Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
62 INDUSTRI TIDNINGEN NORDEN
77
De k. ändringsförslagen beträffande vederbörande
paragrafer i patent förordningen resp.
varumärkeslagen lyda sålunda:
Patentförordningens § 11.
Förutom de avgifter, som omförmälas i 4 och 7 §§,
skall för meddelat patent, som icke är tilläggspatent,
till patentmyndigheten för varje patentår från och med
det andra erläggas en årsavgift, utgörande för vart och
ett av det andra och tredje året tio kronor, av det fjärde
och femte året trettio kronor, av det sjätte och sjunde
året sextio kronor, av det åttonde och nionde året
etthundra kronor, av det tionde och elfte året
etthundrafemtio kronor, av det tolfte och trettonde året
tvåhundra kronor, av det fjortonde och femtonde året
två-hundrafemtio kronor samt av det sextonde och
sjuttonde året trehundra kronor.
Avgiften, som–-en femtedel.
Fullgöres ej ––patentet förfallet.
Patenthavare vare —–-beskrivningens
offentliggörande.
Varumärkeslagens § 3.
Den, som–-dessa varuslag. Med ansökan skola
iölja:
avbildning av märket på fast papper i tre exemplar
om högst tio centimeters höjd och femton centimeters
bredd;
två till märkets tryckning tjänliga stampar
(klichéer) av samma storlek som avbildningarna;
trettio kronor i ansökningsavgift; samt
femtio kronor, utgörande avgift för registreringen och
dess kungörande, vilken avgift återbetalas, därest
ansökningen ej leder till registrering.
Är fråga–-till registreringsmyndigheten.
Har ansökan–-av varumärket.
Enligt vartdera förslaget skulle ändringen träda i
kraft 1 juli 1929. Det avseende patentförordningen
skulle äga tillämpning även i fråga om icke redan
inbetald årsavgift för vid denna datum bestående eller
dessförinnan sökt men först sedermera meddelat patent,
dock vad angår patent, som meddelats före lagens
ikraftträdande, ej i fråga om avgift för patentår, som
börjat dessförinnan; »skolande det i
övergångsbestämmelserna till lagarna den 23 april 1920 och clen 11
maj 1928 med avseende å vissa patent gjorda
undantag fortfarande gälla, såvitt enligt detsamma lägre
årsavgift skall utgå än enligt denna lag.»
Daniel Neschers Bergslagsresa 1801.
(Meddelat av Pehr Johnsson.)
(Slut fr. föreg, nr.)
»Onsdagen den 15 juli.
Sedan jag besökt den mitt emot gästgivaregården
boende gamle fältskären och kramhancllaren Erie Hising
i Stockholm, vilken jag lovade från honom hälsa, och
han, att om säterslantar överkommas, dem då för min
räkning till denne sin broder översända, och sedan jag,
genom en beskedlig rådmans kringvandrande, erhållit
åtskilliga gamla mynt, och därvid tvenne för mig
okände gjutne järnmedaljer över konung Gustaf III,
förfogade vi oss kl. halv elva fm från denne usla staden.
Under vägen besågs den år 1779 byggda vackra, men
mycket fuktiga Gustafs kyrka. Denna nu från Stora
Tuna skilda socken hade nu till pastor prosten Ericsson,
som skall kunna i goda år räkna sina inkomster till 3 000
rdr, enligt dess adjunkts utsago, som visade oss kyrkan,
som var ganska vacker.
Torsdagen den 16 juli.
promenerades till Falu koppargruva, efter det vi anlänt
till denna stad. Mamsell Sverkerson gick omkring
halvvägs ner och betjänten Öberg i det närmaste så långt
man, inom järnstegarna, kunde komma. Vi åskådade
även malmens uppfordring på flera ställen, meddelst
tunnor, och fingo stoff er clärav, samt vattenupp
fordringsverken, rostugnarna, vitriolberedningen samt de flesta
gruvöppningarna. Hemkommo därpå nog uttröttade och
gingo till sängs. Det, som den dagen var förskräckligt
för mig, var att min vän, herr bergshauptman Pihl varit
i staden till kl. 4 em, då han till sin lantgård utrest,
så att jag ej under min vistelse i Falun fick råka
honom, som till en del varit föremålet för min ditresa.
Huru träget jag än under båda dagarne låtit efterfråga
honom, men alltid fått till svar, att han ej
ditväntades-förrän nästa lördag.
Fredagen den 17 jidi
reste vi kl. halv elva från staden, och anlände med några
usla hästar (varför denna stadens gästgivaregårcl
allmänt till resandes plåga är känd) kl. 2 till Strand, och
spisacle middag där. Sedan körde vi under tvenne små
regnskurar till Uppbo. Under vägen besågs Husby
kyrka, som var ganska vacker, ombyggd 1783.
Altartavlan, föreställande en gammal god målning uti
tvänne avdelningar — Kristi korsfästelse, begravning och
himmelsfärd, voro skänkta av grevinnan Wrigth, samt
predikstolen av vitt och förgyllt silver av brukspatron
Rosenborg. Litet och nätt orgelverk. Svinhufvudska
släktens vapen var på väggen uppsatt. På kyrkogården
voro Rosenborgska och kyrkoherdegravarna, med
överbyggda kor, uppmurade. Ankommo sedan kl. % till 8
till Smedby och kl. 10 till Rörshyttan, där vi supera.de
och foro sedan till Stickbo. Vi hade nu kommit inom
gränsen av Gästrikland, och kommo kl. ^/ol om natten
med de raskaste hästar och i det muntraste lynne med
en munter 55 års skjutsbonde på l1^ timma fram till
Solberga gästgivaregård i Torsåkers socken. Denna hölls
alternativt av bönder, var under byggnad och dålig. Vi
nödgades där på golvet taga vårt nattläger efter en
resetur av 7% mil.»
Härifrån foro resenärerna vidare åt Gästrikland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
