Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
400
INDU STRITIDN INGEN NORDEN
Dieselmotorn i textilindustrin.
I varje industri, även den mest rationellt ledda, finnas
talrika förlustkällor, vilkas reducerande eller, om möjligt,
fullständiga undanröjande utgör en mycket viktig
förutsättning för företagets räntabilitet. Transporten av
råmaterial och av färdigfabrikat, arbetsgången inom fabriken,
energiöverföringen, kunna alla ge upphov till
kännbara förluster för att nu blott nämna några få exempel.
Ett annat är framställningen av energi. Vare sig man
använder kol eller brännolja, ånga eller elektricitet,
hotar just här en mångfald förlustmöjligheter. Det finnes
ångpanneanläggningar, under vilka kolen förbrännas så
ofullständigt, att en förlust av ända till 60 proc.
uppstår.
Överhuvud taget vore det synd att vilja påstå, att
omsättningen av värme i arbete ställer sig vidare
ekonomisk. Även vid verkligt rationell drift erhåller man ur
goda kolvångmaskiner högst 16 proc., ur ångturbiner ca
25 proc. och ur dieselmotorer ca 34 upp till 38 proc.
effekt av den energi, som bränslet innehåller.
Värmeomsättningen hos dieselmotorn är således
gynnsammare än hos någon annan kraftmaskin. Och härtill
kommer, att denna ytterligare kan höjas genom
användande av avgasningsväxmet och av det upphettade
kylarvattnet. Särskilt för textilfabriker är denna
omständighet av mycket stor betydeles.
Det av motorn värmda kylarvattnet, som på intet sätt
är förorenat, lämnar motorn med 60 till 80° C och
genomströmmar därpå en särskild
vattenvärmningsci-stern, där det medelst avgasningsvärmet bringas till en
temperatur av 80 à 90°. Härifrån kan det ledas till
värmeackumulatorer och, sedan dessa absorberat värmet,
tillbaka till motorn. Skulle någon upphettning icke vara
önskvärt, så kan cisternen helt enkelt frånkopplas och
vattnet löper då över en kylare tillbaka till motorn,
varvid avgaserna ledas, ut i det fria.
På samma sätt som vattnet upphettas kan man värma
luft för värmeledningar eller torkningsanläggningar.
Man kan också erhålla ånga av 0.5 till 6 atm. övertryck,
likaså destillerat vatten i stora mängder. Vinsten vid
dessa system beror naturligtvis på anläggningen och
användningssättet, men vid fullständigt utnyttjande av
värmet kan man räkna med ungefär 25 proc. behållning
på bränslekostnaderna,
Särskilt i Tyskland har textilindustrin under de
senaste åren ganska mycket börjat övergå till
dieselmotorer. Resultaten sägas ha varit över all förväntan. För
spinnerier och väverier begagnar man sig antingen av
direkt drift eller av transmission. I sistnämnda fallet
måste naturligtvis motorn placeras på så sätt, att den
driver transmissionsaxeln, från vilken remmar som
vanligt hålla arbetsmaskinerna i verksamhet. I regel låter
man axeln göra omkring 300 varv per minut;
varvantalet hos motorn däremot varierar något allt efter
olika maskiner och ligger som regel mellan 200 och 300.
Under de sista par åren har man emellertid börjat
överföra flera hundra hkr med ändå högre omloppstal. Vid
startandet av motorn måste man i regel koppla från
arbetsmaskinerna, men så snart fulla varvantalet
uppnåtts kan den omedelbart belastas.
Direkt drift har visat sig lämpligare för
textilfabriker än de ovan beskrivna. Motorn kan då monteras i
ett särskilt maskinhus, beläget på något avstånd från
spinneriet, och kopplas direkt till en trefasgenerator,
vilken levererar icke blott den erforderliga energien för
arbetsmaskinerna, utan också för hissar och
transportanordningar, belysning och dylikt.
