Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34
INDUSTRI TIDNINGEN NORDEN 34
Nya svenska uppfinningar,
beskrivna i föreliggande nummer av
Industritidningen Nordens bilaga.
(Där ej patentuttag ären är särskilt nämnd, är uppfinnaren
patentuttag are.)
Skoborste med en i densamma anordnad, för skokräm
avsedd behållare. (Patentnummer 66611.) Uppfinnare
A. R. Strömberg, Göteborg.
Kamflänsrör. (Nr 66620.) Uppf. S.
Andersson-Genlott, Stockholm.
Fogskydd för reveteringsplattor. (Nr 66621.) Uppf.
S. T. Dahl, Stockholm.
Automatiskt verkande vätskemätare. (Nr 66625.)
Uppf. O. A: son Älvring, Midsommarkransen.
Kombinationslås. (Nr 66628.) Uppf. C. O. Clements,
Malmö.
Anordning vid reduceringsventiler för högtrycksgas
för svetsnings- och skärningsändamål. (Nr 66632.)
Uppf. A. E. T. Bergström, Stockholm.
Sätt att framställa bränslebriketter. (Nr 66634.)
Uppf. C. G. Nordlund, Östertälje.
Relä för kylapparater. (Nr 66638.) Uppf. S. M.
Bäckström, patentuttagare Flat en-Munters
Refrigerat-ing System, ab., Stockholm.
Drivmaskineri för fordon. (Nr 66639.) Uppf. Y.
Florett, Tureberg.
Anordning vid fönster med kopplade bågar. (Nr
66644.) Uppf. O. G. Albrektsson-Ohlsson, Nybro.
Slipanordning för skärpipan vid
korkskärningsmaski-ner. (Nr 66646.) Uppf. H. F. Habe. Tureberg, p.-uttag.
H. L. It. Schröder, Äppelviken, och uppf.
Roterande torkugn, system Pehrson.
Inom den värmekonsumerande industrin är förbättrad
värmeekonomi ett ständigt aktuellt problem.
Möjligheterna att effektivt tillvarataga värme är i främsta
rummet beroende på lämplig apparatur och svårighetenia
växa i den mån värmet är mindervärdigt, dvs besitter
låg temperatur, såsom t. ex. avgående skorstensgaser och
dylikt.
Den av ingenjör A. II. Pehrson uppfunna roterande
torkugnen erbjuder nya och stora möjligheter för
torkning eller värmebehandling av material i pulver- eller
styckeform, även med utnyttjande av sådant
mindervärdigt värme.
Värmeöverföringen från den värmebärande gasen till
materialet sker på så sätt, att gasen pressas igenom det
under omblandning varande materialet.
Värmeöverföringen sker alltså direkt med uppnående av jämn och
effektiv torkning samt högsta värmeekonomi utan
an-tändningsrisk.
Det fuktiga materialet matas in i ugnens ena ända och
det torkade ut i den andra genom en central
uttagsöppning. Beskickningsmaterialets läge inuti ugnen under
densammas rotation framgår av sektion A—A fig. 3.
Ugnen är invändigt försedd med längsgående plåtar
eller lameller, som uppbära beskickningen och bilda
kanaler för gasen utefter ugnens hela längd. Kanalerna
mynna medelst springor eller öppningar ut till
beskickningen (se sektionen A—A).
Vid ugnens inmatningsända är anordnad en
stillastående gasfördelningsring, som sluter tätt mot den
roterande ugnen och insläpper de från fläkten kommande
varma gaserna endast i de kanaler, som täckas av
beskickningen. Mellan ugnen och gas fördelningsringen
åstadkommes tätningen i axiell led medelst en justerbar
stödrulle, monterad på ugnens underställ.
Från kanalerna pressas gasen ut genom nämnda
springor till beskickningen och passerar genom denna utefter
ugnens hela längd samtidigt som genom ugnens rotation
beskickningsmaterialet befinner sig i ständig
omblandning. Som framgår av sektion A—A äro plåtarna inuti
ugnen så anordnade, att materialet icke kan inkomma i
själva gaskanalerna varjämte plåtarna äro självlänstande.
Gaskanalernas höjd i radiell led avtager mot ugnens
utloppsända varigenom beskickningsdjupet ökas i
samma mån.
Ehuru gasmotståndet i materialet minskas i den
mån detsamma torkas vinnes dock genom det ökade
beskickningsdjupet att gasgenomströmningen avtager mot
utmatningsändan allt eftersom materialet uppvärmes och
torkas.
Godsets frammatning inuti ugnen under rotationen
åstadkommes därigenom, att ugnsrummet är utformat
koniskt (till följd av gaskanalernas ovannämnda
lutning). Därjämte kan, om så erfordras för vissa
material och mycket stor matningskapacitet, i ugnens
centrum insättas en spiral, som matar fram materialet då
beskickningen stiger över en viss nivå i ugnen. Då
utloppet för materialet är ett centralt bräddavlopp, kan
beskickningen i ugnen icke sjunka under en viss nivå.
Ugnen arbetar med stort beskickningsdjup och dess
Fig. 1. Exteriör av ugnskroppen utan gasfördelningsring.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
