Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
62
INDUSTRI TIDNINGEN NORDEN 74
icke misströsta, ty varje människa som är läskunnig,
äger numera möjlighet att i ocli för sin arbetsuppgift
tillägna sig en hel del av de härför nödiga kunskaperna.
Ja även den mest vetenskapligt planerade uppfinning
behöver vid sitt utarbetande det gamla verktyget,
gemensamt för alla, även för vetenskapen,
experimentarbetet, för att utröna om beräkningarna hålla streck i
praktiken eller erfara vad som behöver rättas. På så vis
utarbetade dr de Laval sin separator och sin ångturbin
— experimentstadiet kan ingen gärna gå förbi.
Jag träffade visserligen för omkring 30 år sedan en
Ung civilingenjör, som ansåg att en verkligt kunnig
människa, exempelvis han själv, icke behövde
experimentera ut en mjölkseparator, ty den gjorde man färdig
i sina beräkningar och ritningar och sedan skulle det
stämma, annars var man en okunnig klåpare. Han
utförde också mycket riktigt denna idealkonstruktion,
men misslyckades.
För min del kan jag icke gärna godtaga rådet till
en del uppfinnare med icke teknisk-vetenskaplig
utbildning att endast ägna sina krafter åt vissa inskränkta
områden. Uppfinnareverksamheten är, och måste med
nödvändighet vara, det friaste av alla
verksamhetsområden och den låter, som väl är, icke inrangera sig i
något fack eller avstängas från någon uppgift.
De tankar och idéer, som bilda
uppfinnareverksamhetens grundstomme, komma i stort sett från hela
folket utan avseende på samhällsställning, yrke eller
lärdom. Att inskränka eller förminska detta källsprång,
genom att endast låta den tekniskt-vetenskapliga
fackkunskapen vara den huvudsakliga bäraren och ledaren
av uppfinnareväsendet, skulle innebära icke endast en
stor förlust, utan även vara ett överskattande av den
tekniska vetenskapens som sådan förmåga av
nyskapelser. Säkerligen finnas vissa gebit, exempelvis de
kemiska och metallurgiska områdena, där ingen
uppfinnare, annat än undantagsvis, har någon utsikt till
framgång, om han ej har den härför nödiga vetenskapliga
utbildningen. Jag vill emellertid i detta sammanhang
påminna om ett annat förhållande, som ej bör gå
obeaktat förbi. Ford, som är en originell herre, har i en av
sina böcker påvisat att, då han behövde fabricera
enorma mängder av glas till sina bilar, han uppdrog åt
en icke fackman att åstadkomma en helt och hållet
nyskapad form för åstadkommande av fönsterglas, som
valsades ut i långa banor. För en vanlig människa
synes det väl ligga närmast till hands att därvid anlita
den bästa fackmannen på området, som stod att erhålla,
men Ford däremot ansåg att, då han behövde något
alldeles nytt, han icke vore betjänt med en man, som
genom mångårig fackkunskap vore bunden av invanda
åsikter och föreställningar. Ford lyckades med detta
försök och han har gjort många andra försök i samma
riktning som lyckats, vilket åtminstone delvis bevisar
uppfattningens riktighet. Det är ju givetvis så, att det
rent fackmässiga blir till en inrotad vana, där de gamla
banade hjulspåren följas och det vid sidan närliggande
lätt blir förbisett. En icke fackman har ibland lättare
att upptäcka de nya hjulspåren, därför att han är
obunden av traditioner. På samma sätt kan det också
förhålla sig med inhämtandet av en teknisk-vetenskaplig
facklärdom. Stigen har blivit banad och jämnad och
fastställd av många vetenskapliga auktoriteter, med ett
erkänt och fast underlag som grund. Man har blivit
invand vid ett logiskt och i vissa bestämda banor
inriktat tänkande, som i viss mån predestinerar till
undertryckande av den rent intuitiva, skapande fantasien,
varur en uppfinnare hämtar sina idéer. Uppfinnaren
befinnes kanske i många fall vara en person, som till
•synes tänker irrationellt och verklighetsfrämmande,
men i alla händelser olika mot andra människor. Han
utgår kanske ibland från förutsättningar, som icke visa
sig hållbara, men om det är en verklig uppfinnare kan
han, liksom Arkwright, slutligen lyckas göra en för
mänskligheten betydelsefull uppfinning, efter att hava
börjat med en evighetsmaskin. Det undermedvetna
själslivet, varom vi ännu känna så litet, har enligt min
mening icke så litet att göra med uppkomsten av idéer,
varpå förnuftet kunnat bygga vidare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
