- Project Runeberg -  Industritidningen Norden / Femtiosjätte årgången, 1928 /
395

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

395 INDU STRITIDN INGEN NORDEN



Fig. 1

Fig. 2

Fig. 1.

Fig. 2.

pärlan i fältet från en kondensator eller en spole och
förflyttar den i detta fält.

I fråga om pärlor med jämförelsevis tunt yttre skal
kan man dessutom kombinera förfaringssättet med en
optisk metod på sådant sätt, att pärlan genom
lägeförändringen bringas i en för optisk undersökning
gynnsam riktning och därpå undersökes med tillhjälp av ett
mikroskop.

Fig. 1—3 visa trenne exempel på Nackens metod.

Uti fig. 1 betecknar 1 en elektromagnet, mellan vars
polskor 2 pärlan 3 upphänges i en kokongtråd 4. En
äkta pärla förblir lugnt hängande vid alstring av
kraftfältet, under det att en japansk pärla vrider sig, till dess
att dess kärna har inställt sig i överensstämmelse med
kraftlinjerna. Med kokongtråden förenas en
visaranordning, t. ex. en visare eller en spegel.

Enligt fig. 2 flyter pärlan 3 i en vätska med ungefär
samma specifika vikt som pärlan. Denna vätska är
innesluten i en behållare 6.

Såsom ovan påvisats deformeras ett elektriskt eller
magnetiskt fält, i vilket en pärla införes. Därjämte
kommer emellertid en karakteristisk fältförändring att äga
rum, då en japansk pärla med pärlemorkärna rör sig
relativt ett fält, t. ex. vrides. En pärla utan
pärlemor-kärna kommer genast i ett dylikt fält att åstadkomma
en svag deformation blott i det fall, att den icke är sfä-

Fig. 3.

risk. För man däremot en japansk pärla i fältet, så giva
sig avsevärda ändringar av fältstyrkan tillkänna, vilka
vid elektriska fält åstadkomma kapacitetsändringar och
vid magnetiska fält inducera strömmar, emedan här-vid
riktningen av skikten kommer att intaga olika lägen i
förhållande till kraftlinjeriktningen.

Enligt fig. 3 betecknar 7 den av ett rör 12 exciterade
svängningskretsen. Svängningarna bringas att direkt
över polen 14 inverka på den i kretsen 20 befintliga
indikatorn 13. Förutom den direkta vägen står även
vägen över kretsen 15 och den därmed kopplade kretsen 16
till förfogande för svängningarna. Genom dessa båda
på samma våg avstämda kretsar uppstår i spolarna 17
och 18 en fasförskjutning av 180° gent emot
svängningen i generatorn 7, så att de svängningar, som över
17 och 18 inkomma på indikatorn, hava motsatt fas mot
de svängningar vilka inkomma över 14 på indikatorn.
Svängningarna kompensera alltså varandra, så att
indikatorn icke ger något utslag. Om nu genom vridning av
en japansk pärla en kapacitetsändring åstadkommes i
kondensatorn 19 i kretsen 16, så ändrar sig fasen i
denna krets och stores kompensationen i indikatorn 13.
Denna indikator ger därför ett utslag redan vid den
minsta kapacitetsändring.

Riz.

Höstens tekniska utställningar i Stockholm.

En återblick för årskrönikan.

En orienterande upplysningsverksamhet i de
tillfälliga utställningarnas form har under de senaste
månaderna ägt rum i Stockholm. Början gjordes med
»Ljuset i människans tjänst» dagarna 1—23 september.
Härpå följde radioutställningen i början av november
och »Kontoret förr och nu» i slutet av samma månad.

I. »Ljuset i människans tjänst.»

Denna utställning, »Ljusutställningen», var
anordnad uti Liljevalchs konsthall av
Ingenjörsvetenskapsakademin (Tekniska museet) och Svenska föreningen
för ljuskultur. I stora hallen närmast entrén
åskådliggjordes belysningsmedlens historia och i
de övriga lokalerna modärn ljus- och
belysningsteknik, dels en allmän avdelning
(principerna för rationell belysning, glödlampor, modärn
belysningsarmatur), dels en tillämpningsavdelning
(hem-belysning, skyltfönster-, reklam- och trafikbelysning,
arbetsbelysning, »levande lågor», speciella använd-

ningsområden och artificiell da.gsljusbelysning). De
personer, som stått för anordningarna, voro Tekniska
museets intendent Torsten Althin och ingenjör Ernst Ågren
(Sv. fören. för ljuskultur); som konstnärlig assistent
hade fungerat artisten Jerk "Werkmäster.

Ville man studera utställningen i följd allt efter
lokaliteterna och med kronologisk start, var det naturligt,
att man började med stora norra hallen (fig. 1), där
genast till höger om entrén, längs kortväggen, en serie
vördnadsvärda föremål stodo eller hängde uppradade:
våra förfäders lysedon alltifrån blosskäppar och
»lys-kärringar» till talg-, vax- och stearinljus. Där fanns
exempelvis en gammaltids drosklykta. med automatisk
uppmätning av talgljuset och en ficklampa för
stearinljus — alltså forntid enad med framtid, på sätt och vis.
Högt på väggen utmed hallens långsida dominerade en
skylt som tillkännagav, att samlingarna i detta stora
rum tillhörde Tekniska museet. Utmed denna sida
visades belysningsmedel och apparater: rovolja, gasolja,
fotogen (bl. a. en bojlykta fr. G. W. Lyth omkr. 1870,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:02:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/indunord/1928/0397.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free