Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
62
INDUSTRI TIDNINGEN NORDEN 66
Plätering av metallplåt.
För plätering av järn- och andra metallbleck med
aluminium och dylikt hava huvudsakligen tre
förfaringssätt använts. Vid det första bli plattorna på ena
eller bägge sidorna belagda med en kärnmetallens bredd
och längd motsvarande pläteringsmetall, sedan
upplindade eller ordnade i paket, upphettade till den för
pläteringen erforderliga temperaturen och slutligen
enstaka och efter varandra inmatade i valsverket.
Detta förfaringssätt är sålunda icke fortlöpande utan
avser ett från platta till platta avbrutet arbetsförlopp,
och avfall uppstår vid införings- och
uttagningsstäl-lena.
Ett annat sätt består däri, att i band förekommande
kärnmetall belägges på ena eller bägge sidorna med
pläteringsmetall, upplindas på en gemensam haspel och
föres till valsen under avlindandet från nämnda haspel.
Då emellertid kärnmetallen sträckes annorlunda i
valsen än pläteringsmetallen, sker olika sträckning av de
bägge metallerna, varigenom veck bildas, vilket medför,
att bandet ofta slites av eller slites sönder. Även denna
metod med sina talrika driftsstörningar och
mindervärdiga alster är därför ofullkomlig och i behov av
förbättring.
Väsentliga framsteg och undvikande av sist skildrade
nackdelar uppvisa ett tredje förfaringssätt, vid vilket
det bandformiga kärnmaterialet och det likaledes
band-formiga pläteringsmaterialet avlindas från särskilda
hasplar i stramt tillstånd, beröra varandra först vid
valsen och förenas genom dennas tryck. Man kan på detta
sätt i ett fortlöpande arbetsförlopp utan avfall tillverka
pläterade band i långa banor. Även denna metod medför
emellertid olägenheter, när kärnmetallen har en viss
högre styrka, dvs en viss styvhet, som praktiskt taget
omöjliggör dess på- och avlindande, vilka svårigheter
tilltaga ju större bredden och tjockleken är på
kärnmetallen. Maximigränsen för metodens användande ligger
vid ungefär 6 mm tjocklek hos kärnmetallen. Då
emellertid plåtarna ofta ha större tjocklek än 6 mm, är det
ej möjligt att för sådana fall använda metoden.
För att undvika nämnda olägenheter och under
användande av den i det tredje förfaringssättet anvisade
vägen har en tysk uppfinnare •/. Jordan utarbetat en
metod att åstadkomma beröring mellan det från en
haspel sig avlindande pläteringsbandet och kärnmetallen
först vid inmatningen mellan valsarna för plätering av
kärnmetallplattor, på följande sätt:
Plattorna tagas exempelvis från en stapel och införas
efter varandra i rät linje i ett valsverk, så att de med
sina mot frammatningsriktningen vinkelräta kanter
beröra varandra omedelbart eller med endast oväsentliga
avstånd. I samma ögonblick, som de inkomma i
valsverket, inmatas pläteringsmetallen, som i avseende på
bredd motsvarar kärnmetallplattans bredd och som
avlindas i långa banor och stramt tillstånd från en haspel,
varvid metallerna komma i beröring med varandra och
förenas genom valstrycket. De härför erforderliga
uppvärmningarna kunna ske antingen genom
föruppvärm-ning av kärnmetallplattorna i ugn eller omedelbart
genom valstrycket eller genom båda dessa medel. I
varje fall uppstår på detta sätt ett pläterat material,
som består av enskilda, tätt vid varandra fogade
kärnmetallplattor och dessas beröringskanter täckande
plä-teringsmaterial.
Efter pläteringen kunna dessa band skiljas vid
plåtarnas beröringskanter och eventuellt delas i smalare
band såväl som utvalsas i kallt tillstånd till plattor av
önskade dimensioner.
(Sv. p. nr 66832.)
K. Nn.
Stockholmsutställningens programunderlag.
Ur ett föredrag »Stockholmsutställningens program» i Svenska slöjdföreningen av
generalkommissarien för utställningen fil. dr. Gregor Paulsson.
Enligt av utställningsbestyrelsen antagna program
och bestämmelser för Stockholmsutställningen 1930
har densamma till ändamål att åskådliggöra Sveriges
insats i nutidens strävanden att med tillgodogörande av
konstnärliga krafter förläna åt bostäder och
bohagsföremål, särskilt de för den stora allmänheten avsedda, en
god kvalitet och ett tilltalande utseende samt att
uppvisa resultaten av likartade strävanden på angränsande
områden.
Därjämte åsyftar utställningen att uppvisa det
främsta av nutida svensk hemslöjd. —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
