Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
62
INDUSTRI TIDNINGEN NORDEN 62
Många märkliga uppfinningar hava patentförmedlats
genom Stockholms Patentbyrå, exempelvis Edisons
elektriska glödlampa och fonografen, von Siemens
växelströmsmaskin, Mannesmanns
rörvalsningsuppfin-ningar, Marconis trådlösa telegrafi och radio,
Zeppe-lins luftskepp, Cedergrens telefonuppfinningar,
Wenströms dynamomaskin, Aréhns tändsticks- och
paketeringsmaskiner, de Lavals separatorer, Odhners
räknemaskiner, Wingqvists kullager, C. A. och O. W. Hults
motorer och separatorer — ett blott litet urval ur den
respektingivande förteckning minnesskriften lämnar.
Chr. S.
En ny solmaskin.
Försöken att direkt för kraftalstring utnyttja
solstrålningen, vars energi ju praktiskt taget är outtömlig, äro
gamla och många. De hava dock betydelse endast inom
de heta länderna och där hava verkligen några sådana
anläggningar utförts och drivits, särskilt i California.
En nackdel hos dem har hittills bestått i att en stor del
av det disponibla värmet går förlorad genom utstrålning
i luften och vidare i att hela den tunga mekanismen
under förbrukning av mycken energi måste bringas att
följa solens rörelse. En väsentlig förbättring i dessa
avseenden företer en ny solmaskin av professor A. Marcuse i
Berlin. Solstrålarna koncentreras i den medelst stora
ihåliga, med en lämplig fyllning försedda linser, vilka
framställas enligt ett nytt, billigt förfarande. Linsens
brännpunkt, i vilken uppkommer en mycket hög
temperatur, ca 1 000° C, omgives av en särskilt konstruerad
»värmefälla», som nästan helt och hållet förhindrar
strålningsförlust. I pannan, som omger värmefällan,
upphettas en vätska till kokning under tryck. Den
egentliga solackumulatorn är uppställd parallaktiskt under
en vinkel lika med latituden och fast samt isolerad från
marken; endast en relativt lätt, stor planspegel, som
även den är parallaktiskt monterad och reflekterar
solstrålarna på linsens hela yta, följer, driven av ett enkelt
fjäderurverk, solens dagliga rörelse. Denna solmaskins
effekt torde vara flerdubbelt större än de tidigares.
Naturligtvis beror en solmaskins effekt i främsta
rummet av själva solstrålningens intensitet. I medeltal ger
i de heta länderna vid en väl byggd solmaskin med en
kvms linsyta en effekt av ca 1 hkr. För att ernå större
effekt måste man koppla tillsammans flera
solackumulatorer, vilket väl låter utföra sig, men man kunde ock
på grund av de nya, fullkomnade metoderna att
framställa spegelglas tillverka linser av väsentligt större
dimensioner.
Kostnaderna för den nya, enkelt byggda solmaskinen
ställa sig relativt låga. Solstrålarna arbeta gratis, något
bränsle behöves ej, slitningen är ringa och likaså
kostnaderna för betjäning. Man anser, att solmotorer äro
förmånligare än ångmaskiner, så snart kostnaden för en
ton kol överstiger 16 guldmark, och i solrika länder,
såsom t. ex. Egypten, Afrika, Indien osv, uppgår
kolpriset, inklusive transportkostnad, till ca 70 guldmark
eller mera per ton. En fördel är vidare, att den
transportabla solmotorn kan uppställas var som helst och
fungerar oberoende av varje kraftstation. Man kunde tänka
sig, att den i heta länder med rik solstrålning
framlockade nya industrier. I dessa råder därjämte i allmänhet
brist på kol, så att genom användning av densamma
betydande besparingar böra uppnås och rovdriften på kol
Jlarcnses solmaskin
i världen något kunna inskränkas. Edisons nyligen
bortgångne, framstående tekniske medarbetare Steinmetz
har räknat ut, att om man uppställde solmaskiner i
Nordamerika på den markyta, som ej ägnar sig för jordbruk,
och beräknade deras verkningsgrad så lågt som till
endast 10 %, man skulle uppnå en arbetseffekt av 13
miljarder kilowatt, vilket är mera än jordens hela ur kol och
vatten tillsammans vunna energi. I solstrålningens
direkta utnyttjande ser han därför framtidens
största energikälla.
T.
(Tekniska förenrs i Finland förhandl: r.)
Niagara alltjämt på marsch bakåt. Förenta staternas
minister i Ottawa och Canadas premiärminister ha
undertecknat en överenskommelse, enligt vilken de två
länderna under förutsättning av den amerikanska
kongressens bifall gemensamt till en kostnad av 1 750 000
dollars vidtaga anstalter för bevarande av Niagarafallens
naturskönhet och ekonomiska värde. Geologiska
undersökningar ha visat, att det s. k. Hästskofallets
förskjutning uppför strömmen minskat från 3,7 fot årligen
sedan 1842 till 2,3 fot årligen efter 1906. De tre
faktorer, som väsentligen åstadkommit förändringar i fallets
utseende, äro Hästskofallets förflyttning, den
kulminerande lågvattensperioden i Stora sjöarnas
vattensystem och bortledandet av vatten till kanaler och
kraftstationer. Försöksvis tillåter traktatet ytterligare
avledande av högst 20 000 kubikfot vatten per sekund på
vardera sidan av fallen under en kortare period. (S.-A.
N.)
Amerikas lufttrafik. Under förra året tillryggalade
de i reguljära turer gående aeroplanen i USA
sammanlagt 10 milj. engelska mil. Viel slutet av senaste
räkenskapsåret berlrevo 36 bolag regelbunden lufttrafik på
32 linjer om sammanlagt 15 869 eng. mil, och deras
aeroplan flögo dagligen 31 240 miles. Den 30 juni hade
7 698 miles av luftvägarna försetts med fullständiga
belysningsanordningar, och till slutet av innevarande
år skall genom regeringens försorg ytterligare 7 000
miles flygvägar ha erhållit fyrinstallationer. I det
reguljära kommersiella flygväsendet, som i Amerika
bedrives utan ekonomiskt understöd av staten, beräknas
125 000 000 dollars ha placerats. Trafiken bedrives till
två. tredjedelar enbart för flygpostbefordran. (S.-A. N.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
