- Project Runeberg -  Industritidningen Norden / Femtiosjunde årgången, 1929 /
113

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Utgives och redigeras av
ingenjör Chr. Sylwan, adr.
Holländaregatan 20,
Stockholm. Publikationsorgan för

Svenska Upplinnareföreningen.

INDUSTRITIDNINGEN NORDEN

GRUNDLAGD 1872

Bilaga: Svensk Tidskrift för
Industriellt Rättsskydd,
innehållande redogörelser för
patent m. m. utfärdade av

K. Patent- och Registreringsverket

Nr 15 STOCKHOLM DEN 10 APRIL 1929

Innehåll bl. a: Understöd till uppfinnare. Av Chr. S. — Uppfinningar inom kriminaltekniken. Av dr H. Söderman. — Raffinerade
järnlegeringar med krom eller volfram. — Ammoniumfosfat enl. Liljenroth. — Apparat för självlyftning av automobiler. — Patenttvisten
Automatic Electric Co. contra Telefon ab. L. M. Ericsson. — Patentbeskrivningar (i bilagan).

UNDERSTÖD TILL UPPFINNARE.

Industriella företagares möjligheter till erhållande
av lån ur statliga fonder hava påpekats i denna
tidnings nr 7 d. å., nämligen beträffande s. k. industrilån
och manufakturförlagslån. Av denna redogörelse
framgick, att blott ringa utsikt till erhållande av understöd
av detta slag förefinnes för nybildade företag, alltså
även sådana för utarbetande resp. exploatering av nya
uppfinningar. Andra statens resurser torde icke stå till
buds, såvida man ej vill beträda vägen direkt till
regeringen och riksdagen. Hantverkslånefonden är
avsedd för hantverkare och mindre industriidkare
för anskaffande av arbetsmaskiner, motorer och andra
dyrbara arbetsredskap och lärer knappast vara att
påräkna i någon form såsom understödsgivare ifråga om
utarbetande resp. exploatering av en ny uppfinning.

Härnäst är således att undersöka, vilka möjligheter
äro att räkna med hos lokala myndigheter, hos
institutioner och korporationer av högre eller lägre grad, helt
eller så att säga halvt officiella.

Allmänt känd torde numera vara den s. k.
Lagermanska fonden, förvaltad av Jönköpings
stadsfullmäktige med konsultativt biträde av Svenska
uppfinnareföreningen —- vi hänvisa beträffande denna fond till
underrättelser lämnade i denna tidnings första nr
innevarande år.

Ingenjörsvetenskapsakademins för tekniker och
uppfinnare stödjande uppgift är angiven i stadgarna
sålunda, att akademin »till vinnande av sitt syfte har
att i enlighet med särskilda bestämmelser medelst lån
eller understöd förhjälpa enskilda forskare till
fullföljande av uppslag, som anses därav förtjänta» samt
»att genom utdelande av belöningar i form av
penningar eller äretecken uppmuntra den tekniska
forskningen, vare sig den framträtt spontant eller bedrivits
till följd av utav akademin anordnade pristävlingar
eller dylikt». Man bör alltså observera, att akademin
härutinnan enligt statuterna torde se sin uppgift främst
från den tekniskt-vetenskapliga forskningens synpunkt,
vilken ju ingalunda alltid sammanfaller med den
praktiskt-merkantila uppfinnaresynpunkten.
Bestämmelserna i fråga föreskriva bl. a. att forskare, som
önskar utföra tekniskt-vetenskaplig undersökning inom
något av de områden, Ingenjörsvetenskapsakademin
genom sin verksamhet har att befrämja, eller som önskar
anställa undersökningar till utexperimenterande av en
uppfinning, må till akademin ingiva skriftlig ansökan
om ekonomiskt stöd för utförande av ifrågavarande
undersökning. Vid ansökan skall fogas detaljerat
program för undersökningen. Ekonomiskt stöd kan
beviljas i form av understöd eller lån. Akademin fastställer
beloppets storlek, när och i vilken ordning understödet
eller lånet må utbetalas, den tid, inom vilken arbetet

skall vara slutfört, samt de närmare bestämmelser,
vilka skola lända till efterrättelse för understödets eller
lånets tillgodonjutande. Önskar uppfinnare erhålla
ekonomiskt stöd av akademin för utexperimenterande
av en uppfinning, skola i §§ 1—5 (betr. jämväl
kontroll, avhandling och dennas publicering, redovisning
m. m.) meddelade föreskrifter i mån av tillämplighet
lända till efterrättelse. Sådant stöd lämnas i form av
lån, och skall uppfinnaren, när uppfinningen berett
honom sådant ekonomiskt utbyte, som skäligen anses
medgiva en återbetalning, vara skyldig till akademin
återgälda lånet jämte eventuellt förfallen ränta.

En korporation, där under vissa förutsättningar en
uppfinnare kan ha någon utsikt att erhålla understöd,
är K. vetenskapsakademin. Dennas stipendie- och
understödsfonder utgjorde i februari år 1924 ett antal
av 52. Bland dem torde endast ett fåtal ligga på
gränsen mellan det speciellt för akademin vederbörliga och
det uppfinnare tekniskt-vetenskapliga. Fonden nr 8,
»Lindbomska belöningen», stiftad av bergmästaren G.
A. Lindbom, uppgick den 1 jan. 1924 till kr 6 220.
Räntan utdelas årligen såsom belöning till »den utom
eller inom akademin, som ingiver någon avhandling
med nya och viktiga upptäckter uti kemiska eller
fysiska vetenskaperna». Här kommer det således an på
begreppen upptäckt och uppfinning. Fonden nr 9,
»Wallmarkska donationen till prisbelöningar och
understöd», ser däremot ut att erbjuda större möjligheter.
Den stiftades 1847 genom då upprättat testamente av
överdirektören L. J. Wallmark och hade den 1 jan.
1924 vuxit till 56 731 kronor. Räntan kan årligen
utdelas antingen som belöning för rön eller uppfinning
eller som understöd för undersökning eller resa.
Vetenskaper, som därvid kunna komma i fråga äro
»matematik, astronomi, praktisk mekanik, fysik, kemi,
mineralogi och teknologi». Ansökningar skola vara ingivna
senast den 30 september. Huruvida »Edlundska
donationen till prisbelöningar och understöd» (nr 19) kan
tillämpas på uppfinnareverksamhet synes ligga i vida
fältet. Det heter, att räntan — å 43 090 kr 1 jan. 1924
— användes bl. a. »till understöd för sådana
forskningsarbeten i fysik eller kemi, som kräva dyrbarare
experimentella anordningar». Scheelefonden (nr 26)
uppgick år 1924 till 18 715 kr; räntan utdelas vart
tredje år till understöd av någon maktpåliggande
undersökning uti experimentalkemi.

Möjligen kunna även de olika länens
hushållningssällskap erbjuda vissa resurser för uppfinnare med
jordbrukstekniska värdefulla nyheter; man har således
att vända sig i första hand till hushållningssällskapens
sekreterare i resp. läns residensstad.

Chr. S.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:02:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/indunord/1929/0115.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free