Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
397 INDU STRITIDN INGEN NORDEN
klassrum i en skola, så ett litet
kapell, belyst niecl Liljeholmens
»levande lågor». Vidare till ett stort
rum, där prov visades på det
artificiella ljusets användning inom
projektionstekniken, terapin och på
andra speciella områden; här
märktes bl. a. apparater från Alb. Elema,
Stockholm, Järnhs elektriska ab.,
Stockholm, Ingenjörsfirma Georg
Schönander (apparater för
mikro-projektion och en optisk bänk för
optisk-fysikaliska försök),
Siemens-Schuckert, Philips, Bergman &
Be-ving (kvartslampor m. m.),
Stockholm. Sist var att observera ett
såsom konstnärsateljé inrättat rum
med dels stämningsbelysning, dels
artificiell dagsljusbelysning
infallande genom ett fingerat takfönster.
I sin helhet gav utställningen
referenten den uppfattningen, att det
kan vara på tiden att man börjar
hushålla såväl med den synliga
elektriciteten som med sina ögon,
och att »Ljuset i människans tjänst» och i hrr
Althins och Ågrens händer säkerligen nu gjort svensk
teknik på olika områden en god tjänst. Men
uppvisningen bör nog förnämligast fattas såsom ett allmänt
observandum, i vad rumsbelysning avses, icke
obetingat ad imitandum, ty människoögats förmåga att
anpassa sig efter starka ljuseffekter andra än det
diffusa dagsljuset, solens, månens, stjärnornas och
eldlågans sken torde icke vara tillräckligt utforskat. En
skarp diffusbelysning — antagligen en dyrbar historia
på räkningen från elektricitetsverket — kan trötta ögat
även den, i synnerhet om ljusfärgen icke är noga
anpassad, och säkerligen kommer alltid den
Rembrandt-ska klärobskyren kring en avskärmad ljuskälla att äga
sin tjusning och vilsamma trevnad.
II. Radioutställningen.
Stockholms Radioklubbs femte allmänna utställning
pågick under tiden 3—14 november; såsom lokal
användes en förutvarande banklokal i huset
Malmtorgsgatan 3. Den stora hallen (fig. 2) syntes idealisk för
ändamålet: mittpartiet med sin stora i plan U-formade
disk, där allmänheten förut blev expedierad, gav vid
detta tillfälle valutor i form av amatörutställningar
på flyglarna och Tekniska museets kollektion i fonden;
utrymmena bakom barriären upptogos av montrar,
likaså rummen å ömse sidor om hallen.
Som sagt: Tekniska museet var med även här och
representerade kronologin inom facket. Där visades de
äldsta trevande försöken — således icke så synnerligen
långt tillbaka i tiden — ex. en kohär från en
fartygs-station år 1903; äldre rörtyper (utst. av Phlipsfabriken) ;
div. gåvor av Svenska ab. trådlös telegrafi; en
medel-frekvensgenerator för flygradiostationer, konstruerad
av mariningenjör Rendahl; en bland de första
gnist-anläggningarna; föremål från Fälttelegraf kåren;
ingenjör Oskar Krings första OK-kristall (som alltjämt
är »OK»); m. m. Amatörutställningarna å ömse sidor
voro ej så talrika, att cle fyllde utrymmet, men de
betecknade tillräckligt det oförtrutet pågående expeii-
Fig. 2. Allmänna radioutställningen (mittpartiet) i Stockholm, november 1928.
Foto. Axel Malmström.
menterandet för radioteknikens utveckling — att märka
är ju, hurusom det industriella och kommersiella
radiotekniska uppsvinget är till större delen baserat på
amatörernas pionjärarbeten.
En rond kring detta utställningens mittparti begynte
till vänster om entrén med A. V. Holms ab:s
kollektioner och demonstrationsrum (»Stentor»-högtalaren i
olika former, »Geco»-radiorör, m. m.). Ab.
Elektrostål- utställde därefter en vacker samling torrbatterier
(torrelement, glödströmsbatterier,
gallerspänrtingsbat-terier, lyktbatterier, anodbatterier) från W. Ramsays
torrbatterifabrik i Linköping. Radioapparater och
delar till dessa visades av Ingenjörsfirma Nils Hoffström,
Stockholm (bl. a. »Luna»- och
»Ingelen-Figaro»-hög-talarna; av Nils Mattson, Stockholm; av
Ingenjörsfirma Bernt Rhodin, Stockholm (»Graetz»-högtalaren,
högohmiga motstånd och potentiometrar); av Elektriska
industri ab:t, Stockholm (ex. »Ismet»-rörlikriktaren) ;
av A. Johanssons radiofabrik, Stockholm
(kondensatorer); av fabrikör F. O. Rosin, Stockholm
(»Form»-fabrikaten: 3-rönsmottagare, kristallmottagare,
mikroratt, kristalldetektor); av Radio-ab :t Audio,
Stockholm (»Audiophonen»); Ab. Ingenjörsfirman
Therma, Stockholm (bl. a, högtalaren »Marconifon»,
»Ray-foto»-bildradio); av Radiofabriken Luxor, Motala
(3-rörs distansmottagaren »Luxor Z III»); av
Ackumulator fabriks ab:t Tudor, Stockholm
(radiobat-terier); av Bergman & Beving, Stockholm; av Svenska
ackumulator ab:t Jungner (bl. a. glödströms- och
anodbatterier, »Nica»-element); av Svenska ab:t
Philips (mottagare, anodapparater, högtalare,’
transformatorer, likriktare, etc); mfl.
En bilclradioappara.t demonstrerades av den danske
radioexperten redaktör Lund-Johansen. Överföringen
av t. ex. ett porträtt tog en tid av ca 4 minuter. Av
stort intresse var en bilclmottagare enligt
elektromagnetisk princip, monterad av civilingenjör Vilh. Ax:son
Lindberg.
Utställningen var mycket åskådligt och även skönt
ljudligt anordnad av radioklubbens ledande män, bland
vilka märkes främst ordföranden i styrelsen
kommendörkapten O. Gyldén.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
