Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
62 INDUSTRI TIDNINGEN NORDEN
147
Fig. 1. Niclansse’s ånggenerator sedd schematiskt uppifrån.
samt rationell cirkulation och maximiutnyttjande av
förbränningsgaserna tryggas ;
c) taket till den centrala förbränningskammaren är
sammansatt av de övre ångsamlingskamrarna till de
inbördes förenade grupperna av förångningselement,
varvid ångsamlarna kunna vara skyddade för eldens
direkta inverkan genom förångningstuber av liten längd,
vilka omgiva nederdelen av samma och samtidigt
förstora förångningsytan;
d) om förångningstuber och förväamaretuber med
dubbel cirkulation användas, kan man förse dem vid
deras nederdelar med böjliga rör, vilka äro avgrenade
till ångsamlarna och fullständigt tillåta
förångnings-och förvärmaretubernas tömmande, allt under det att
tuberna fritt kunna utvidgas eller förlängas.
Grupperna av förångningselement kunna utgöras av
Fig. 2. Sektion efter prickstreckade linjen 1—1 i fig. 1.
tuber av någon lämplig typ, exempelvis löstagbara
tuber med dubbel cirkulation av typ Niclausse.
Med de vidtagna anordningarna kan det vid
förbränningen alstrade värmet regelbundet och likformigt
utstrålas och fördelas på samtliga de ytor, vilka bilda
förbränningskammaren, och kunna följaktligen dessa ytor
alstra samma ångmängden
Det framhålles att Niclausse’s ånggenerator blir till
konstruktionen synnerligen enkel och lätt att montera,
varjämte den lätt kan inrättas för mycket stor
ångalstring.
Vid den i figurerna visade utföringsformen har valts
en generator med upptill eller nedtill löstagbara tuber
av typ Niclausse. Var och en av de tre generatorerna
I, II, III består i huvudsak av ett förångningsknippe
A, en vatten- och ångbehållare B, ett överhettarknippe
C och ett förvärmarknippe D för matarevattnet. Det
bela är omgivet av ett hölje E. Varje knippe av
förång-ningsrör A består (fig. 4) av en eller flera ångsamlare
a, vilka äro horisontella eller svagt luta mot
horisontalplanet och vid vilka tuberna b äro löstagbart fästa.
Samlaren eller samlarna äro uppdelade i horisontal led
i två avdelningar, åtskilda av en mellanvägg c, på
sådant sätt, att den i var och en förångningstuberna
alstrade ångan inkommer i den övre avdelningen för att
därifrån genom en rörledning d och munstycken e gå
till ångbehållaren B. Förångningsrören matas med
vatten från tuber b’, vilka samtliga inm3Tnna i de undre
avdelningarna till varje ångsamlare a. Dessa nedre
avdelningar matas själva med vatten genom rören f, vilka
förbinda dem med vatten- och ångbehållarnas nedre
delar. För att underlätta ångans bortledande från
ång-samlaren a är en öppning g anbragt i mellanväggen, så
att det vatten, som av ångan medförts till den övre
avdelningen, genast kan nedgå i den nedre avdelningen
och därifrån genom rören b’, vilka matas från denna
avdelning. Ångsamlarna uppbära förutom
förångningstuberna b och tuber b" av mindre längd, vilka äro
avsedda att skydda ångsamlarnas nedre väggar och på så
sätt förhindra dessa från att deformeras.
Samtliga förångningstubknippen äro omgivna av en
vägg F, försedd uppifrån och ned med tre öppningar
F’ (fig. 1), genom vilka de från förångningsknippena
kommande gaserna bortgå. Dessa gaser uppdelas i
tvenne skikt, vilka vart och ett intränga i det inre av
tvenne överhettare C—C, placerade längs med
mellanväggen F, och bortgå från dessa för att slutligen
inkomma vid ena änden av förvärmare D för att bortgå
från deras andra ände till avloppsledningar G, vilka
inmynna i ett gemensamt avlopp (ej visat i fig.).
Förvärmarna D bestå var och en (fig. 5) av
dubbeltuber h, ti, vilka äro av samma konstruktion som
förångningstuberna och inmynna i en samlare i med två
avdelningar av samma konstruktion som ångsamlarna.
I fig. 3 visas vägarna fö.r gaserna, ångan och vattnet
i apparaten i dess helhet.
Vid förbränningskammarens övre del vid II införes
pulveriserat, fast, flytande eller gasformigt bränsle. Vid
FF vid kammarens nedre del uttages askan.
Ovan har angivits, att den mättade ånga, som alstrats
i förångningsknippena A går till behållarna B genom
rörledningarna e, e. Ångan går från dessa behållare
genom rörledningar j för att strömma ut i en av ett rör k
bestående samlare, vilken matar de 6 överhettarna C
förmedelst de sex rörledningarna l. Dessa överhettare äro
bildade av vertikala rörslingor, förbundna till en enda
samlare. De genomströmmas av ångan på sådant sätt,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