Under de senare åren ha mycket stora förbättringar
blivit gjorda med dieselmotorn. Som bekant begagnade
Diesel själv den metoden, att bränslet insprutades
direkt i cylindern, men med denna metod kunde icke
bränslematerialet fullständigt förgasas och man har
därför tagit komprimerad luft till hjälp, varigenom ett mer
rationellt utnyttjande av bränslet ernåtts.
Tager man hänsyn till dieselmotorns jämförelsevis
ringa bränslebehov (åtminstone 10 proc. mindre än
någon kompressionsmaskin), till dess lätthanterlighet och
driftsäkerhet, till dess relativa okänslighet för
överbelastningar och icke minst — till det fördelaktiga
ut-nj>†tjande av avgasningsvärmet, som den medger, så är
det icke så svårt att inse, varför textilindustrin redan
gjort goda erfarenheter med den.
(Sk av din. Tidskr. f. Textilindustri.)
Jul-vädjan från T. A. K.
1928 års jul stundar och T.A.K. vänder sig nu ånyo
till alla, som i handling vilja visa sin medkänsla med de
ofrivilligt arbetslösa inom den s. k. medelklassen,
tillhörande kategorin »merkantil och teknisk personal».
Koimmittén mottager tacksamt, fcinitom
penningegåvor, även matvaror och hushållsförnödenheter.
Under innevarande år har kommittén lyckats
förmedla anställningar åt en del av klientelet, men för
flertalet ter sig framtiden oviss och m|örk. Hjälp oss att
bereda dessa beklagansvärda medborgare och deras
familjer en god jul! Understöd alltså välvilligt vår
julinsamling.
Expedition: Vasagatan 1, 1 tr., tel. Norr 2557,
Stockholm.
Högaktningsfullt
Tjänstemannaorganisationernas Arbetslöshetskommitté.
Notiskrönika.
F. Nydahl †. Verkst. direktören i Ab. Järnförädling i
Hälleforsnäs, Ernst Fredrik Nydahl, avled den 3 ds i Eskilstuna.
Han var född 1874 och avlade 1S94 examen vid Tekniska
högskolan i Stockholm. Han erhöll efter studier i utlandet
anställning vid motorfabrikerna vid Augustendal i Stockholm. Under
ett tiotal år verkade han där som överingenjör. Flera
patenterade uppfinningar blevo resultatet av hans arbete och bära
vittnesbörd om hans betydande insats inom motortekniken. Senare
blev han verkst. dir. i Ab. Järnförädling i Hälleforsnäs.
Statsgruvfält i Norrbotten. Kommerskollegium har till k.
m:t ingivit framställning om utläggande av statsgruvfält i
Norrbotten i anledning av fjolårets malmfältsavtal, men
samtidigt föreslår kollegium att även ett par andra statsgruvfält
utläggas, nämligen för grafibfyndigheten i Nunasvaara och
mag-nesitförekomsten i Tarrekaise.
Stockholms allmänna teknikerförbund sammanträder den
14 dec. kl. 7 e. m. å Stockholms rundradioförstärkningsstation för
beseende av denna och därefter å llådhusrestaurangen för bl. a.
val av funktionärer 1929 och föredrag av ing. F. Franson över
ämnet »Några ord om television».
Standardisering av tenn för silkefabrikationen. En
kommitté har tillsatts i USA för att undersöka möjligheterna för
standardisering av tenn vid användandet för tyngandet av vissa
silkefabrikat. Tillsättandet av kommittén har skett med
anledning av den ökade användning, som tenn fått inom
silkefabrikationen under de sista åren. Fabrikanterna önska nu
standardisera bestämda kvantiteter tenn för olika silkesorter för
att sålunda förhindra att’ vissa silkesorter skulle onödigt
tyngas. Kommittén rekommenderar iöljande procentsatser tenn att
tillsättas råsilke! för Satin, färgat 50 proc., Crfpe de Chine 45,
Canton Crépe 45, Georgette 30, Chiffons 10 proc. (Sv. D.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
