89 (Industritidningen Norden / Femtiosjunde årgången, 1929)

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Utgives och redigeras av
ingenjör Chr. Sylwan, adr.
Holländaregatan 20,
Stockholm. Publikationsorgan för

Svenska Uppfinnareföreningen.

INDUSTRITIDNINGEN NORDEN

GRUNDLAGD 1872

Bilaga: Svensk Tidskrift för
Industriellt Rättsskydd,
innehållande redogörelser för
patent m. m. utfärdade av

K. Patén t-och Registreringsver ket.

Nr 12 STOCKHOLM DEN 20 MAKS 1929

Innehåll. Ind. Norden: Elektrisk upphettning av metaller enl. ny märklig metod. Ref. av Ek. — Gruvdriften vid Boliden. —
Regenerering av svavellut enl. Hägglund. Ref. av Riz. — Den engelska industrins strävanden för arbetsfred. Mondismens uppkomst oeh
utveckling. — Teknisk översikt. - IVA:s nya laboratorium. — Nya svenska uppfinningar. — Notiser. — Sv. tidskr. f. ind.
rättsskydd: Patentbeskrivningar. — Kungörelser ang. patent. — Eftertryck utan angivande av källan förbjudes. — Red. påtager sig
ej någon obligatorisk åsiktsöverensstämmelse med ärade förf:s uttalanden.

ELEKTRISK UPPHETTNING AV METALLER

ENLIGT NY MÄRKLIG METOD.

Om en med den positiva polen till en strömkälla
förbunden metallplåt av lämplig storlek nedsänkes i en
behållare av glas eller eldfast materiel, vilken
innehåller en utspädd syra, t. ex. svavelsyra, eller en
saltlösning, t. ex. en lösning av kaliumkarbonat, och i samma
behållare även sakta nedföres en med den negativa
polen förbunden metallstång av 1—2 cm. diameter till
ett djup av några cm, kan man iakttaga., att, så länge
som spänningen icke överstiger ett visst värde, i
allmänhet några 10-tal voit, det enda som inträffar är, att
vattnet sönderdelas och väte avskiljes vid den negativa,
polen, syre vid den positiva. Ökas spänningen, så
uppträda vid ett visst moment gnistor mellan metallstången
och vätskan jämte en något oregelbunden kokning av
vätskan vid beröringen med metallen. Under denna
period varierar strömstyrkan inom vida gränser med ett
relativt högt medeltal. Om spänningen ökas vidare
bildas vid ett visst ögonblick runt omkring metallstången
ett lysande gasskikt mellan metallen och vätskan,
genom vilket strömmen passerar. Härvid håller sig
strömmen stadig och vid relativt låg strömstyrka. Skiktet
består av väte och det positiva elementet i lösningen.

Till följd av verkan av det nascenta vätet inträder en
desoxidering av metallstången på ytan, varjämte alla
föroreningar på ytan avlägsnas. Tjockleken och
stabiliteten hos skiktet ökar med spänningen och även dess
elektriska motstånd samt följaktligen även det värme,
som alstras till följd av strömmens genomgång. En
järnstång kan härigenom vid en viss spänning och en
viss ledningsförmåga hos vätskan bliva rödvarm, därpå
vitvarm och slutligen bringas att smälta. Så kan t, ex.
vid en spänning av 200 voit och med en 8-procentig
lösning av kaliumkarbonat en rund järnstav av 1 cm
diameter upphettas till smältning inom mindre än 2
minuter. Strömtätheten är härvid omkring 3 ampere pr

kvcm av kontaktytan mellan metallen och vätskan.

Den här ovan angivna metoden har nu närmare
utbildats för en hel del olika operationer såsom för
smidning, svetsning, härdning, utglödning etc. Efter en
artikel i Electrical Review av Paul Hoho lämnas här nedan
en framställning av metoden i några utbildningsformer.

Det är tydligt, att om en del av metallytan täckes
med ett isolerande skikt, passerar ej någon ström
genom denna del, och den samma upphettas ej. På detta
sätt är det möjligt att åstadkomma lokal upphettning.
Det är härvid icke nödvändigt att isoleringen är
fullständig. Vill man skydda en del mot upphettning är det

tillräckligt att anbringa en isolering nära denna del.
Exempelvis kan man medelst ett porslinsrör skydda en
metallstav av något mindre diameter än röret.
Användningen av isolering kan varieras på mycket olika sätt,
och uppvärmningen kan sålunda icke blott begränsas
till vissa bestämda delar av metallen utan den kan även
noga regleras med hänsyn till graden.

En elektrisk ström mellan tvenne elektroder,
nedsänkta i en elektrolyt, söker sig alltid den väg, som
erbjuder det minsta motståndet. Om därför mellan dem
inskjutes ett metallstycke, kommer strömmen att gå
genom detsamma, och det upphettas utan att det står
i direkt förbindelse med strömkällan.

Om isoleringen icke är i direkt kontakt med metallen
uppstår en viss strömförlust, beroende på de element,
som ingå i den elektriska strömkretsen i vätskan och
den senares elektriska motstånd. Om isoleringen helt
enkelt anbringas mot metallen utan att fästas vid
densamma, passerar vätskan in i mellanrummen mellan
de två kropparna, medgivande en viss strömgenomgång.
Denna kan reduceras genom att på metallen eller
isoleringen anbringa ett flytande, halvflytande eller
pasta-formigt isolerande material såsom olja, smörjfett eller
sand, som delvis fyller upp mellanrummet mellan
metallen och isoleringen.

I detta sammanhang böra tvenne punkter
uppmärksammas. När en metallstång nedföres i vätskan,
uppstår en värmeutveckling vid den punkt, där kontakt
inträder mellan metallen och vätskan. Elektrolys
åstadkommer även, att gas utvecklas, vilket har till följd att
vätskeytan kommer i livlig rörelse och vätska stänker
upp på den obetäckta metallen, vilket giver upphov till
förluster genom uppstå.endet av icke önskvärda
strömmar. Genom att täcka metallen till ett visst djup under
vätskans yta kunna dessa strömmar undvikas och
därigenom kraftåtgången minskas. Eftersom
värmeutvecklingen äger rum på metallens yta, bliva kanter och
utskjutande punkter mera upphettade än de övriga
delarna, en tendens, som kan undvikas genom lämplig
applicering av isolering.

Av det föregående framgår, att metoden kan
tillämpas viel alla metallurgiska processer, där en
förberedande upphettning erfordras på ett alldeles särskilt och
fördelaktigt sätt. Metodens fördelar kunna sammanfattas
som följer: 1) genom inverkan av det väte, som bildas
vid den negativa polen upphettas metallen i ett
väsentligen reducerande eller desoxidenande medium, och ytan
rengöres genom verkan av den elektriska strömmen;
2) värmegraden kan regleras medelst en regleringsan-

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Sun Dec 10 11:02:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/indunord/1929/0091.html

		Industritidningen Norden / Femtiosjunde årgången, 1929 / 89 Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|