Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Utgives och redigeras av
ingenjör Chr. Sylwan, adr.
Holländaregalan 20,
Stockholm. Publikationsorgan för
Svenska Uppfinnareföreningen.
Bilaga: Svensk Tidskrift för
Industriellt Rättsskydd,
innehållande redogörelser för
patent m. m. utfärdade av
K. Patent- och Registreringsverket.
Nr 10 STOCKHOLM DEN 6 MARS _1929
Innehåll. Ind. Norden: Uppfinnareverksamheten och vetenskapen. Av ing. C. A. Hult. — Ny metallsmältningsmetod. Ref. av Riz.
— Teknikens varningar. — Frågan om patent- och varumärkesavgifterna nu hos riksdagen. — Daniel Neschers bergslagsresa 1801.
Meddelat av Pehr Johnsson. — Erfarenheter i USA om behovet av uppfinnarelaboratorium. Av ing. G. A. Åkerlind. — »Sänkning av
patentavgifterna>, ref. av skrivelse av civiling. P. Frenell. — >Great Peter». — Föreningsmeddelanden. — Nya svenska uppfinningar. —
Prisuppgifter på järn. — Notiser. — Sv. tidskr. f. ind. rättsskydd: Patentbeskrivningar. — Kungörelser ang. patent. — Eftertryck
utan angivande av källan förbjudes. — Red. påtager sig ej någon obligatorisk åsiktsöverensstämmelse med ärade förf:s uttalanden.
UPPFINNAREVERKSAMHETEN OCH VETENSKAPEN.
Av ingenjör C. Alrik Hult.
Den under rubriken »Den nutida
uppfinnareverksam-lieten och dess sammanhang med vetenskapen», i
föregående nummer av Industritidningen Norden införda,
mycket intressanta artikeln av kommerserådet Axel F.
Enström ger anledning tijll en del reflexioner, som
kanske också kunna synas beaktansvärda. Att börja
med skall jag citera ett uttalande i den minnesskrift,
som ab. Stockholms Patentbyrå utgivit, med anledning
av denna firmas 50-årsjubileum, där det, i en artikel
»Om uppfinnareverksamhet i allmänhet och svensk
uppfinnareverksamhet i synnerhet», står att läsa
följande :
»Givetvis medföra ökat vetande och vidgad
omdömesförmåga ökad uppfinnareförmåga, men
uppfinnarverksamheten utövas icke blott av dem, som äga hög
bildning, utan vilken i sitt fack skicklig arbetare som helst,
kan deltaga i den och göra det med framgång. Så äro
ej sällan det förra århundradets uppfinnare
ursprungliga praktiska begåvningar, som mera tack vare sitt
vakna intellekt än på grund av boklig lärdom, utförde
sina bragder, men i stort sett äro dock de tekniska
uppfinningarne och ingenjörskonsten under sin snabba
utveckling avhängiga av naturvetenskapernas
framsteg.» –-
Den uppfattning som här kommer till uttryck,
sammanfaller i stort sett med min egen och jag vill därför
beröra den något närmare. Enligt min åsikt är det
första villkoret för att man skall kunna åstadkomma en
uppfinning, att man äger det slags särskilda begåvning,
som benämnes uppfinnareförmåga; saknas denna
betyder allt annat mycket litet. Denna begåvning är av
samma art som den skapande konstnärens, den måste
vara medfödd och inneboende i en människas naturell.
Nästan varje normal människa kan lära sig att läsa
musiknoter och att spela hjälpligt på ett piano, men
högst få äga förmåga att skapa musik och bliva
tonsättare. Om vi gå till erfarenhetens värld, finna vi i
det förgångna så många belysande exempel på, att det
varit uppfinnareförmågan i och för sig och icke
lärdomen som blivit utslagsgivande, att jag här endast
vill påminna om några få, allmänt kända namn. James
Watt var instrumentmakare; Georg Stephenson
maskinist, som först vid 18 års ålder lärde sig läsa;
Hargreaves var vävare och Arkwright barberare, som först
försökte göra en evighetsmaskin, men sedan uppfann
en spinnmaskin; Robert Fulton var artistmålare;
Patrick Bell, den första praktiska skördemaskinens
uppfinnare, var präst; Elias Howe, uppfinnare till den mo-
derna symaskinen, var mekaniker; Gramme var
modellsnickare och Benjamin Franklin och Edison
började bägge sina banor som springpojkar hos
boktryckare. Ehuru endast tio namn här anförts och ehuru
ingen av dess bärare från början varit i besittning av
någon större kunskap eller lärdom, kunna vi finna, att
det sammanlagda uppfinnarearbete som uträttats av
dem och de verkningar som därigenom åstadkommits,
har varit och är av en oerhörd betydelse för
mänskligheten och dess framåtskridande. Det är för övrigt rätt
egendomligt att se, hurusom många uppfinnare icke
hållit sig inom vad man kunde anse vara deras egna
fackområden. Morsetelegrafens uppfinnare var
artist-målare, uppfinnaren till det för några år sedan i
Amerika uppfunna elastiska lagret »Cut bearings» var
skådespelare, och helt nyligen finna vi en svensk
uppfinning av stor betydelse, Pulvis-kopplingen, vara gjord av
en snickaremästare, Aug. Berggren i Örebro. Att
uppfinnaren av den amerikanska kassaregisterapparaten,
som givit anledning till en betydande världsindustri,
var specerihandlare, ligger däremot inom det mera
plau-siblas område, ty han kände till var skon klämde. Att
en hel del svenska uppfinnare, utan att vara i
besittning av en större lärdom eller ingenjörsutbildning,
kunnat åstadkomma avsevärda resultat, är alltför väl känt
för att behöva bevisas; det räcker med att exempelvis
påminna om L. M. Ericssons telefoner, Nybergs
löd-lampa och Primusköket.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
