Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
42
INDUSTRI TIDNINGEN NORDEN 42
som i dag är, och dess obestridliga framsteg och
vinster åt det allmänna böra desto högre uppskattas.
Inför vårt lands industri, ja även mångenstädes i
utlandet har chalmersingenjören i de flesta fall
praktiskt dokumenterat sig såsom högskoleutbildad.
Detta har sagts och skrivits så ofta, att det numera ej
behövde upprepas. Det officiella erkännandet är
emellertid i hög grad önskvärt, ej mindre för den allmänna
uppfattningen och känslan för det rättvisa än för
chal-meristambitionen. På sina, håll spelar tyvärr
saknaden av ett högskolediplom en alltför stor formell roll.
Ett finsökande efter gradmärket mellan högre och lägre
teknisk examen måste i förevarande avseende te sig
alltför konträrt avsiktligt och osympatiskt. Definitionen
på en högskola lär aldrig kunna fastställas med ett visst
minimumantal professorer såsom första förutsättning.
Betraktad i stort är denna fråga ej ett mellanhavande
mellan tvenne städer eller ett par skolor. Utan den är en
rikets angelägenhet. Efter hand ha statsmakterna gått
med på att i realiteten främja Chalmers såsom högskola;
riket, staten, har alltmera erkänt de chalmersska
strävandena. Behovet av tvenne tekniska högskolor, en i östra
och en i västra delen av landet, torde i vår tekniskt så
avancerade tid ej kunna bestridas — så starkt
utpräglad som svenskens tekniska fallenhet ju för övrigt är.
Konkurrensen mellan dem kan endast vara till gagn.
Och redan under det sekel, som Chalmers hittills
verkat, har det nog varit så.
Chr. Sylwan.
Nya svenska uppfinningar,
beskrivna i föreliggande nummer av
Industritidningen Nordens bilaga.
(Där ej patentuttag ären är särskilt nämnd, är uppfinnaren
patentuttag are.)
Anordning vid mätapparater för vätskor, gaser och
pulverformiga ämnen. (Patentnummer 66648.) Uppf.
•/. II. F. Fitger, Midsommarkransen.
A^entilelement till spolventiler för
tvåtaktsförbrän-ningsmotorer och till ventiler för kompressorer o. dyl.
samt ventiler sammansatta av sådana element. (Nr
66651.) Uppf. E. O. P. Thege, p.-uttag. Aktiebolaget
Atlasdiesel, Stockholm.
Anordning vid kraftmaskiner med svängbara kolvar.
(Nr 66652.) Uppf. O. Hansson, Vessigebro.
Förfaringssätt för tillverkning av skruvar. (Nr
66657.)
Uppf. I). L. Swendsén, p.-uttag. Aktiebolaget
Prior-verken, Norrköping.
Förfaringssätt för framställning av handdukar eller
Kanalugn för torrdestillation enl. Stenfors.
Vid den kanalugnsanläggning för torrdestillation av
ved, som schematiskt visas i närstående figurer och som
uppfunnits av civilingenjören F. I. E. Stenfors, utföres
destillationsprosessen i fyra stadier, varför finnas fyra
destillationsrum A, B, C och D (fig. 2). Dessa äro
förenade till en långsträckt, horisontell kanal och skilda
åt genom portar 31—33. Härtill kommer ett
insättningsrum E och en kylningsavdelning F med portarna
31 och 35.
Siffrorna 1—30 beteckna vagnar av järn, på vilka
veden transporteras genom systemet. Med G betecknas
en uppvärmningsanordning (fig. 2 och 3), i detta fall
eldstäderna 36 och 37, varifrån rökgaserna få passera
genom ett tubsystem 38 och där avlämna sitt värme
till cirkulationsgas, som framgår omkring tuberna.
Med II. I, K betecknas värmeutbytesapparater, vari
varm destillationsgas kyles och samtidigt kall gas upp-
dylikt jämte sålunda framställda produkter. (Nr 66658.)
Uppf. E. O. Munktell, Stockholm.
Rengöringsanordning för separatorkulor. (Nr 66664.)
Uppf. //. O. Lindgren, p.-uttag. Aktiebolaget
Separator, Stockholm.
Anordning vid skovelhjul. (Nr 66665.) Uppf. A.
Nydqvist, Trollhättan.
Anordning för fjärrmanövrering av
vattenkraftmaskiner. (Nr 66666.) Uppf. C.-E. Svala, p.-uttag.
Aktiebolaget Finshyttan, Finshyttan.
Anordning vid kanalugnar för torrdestillation av
organiska ämnen. (Nr 66667.) Uppf. F. I. E. Stenfors.
Stockholm. (Närmare beskriven här nedan.)
Förfaringssätt vid framställning av järn och andra
kolbindande metaller direkt ur oxidmalmer. (Nr 66671.)
Uppf. H. G. Flodin och E. G. T. Gustafsson, p.-uttag.
II. G. E. Cornelius, Stockholm.
Höstackningsmaskin. (Nr 66681.) Uppf. C. A.
Holgersson, Holsbybrunn.
Maskin för utportionering av trögflytande ämnen.
(Nr 66682.) Uppf. S. Hellquist, p.-uttag.
Mjölkcentralen, Lantmännens mjölkförsäljningsförening u. p. a.,
Stockholm.
Maskindriven sax. (Nr 66685.) Uppf. S. G. Odén.
Linköping.
värmes enligt motströmsprincipen. Med 39—42
betecknas fläktar, som driva cirkulationsgasen från
destilla-tionsrummen till värmeutbytesapparaterna och därifrån
genom rörledningarna 43—46 till resp.
upphettningsanordningar.
Med 47 betecknas en gasklocka för magasinering och
blandning av den ur cirkulationen uttagna gasen, som
genom rörledningarna 48—51 ledes till densamma. Med
52—56 betecknas behållare för uppsamling av de olika
destillationsprodukterna. Med 57—59 betecknas
skrubb-rar eller tvättapparater för gasen.
Anordningen fungerar på följande sätt:
Vagnar, fyllda med ved, insättas i
insättningsrum-met E. Härifrån införas de en i taget i
destillationsrum-met A, där en förvärmning av veden till ca. 100° sker.
Från A inkomma vagnarna i B, där en successiv
avde-stillation av vatten, terpentin och andra i veden före-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
