Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
58
INDUSTRI TIDNINGEN NORDEN 58
Patentavgifter: 1920 och 1928 års
riksdagsbeslut: Kollegii förslag: [-Minskning:-] {+Minsk- ning:+}
Ånsökningsavgift . . . 50 401 10
Utfärdningsavgift . . . 50 50 —
Stämpelavgift..... 10 10 —
Årsavgift för 2:a året . 40 10 30
» » 3:e » 40 20 20
» » 4:e » 60 30 30
» » 5:e » 60 40 20
» » 6:e » 100 75 25
» s 7:e » 100 75 25
» » 8:e » 150 100 50
» » 9:e » 160 100 50
» » 10:e » 200 150 50
» » ll:e » 200 150 50
» » 12:e » 250 200 50
» » 13:e » . 250 200 50
» » 14:e » 300 250 50
» » 15:e » 300 250 50
» » 16:e » . 400 300 100
» » 17:e » 4n0 30( i2 100
Summa kronor 3110 2 3503 760
1 Eventuellt 50 kr.
2 Uppfinnarefören s förslag 4rK3 kr, Patentfören:s 200 kr.
5 Patentverkets förslag 2 980 kr, Uppfinnarefören:s 2 590 kr,
Patentombudsfören:s 1 9U0 kr.
Såsom av den sålunda verkställda utredningen
framgår, skulle enligt kollegii förslag en nedsättning av
patentavgifterna möjliggöras med tillhopa 760 kronor
för hela giltighetstiden räknat.
Kommerskollegium hemställde, att K. m: t måtte
föreslå riksdagen antaga ändringar i förordningen den
16 maj 1884 angående patent och lagen den 5 juli 1884
om skydd för varumärken, varigenom patent- och
varumärkesavgifterna sänkas i överensstämmelse med vad
kollegium (jämväl varumärkesansökningsavgiftens
sänkning från 50 till 30 kr) föreslagit-
Inom handelsdepartementet har nu utarbetats förslag
till vissa ändringar i patentförordningen och
varumärkeslagen, avseende sänkning av de nu utgående
patent-ooh varumärkesavgifterna. Enligt förslaget nedsättas
avgifterna för ett under hela skyddstiden, 17 år,
bestående patent från 3 110 kr till 2 310 kr. Vad angår
varumärken sänkes ansökningsavgiften från 50 till 30
kr, varemot den nuvarande registreringsavgiften, 50
kr, bibehålles oförändrad. De föreslagna
lagändringarna äro avsedda att träda i kraft den 1 juli.
Ansökningar till Lagermanska fonden för
understöd åt svenska uppfinnare inom mekanikens område
skola vara inkomna till Jönköpings städs
drätselkammare före den 1 instundande mars, varom härmed
erinras.
Fjärrmanövrering av vattenkraftmaskiner.
Uppfinnare: civilingenjör C.-E. Svala.
För att möjliggöra att man på avstånd skall kunna
starta och stoppa turbinmaskinerier, har det funnits
olika anordningar, vilka dock endast avsett mindre
aggregat. Dessa hava varit av olika konstruktion, en del
baserade på turbinpådragets benägenhet att nära
stängningsläget vilja öppna sig självt, varvid detta
underlättats medelst fjädrande anordningar. Stängningen har
skett genom att en serie spärrar och magneter fått
ingripa. En del andra anordningar hava åter baserats på
att man medelst vikter eller servomotorer, ävensom
luckor eller spjäll stängt vattnets tillopp antingen till
tur-binsumpen eller i tuben. Sådana anordningar lämpa sig
väl för aggregat på några 10-tal eller något 100-tal
hästkrafter, men då aggregatstorleken växer till 1
000-tals hästkrafter, bliva de otympliga eller så invecklade,
att driftsäkerheten lider därav.
Alla moderna turbinregulatorer äro försedda med
s. k. förstyrda reglerventiler, dvs reglerhävarmen är ej
direkt förbunden med reglerventilkolven, utan denna
föres av en reläanordning, som i sin tur föres av det
med reglerhävarmen förbundna reglerstiftet. Det finnes
en mångfald konstruktioner, men alla hava gemensamt,
att reglerstiftet förer hydrauliskt en större
reglerven-tilkolv, som antingen fördelar tryckvätskan till
regulatorns servomotor eller i sin tur förer en ännu större
reglerventilkolv med enahanda funktion.
Konstruktionerna ha även det gemensamt, att de taga tryckvätskan
från regulatorns eget tryckvätskesystern. Följden är, att
om förstyrningen skall kunna funktionera, måste
regulatorn själv vara i funktion. Om regulatorn saknar
tryckklocka, måste startning och stängning ske för
hand, ty förstyrningen funktionerar ej, då regulatorn
står. Om regulatorn har tryckklocka, måste dock
förstyrningen vara urkopplad, när regulatorn står, enär
eljest det i tryckklockan ackumulerade trycket
försvinner vid längre stillestånd, varigenom ändock
förstyrningen kommer ur funktion.
Enligt en uppfinning av civilingenjören C. E. Svala,
chefskonstruktör hos Ab. Finshyttan, matas
förstyrningen från ett mindre tryckvätskepumpaggregat
(hjälp-aggregat), som får sin drift oberoende av regulatorns
egentliga, för servomotorns betjäning erforderliga
pump-aggregat (huvudpumpen).
Fig. 1 visar den principiella anordningen med
regulator utan tryckklocka. T är huvudturbinen, vars
på-drag regleras av regulatorn B. Dennas servomotor
regleras av reglerventilen V, vilken i sin tur regleras
av förstyrningen F. Till förstyrningen föres
tryckvätska genom rörledningen Li från förstyrningspumpen Z.
som drives av hjälpmaskinen A, i figuren visad som
turbin. Till pumpen föres vätska genom rören Ls från
regulatorns tryckvätskebehållare. Förstyrningen föres
normalt av reglerhävarmen H genom
centrifugal-regulatorns P inverkan eller också medelst den vid den
fjärreglerade elektriska motorn M± visade anordningen
B. Denna är antydd så, att motorn genom en
snäckväxel, vars snäckhjul är utbildat som en mutter till en
skruv, är förbunden med förstyrningsleden så, att .•denna
förskjutes med skruven när motorn arbetar.
Då regulatorer med tryckklocka användas, förändras
dock ej anordningen i princip. I rörledningen Gi och (?-•
mellan pumpen och reglerventilen inskjutes en
tryck-klocka, från vilken tryckvätskan tages. Antingen
får därvid, då en stängning genom fjärranordningen ut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
