Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INDUSTRI TIDNINGEN NORDEN
5
Fig 5: Telefonkabelsträckan Sverige—Finland.
krav valde man en pupiniserad sjökabel med
pappersisolering och blymantel.
Svenska telegrafstyrelsen och finska post- och
telegrafförvaltningen träffade avtal med den tyska firman
Felten & Guilleaume Carlswerk A.-G., Mulheim, om
såväl kabelns utläggning som leveransen av densamma,
sedan tävlingsanbud inkommit från denna och andra
utländska firmor. Knappt fem månader därefter var
kabeln leveransfärdig.
Hela kabelsträckan är 242 kilometer, varav 213 km
sjökabel; totalvikten är 2 000 ton. Längsta delen är den
finska. Kabelns tjocklek på svenska sidan är 45 mm, på
finska 50 mm. Kabeln innehåller 32 koppartrådar,
sam-manspunna fyra och fyra till 8 s. k. fyrskruvar. Sju
av dessa äro avsedda för lika många
samtalsförbindel-ser mellan Sverige och Finland enligt 4-trådssystem,
dvs med två trådar för tal i vardera riktningen, under
det att den åttonde fyrskruven medger två
samtalsförbindelser enligt 2-trådssystem för Ålands trafik med
Sverige och finska fastlandet.
#
Beträffande kabelns konstruktion meddela vi till
jämförelse några uppgifter om 1927 års kabel Sverige—
Tyskland, hämtade ur en beskrivning av byrådirektör A.
Holmgren i Tekniska meddelanden från K.
telegrafstyrelsen (22 okt. 1928). Denna kabel företer vissa
principiella likheter med den svensk-finska och levererades av
samma tyska firma. (Jmfr även beskr. i Ind. Norden
nr 44, 1927.)
Kabeln Sverige—Tyskland innehåller 12 fyrskruvar,
vilkas alla stamledningar äro pupiniserade. Varje ledare
består av en massiv rundkoppartråd av 1,5 mm: s
diameter, vilken är först spiralformigt omlindad med ett
papperssnöre och därpå med två lager pappersband.
Fyra sådana ledare äro hopslagna till en fyrskruv, som
förses med 2 pappersband i öppna spiraler och därpå med
en sluten omspinning av metalliserat pappersband.
Kabeln uppbyggdes av 3 fyrskruvar såsom kärna och
där-utanpå ett åt motsatt håll kablat lager av 9 fyrskruvar.
För jordningen av de kring de olika fyrskruvarna
pålagda metalliserade pappersomspinningarna, vilka’givetvis
alla redan vid kablingen erhålla god ledande
förbindelse sinsemellan, förses även de pappersomspinningar,
som äro pålagda den färdiga kabelkärnan, med invävda
koppartrådar, vilka vid blymantelns pressning förmedla
kontakten mellan denna och cle olika fyrskruvarnas
ledande höljen.
För åtskiljande av ledarna i fyrskruven användes
olika färg å papperet: vit-röd för ena och grön-blå för
andra paret. Skruvar med olika stigning hava olika färg
å de båda papperslindningarna under det metalliserade
papperet. Märkskruvarna ha därför blå, de övriga
omväxlande vit och röd färg.
Sjökabeln har. en 3,3 mm: s mantel av rent bly,
där-utanpå ett lager av tjärat pappersband och ett lager tjärat
jutegarn, 27 galvaniserade 5 mm: s järntrådar såsom
armering samt utanpå armeringstrådarna tvenne
kom-pounderade lager av tjärat resp. garvat jute. Kabelns
ytterdiameter är ca 56 mm, vikt 10,05 kg/m.
Endast en typ sjökabel förekommer, då bottnens
beskaffenhet även vid landningsplatserna är den bästa
tänkbara. Djup förhållandena äro även gynnsamma;
största förekommande djup är endast ca 42 m.
Landkabelns kärna har exakt samma konstruktion
som sjökabeln. För den kabel som nedlägges direkt i
jorden är blymanteln legerad med 1 % tenn och har 1,7
mm: s tjocklek, utanpå manteln pappersband och jute
såsom vid sjökabeln, armeringen bestående av 23
galvaniserade 2 mm platt-trådar, varpå följer ett lager
kompounderat, tjärat jutegarn. Diametern är 44 mm,
vikten 5,21 kg/m. För den del, som indrages i kabelblock,
är blymanteln blank, legerad med 3 % tenn och av 2,5
mm: s tjocklek. Ytterdiametern är 34,5 mm, vikten 3,92
kg/m.
Kabeln Sverige—Finland nedlades under sistlidna
sommar. I medio av juli hade man placerat delen
Norrtälje—Mariehamn (Åland), 90 km, och i september var
man färdig med den återstående sträckan Mariehamn—
Åbo. Å första delen av kabelsträckan hade man ända till
220 ms djup. Nedläggningen genom Ålandsarkipelagen
och finska skärgården var rätt besvärlig. Arbetet
utfördes medelst tyska kabelångaren Norderney och av
tyska, svenska och finska funktionärer och manskap.
Fig. 6. Telefonkabelns sammansättning.
• Den 22 sistl. december öppnades officiellt
telefontrafiken via kabeln Stockholm—Åbo—Helsingfors med ett
samtal mellan konung Gustaf och president Relander,
vilka höllo korta anföranden och var på sitt håll
förklarade förbindelsen öppnad för allmän trafik. —■
Ett samtal om 3 minuter från Stockholm till
Helsingfors eller Åbo kostar 3,90 kr och till
Mariehamn 1,80. Efter kl. 19 äro dessa avgifter sänkta till
resp. 2,40 och 1,05. För Göteborg äro motsvarande
avgifter under dagtid till Helsingfors eller Åbo 4,80 kr
och till Mariehamn 3 kr samt på kvällen eller natten
resp. 2,85 och 1,80.
Redan omedelbart efter invigningshögtidligheterna
började beställningar ingå och snart var utväxling av
samtal i båda riktningarna i full gång. Påföljande dag,
söndag, var trafiken ännu livligare och vid 7-tiden på
aftonen hade över ett 100-tal utgående och ankommande
samtal utväxlats. Båda linjerna voro vid den tidpunkten
fullt belastade. Den lägre taxan efter kl. 7 på aftonen
medförde ytterligare stegring av den redan förut
betydande frekvensen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
