot bakgrund av det ändamålsenliga,
det praktiska-

Ty Mauritz Larsson hade undfått tvenne goda håvor
för vandringen genom livet: sinnet för det skönas
innehåll och former jämte en teknisk begåvning mycket över
medelmåttet. Resultaten av hans arbeten i båda dessa
riktningar voro nästan uteslutande att betrakta som
autodidaktens förtjänster —- en kurs vid Anders Zorns
och Carl Larssons målareskola på sin tid bör dock
tillmätas ett icke ringa värde för utvecklingen av hans
konstnärsanlag. Men måleriet och etsandet stannade
dock i andra rummet; Mauritz Larssons bana blev
uppfinnarens framför allt.

Han föddes 1869 i Stockholm. Föräldrarna flyttade
emellertid till Jönköping och sedan till Linköping, där
sonen gick i skola. Snart föräldralös kom han åter till
Stockholm, där han studerade vid Tekniska skolan och
fick anställning vid Josef Johnsons skyltfabrik. Vid
inredningen av Industripalatset vid Karlavägen i
Stockholm förestod Mauritz Larsson en betydande del
av de konstnärliga arbetena. Härefter ägnade han sig
åt skyltmålning, men övergick efter någon tid till sina
mekaniska intressen, i det han uppsatte en verkstad för
inredning av automatrestauranger — den första i sitt
slag i Sverige, först vid Biblioteksgatan, där biografen
Röda Kvarn nu är belägen, sedan vid Prästgårdsgatan
på Söder. Mauritz Larssons uppfinning »X-kroken»
fördes vid denna tid ut i världen; den tillverkades i
Eskilstuna och försåldes en gros från Prästgårdsgatan.
Världskriget vållade att Larsson nödgades lägga ned
exportaffären med den lilla händiga tingesten, likaså
upphörde automattillverkningen. Han flyttade ut till
Saltsjöbaden och lyckades så småningom komma igång
med andra företag, så att det åter började te sig ljust
— men då var timglaset utrunnet.

Uncler de senare åren hade Larsson god hjälp av
sonen Yngve, som ärvt faderns tekniska begåvning och
börjat uttaga egna patent, men 1927 avled den unge
lovande mannen.

Mauritz Larsson var den börne
teknikern-uppfin-naren. Hans första patent, publicerat 1897, avsåg en
anordning vid gaskranar. Denna var nog att betrakta
såsom en tillfällighetsuppfinning, ty det dröjde tio år
tills den egentliga raden av Larssonska patent vidtog

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:00:17 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/indunord/1928/0389.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free