Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Utgives och redigeras av
ingenjör Chr. Sylwan, adr.
Holländaregatan 20,
Stockholm. Publikationsorgan för
Svenska Uppfinnareföreningen.
Bilaga: Svensk Tidskrift för
Industriellt Rättsskydd,
innehållande redogörelser för
patent m. m. utfärdade av
K. Patent-och Registreringsverket.
Nr 4 _ _STOCKHOLM DEN 23 JANUARI 1929
Innehåll. Ind. Norden: >Självdrivande maskiners. Av ing. J. Härdén. — Stjälpngn med anordning för järnets rening. Uppf. ing.
O. Caspersson. — Internationell kongress för organisation och arbetsvetenskap. — l)e svenska storvarven under 1928. II. Lindholmens
verkstad. — Förslagen till sänkning av patentavgifterna m. m. Patentombudäföreningens yttrande. — Litteratur. — Notiser. — Sv.
tidskr. f. ind. rättsskydd: Befattningshavare i K. patent- och registreringsverket. — Tabell utvisande arbetsfördelningen inom
patentavdelningarna i K. patent- och registreringsverket. — Patentbeskrivningar. — Kungörelser ang. patent. — Eftertryck utan angivande
av källan förbjudes. — Red. påtager sig ej någon obligatorisk åsiktsöverensstämmelse med ärade förf:s uttalanden.
INDUSTRITIDNINGEN NORDEN
GRUNDLAGD 1872
"SJÄLVDRIVANDE MASKINE R".
PERPETUUM MOBILE — EN VANFÖRESTÄLLNING MED GAMLA ANOR.
Överrubriken här ovan är avsiktligt väld, av orsak
som framgår här nedan. Visserligen kunde vi kalla
ämnet för dessa rader med det ortodoxa namnet
»evighetsmaskiner», »perpetuum mobile», etc, men den givna
rubriceringen, som är en direkt översättning av det
uttryck, som vanligen förekommer i engelska
patentansökningar inom hithörande område,
karaktäriserar bättre de anordningar som här avses.
Problemet »evighetsmaskiner» är, som bekant,
nästan lika gammalt som läran om mekaniken själv.
Att det trots upplysning, skolor och seklers
erfarenheter ännu i denna dag spökar i mången uppfinnares
(eller pseudo-uppfinnares) hjärna kunna vi när som
helst övertyga oss om: en titt upp i Patentverkets
liggare, de s. k. abridgments, visar oss, att ännu så sent
som år 1928 (nittonhundratjuguåtta) inkommo
hithörande anmälningar; engelska patentverket intar i detta
hänseende en annan ståndpunkt än vårt, i England kan
ett patent på en maskin för »perpetual motion» utan
vidare beviljas, om uppslaget ej är förut känt och
beskrivet; hos oss däremot föranleder en sådan ansökan
(i regel) ej till vidare granskning, än att den sökande
förständigas att inkomma med »en arbetande modell»
—• och då ju detta alltid uteblir, läggas handlingarna
till akterna och undandragas vidare kritik.
Att saken har och troligen alltid kommer att ha ett
visst aktuellt intresse, framgår av mångt och mycket,
vilket ju strängt taget ej är att undra på, ty teknik och
vetenskap gå fortare framåt än vad den enskilde i regel
hinner smälta, och tron på det mysteriösa (d. v. s. det
okända) sitter djupt rotad.
Som ett belägg för det sagda skall några fall
anföras: I en av våra mest spridda veckotidskrifter1
förekom en artikel med titeln »Har evighetsmaskinen
funnits»? Uti ingressen avfärdas visserligen själva
problemet kategoriskt såsom en absurditet, men i
fortsättningen och särskilt i slutet ges dock ett tydligt rum för
tvivel, samt en mysteriös nimbus över huruvida ändock
inte till slut saken kan ha en reell kärna. —-
I ett engelskt verk2 förekommer ett helt kapitel
(Sec-tion XXIII) om »Perpetual Motion» som ger både
namn, årtal och, oftast, en illustration med beskrivning
över s. k. evighetsmaskiner från början på 1700-talet
till våra dagar.
1 >Allt för alla>, nr 49, 1928.
ä Kapitlet Section XXII i Mechanical appliances, Mechanical
movements and Novelties of construction, av G. D. Hiscox, M. E.
(Constable & Co. Ltd, London, 1905).
Då jag i yngre år praktiserade på en mekanisk
verkstad, kom jag i beröring med ett typiskt fall, som torde
böra bevaras från glömska. En mycket skicklig filare
och låssmed Ö (nu död sedan många år) grubblade och
arbetade i minst 20 år på detta problem; orsaken var
denna: Han fick i uppdrag att skava in lagren och
justera en mindre axelledning, försedd med en smäcker
remskiva. Skicklig som han var, lyckades arbetet utmärkt;
sattes hjulet i gång för hand, hände det att det fortsatte
att rotera, skenbart hur länge som helst. En gång gick
det t. o. m. över en hel natt, och så var fröet till mycket
grubbel sått i god jordmån.
Orsaken till »mysteriet» upptäcktes ju sedermera: på
samma fundament, längre bort i byggnaden, fanns ett
gammalt vattenhjul, som, genom att ej vara i gång
under söndagsdygnet, fått slagsida. Då hjulet gick, sattes
därför fundamentet i svag, rytmiskt gungande
rörelse, som överfördes till den lilla lätta transmissionen,
och som denna ej heller var fullt balanserad hände det
lätt, att, om dess remskiva sattes i gång och detta
inträffade i rätt tempo, den fortsatte att gå, visserligen i
tomgång; allt nog: stoppades vattenhjulet
stannade även remskivan. Det skall medges, att
sammanhanget ej var så lätt att se från första ögonblicket, men
sedan det uppklarats behövdes det endast att man
omväxlande höll vattenhjulet i gång eller hade det i vila
för att demonstrera orsak och verkan.
Ett annat fall: I slutet av 1915 (vill jag minnas)
avhölls i Frankfurt am Main en stor flygutställning, vid
vilken även andra maskiner utställdes. Bland dessa
fanns en stor apparat, ca 1,5 x 1 m i fyrkant och ca
1,5 à 2 m hög, försedd med ett otal av hjul. hävstänger
och skruvhjul; på ett stort, textat anslag stod att
läsa: »Perpetuum Mobile». Vidare uppgavs, att
maskinen visades i gång vissa dagar i veckan, eller ev. på
begäran hos uppfinnaren. Som tiden ej tillät mig att
invänta »gångdagen» och uppfinnaren ej var tillstädes
vid mitt besök, måste jag tyvärr avstå från att se en
evighetsmaskin i gång. -— Flera fall att förtiga.
Vad kan nu orsaken vara, att så många, trots den
sedan så många år fullt klarlagda värmelärans första
huvudsats, dock fortfarande syssla med detta fantom?
Ty varje skolpojke torde väl numera inse, att man i
fråga om mekanisk energi ej kan få något för intet. Att
en viss begreppsförvirring föreligger, framgår dock
tydligt därav, att så mången förväxlar begreppen kraft
och arbete. Gravitation, tyngdkraften, är ju en
k r a f t. och har man bara kraft så borde väl även en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
