Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INDUSTRITID NINGEN NORDEN
389
Fig. 2. De besvärliga malmtransporterna. Malmen köres i
släpvagnar efter lastbil pr landsväg till järnvägsstationen.
jaure 1921, Näsliden 1922 samt Mensträsk, Åsen och
Holmtjärn 1924 av Centralgruppens Emissionsbolag
samt Bjurträsk 1920, Bjurfors och Bjurliden 1922 av
Geologiska Undersökningen. Sammanlagda arealen av
de hittills uppdagade malmfyndigheterna i norra
Västerbotten utgör betydligt över 60 000 kvm.
Den betydelsefullaste upptäckten gjordes 1924—25
av Centralgruppens Emissionsbolag, som då upptäckte
och undersökte Bolidensfyndigheten. Då hade man
arbetat ända sedan 1921. vilket år man fann ett par rika
malmblock, som av inlandsisen förts från moderklyften
i Boliden. Genom elektriska mätningar kom man
slutligen fram till moderklyften och lyckades sedan genom
diamantborrningar konstatera, att den innehöll
synnerligen rik malm. På försommaren 1925 beslöt man att
börja exploaterandet av gruvan. Detta år upplöstes
Centralgruppens Emissionsaktiebolag, som förvärvat
rätten till Bolidenfyndigheten av änkefru Margaretha
Lundberg i Bjurliden för 20 000 kr. Dess tillgångar
övertogos av tvenne bolag Skellefteå Gravbolag, som
övertog fyndigheterna öster om stambanan, däribland
då också Boliden, och Västerbottens Gruvbolag, som fick
fyndigheterna väster om stambanan på sin lott.
Skellefteå Gruvbolag satte igång arbetena på den nya
fyndighetens exploaterande med verklig amerikansk fart
och från otaliga tidningsartiklar är ju känt, hur raskt
utvecklingen gått däruppe, där två riktiga städer vuxit
fram mitt i skogen, Strömfors, som förut bestod endast
av ett par bondgårdar, och Boliden, som nyanlagts mitt
i skogen vid sidan av själva gruvan.
Malmen i Boliden är täckt av morän- och
torvbild-ningar och ligger på ett djup, som växlar mellan 7 och
18 m. Huvudmalmkroppen, som börjar på ett djup av
omkring 10 meter, mäter cirka 600 m i längd och har
en bredd av intill 30 m. Malmen har en area av mellan
10 000 och 12 000 kvm. Ehuru större mellansvenska
malmgruvor endast uppnå 400—500 m djup, torde man
kunna uppskatta Bolidens malmdjup till minst 600 m.
Enligt beräkningar av bergsingenjör S. Wennberg torde
gravan hålla minst 10 milj. ton malm, och enligt
uppgifter àv driftschefen vid Boliden, ingenjör Erie
Wess-lau, uppgår fyndighetens malminnehåll till cirka 43 000
ton pr djupmeter.
Bolidsmalmen är ett komplex, bestående av svavelkis
och kopparkis pius något magnetkis och zinkblende. I
malmkroppen kunna särskiljas speciellt tre
huvudmalni-typer nämligen kopparrik arsenikmalm, kopparrik
svavelkis, båda med hög guldhalt, och relativt kopparfattig
men svavelrik svavelkis. Dessutom förekommer något
zinkblandacl malm, vanligen silverrik. Den
kopparfat-tiga svavelkisen, som upptager en areal av cirka 3 000
kvm, håller 45 procent svavel, 0,6 procent koppar, 0,7
procent arsenik samt 2,5 gram guld och 17 gram silver
pr ton. Den återstående delen av malmen har i
genomsnitt följande sammansättning: 31 procent svavel, 3
procent koppar, 9 procent arsenik, 12 gram guld och 50
gram silver pr ton. I malmkroppens östra spets
uppskattar man emellertid guldhalten så högt som till 80 à 100
gram pr ton. Pr 1 meters avsänkning av malmarean bör
enligt gjorda beräkningar för en längre period kunna
erhållas 550 ton koppar, 2 000 ton arsenik, 325 kg
guld. 1 000 kg silver samt 20 000 ton direkt användbar
svavelkis innehållande cirka 9 000 ton svavel.
Men så tävlar också Boliden med avseende på
guldinnehåll pr sänkmeter med eller t. o. m. överträffar
flertalet större gruvor inom utländska gulddistrikt. Och
Sveriges förut mest bekanta guld fyndighet,
Ädelfors-gruvan, förefaller som en pygmé vid sidan av Boliden.
Blott ett fåtal enskilda gruvor exempelvis Rand i
Transvaal, Homestake i South Dacota och Hollinger inom
Porcupine-distriktet i Canada överträffa Boliden med
avseende på guldhalten pr sänkmeter. Boliden är också en
av de rikaste koppargruvorna och såvitt hittills är känt
en av de största arsenikmalmsfyndigheterna i världen.
Av de skatter, som döljas i Bolidsgruvans inre, ha
hittills brutits cirka 80 000 ton malm, av vilka cirka
25 000 ton guldhaltig arsenik-kopparmalm, alltså den
värdefullaste malmen, exporterats till smältverk i
utlandet och där förädlats. Den andra malmen har hittills
måst lagras vid gruvan i avvaktan på lösandet av
kommunikationsfrågan. Nu måste nämligen transporten av
malmen ske med lastbil miltals efter landsväg, innan
man kommer fram till Skelleftebanan och via den får
ned malmen till Skelleftehamn, över vilken
utskeppningen går.
Innevarande sommar har dessbättre Bolidsgruvans
transportproblem fått sin lösning genom gruvbolagets
beslut om anläggandet av en malmbana från gruvan.
En sådan har givetvis varit på tal alltsedan driften
började, och man sökte få staten att anlägga järnvägen.
Staten sade emellertid nej, och gruvbolaget måste taga
saken i egen hand. Sedan statslån i år erhållits till
hälften av anläggningskostnaden, som beräknas till omkring
Fig. 3. Skellefteå stads nyuppförda kraftverk i Krångfors, som
levererar gruvanläggningarnas behov av elektrisk energi. Anläggningen
påbörjades 1926 och invigdes i augusti i år. Kraftstationen har en
fallhöjd av 24 m, men är inrättad för att kunna utbyggas till 30
ni fallhöjd. Kraftproduktionen utgör f. n. 16 000 hkr.
Anläggningskostnaden uppgår till 5 milj. kr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
