Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
62
INDUSTRI TIDNINGEN NORDEN 150
ningar och framsteg i huvudsak legat på de
svagströms-tekniska områdena, mindre på den egentliga elektriska
kraftteknikens. I senare fallet har det i främsta
rummet gällt anpassnings- och konstruktionsarbete jämte
ett forskningsarbete mera på materialfrågor, i första
hand då isolationsmaterial. Mycket arbete har nedlagts
på utredandet av genomslagets natur och de
påkänningar, för vilka fasta och flytande isolationsmaterial i
praktiken bli utsatta. Praktiskt viktiga förbättringar
ha ernåtts, men knappast något principiellt nytt
resultat — t. ex. i fråga om isolationshållfasthetens
mekanism. Den för kraftledningars driftsäkerhet så viktiga
frågan om åskvädrens natur har förts ett betydligt steg
framåt genom undersökningar, där ett banbrytande
arbete utförts av en svensk, H. Norinder, vilken för
ändamålet utformat den s. k. katodstråleoscillografen
till ett nyttigt instrument. Kabeltekniken har gått
framåt rätt avsevärt, vilket fått ett uttryck i den praktiska
användningen av kablar för så höga driftspänningar som
132 000 voit,
Elektricitetens användning för värmeändamål har
under de gångna åren gjort avsevärda framsteg. Förut
har berörts elektrovärmets växande betydelse för
metallurgiska ändamål. Härtill må läggas ett
omnämnande om den stadigt ökade användningen av elektrisk
värmning för liärdnings- och glödgningsugnar mfl
speciella industriändamål. Slutligen må erinras om den
växande betydelsen av elektrisk uppvärmning för
hushållsändamål, en utveckling, vilken, så enkel den än
förefaller, dock även den visat sig i hög grad beroende
på ett systematiskt forskningsarbete för att komma till
sin rätt. I det avseendet torde det av Otto Stål hane
ledda Elektrovärmeinstitutet få sägas hava presterat ett
banbrytande arbete.
Gå vi så över till svagströnisområdet, så tilldrar sig
där i främsta rummet radiotekniken och dess
förbluffande utveckling under de sista tio åren det livligaste
intresset. Yi notera i förbigående kabeltelefoniens
anmärkningsvärda framsteg, men erinra också om att
underlaget härför är, åtminstone till stor del,
sammanvävt med den forskning, som föranletts av
radioteknikens evolution. Den senare innefattar ett fascinerande
stycke teknisk-vetenskaplig historia, som det nu
tyvärr icke låter sig göra att ingå på i några detaljer. När
kriget slutade, stod man på ståndpunkten långvågig
trådlös telegrafering på rätt långa distanser och
trådlös telefonering såsom i huvudsak ett intressant
experiment. I rask takt följde så kommersiell oceantrafik,
telegrafisk och telefonisk, kortvågssystem, rundradiering,
radiopejling, bildtelegrafering och slutligen television,
vilken uppgift nu sysselsätter radioforskarna av i dag.
Det mångsidiga teknisk-vetenskapliga arbete, som
ligger bakom denna utveckling, omfattar bl. a. de
elektriska vågornas fortplantning, elektronrörens
förhållanden vid mottagning och sändning, våglängdens
fixering och noggranna mätning, den fotoelektriska
fenomengruppen samt en ny analys av akustiken. Icke
minst beundransvärt såsom exempel på systematisk
forskning är det arbete, som fört till bl. a. clen nutida
högtalaren.
Radiomaterielens möjligheter fpr lösande av olika
uppgifter äro säkerligen ännu på långt när icke
uttömda. För industriella uppgifter har den funnit
användning i och för fjärrmanövrering och
fjärrindike-ring, men troligt är att denna teknik kan i mycket
större omfattning komma till sådan nytta. Beträffande
riktnings- och ortbestämning för navigering på vatten
Svenska Föreningens för
Industriellt Rättsskydd årsmöte.
Lagstiftningsarbetet avseende industriellt
rättsskydd.
Den 17 april hade Svenska föreningen för industriellt
rättsskydd sitt årsmöte på restaur. Kastenhof i
Stockholm med bl. a. föredragning av styrelse- och
revisionsberättelser avseende 1928 samt val av styrelse och
revisorer. Förhandlingarna öppnades och leddes av
styrelsens ordförande professor G. Eberstein, som
inledningsvis erinrade om frånfället av föreningens
styrelseledamot direktör Birger Carlson och uttalade saknadens och
hyllningens eftermäle. På styrelsens vägnar lämnade
ordföranden ett meddelande rörande planerat samarbete
mellan de skandinaviska föreningarna på det
industriella rättsskyddets intresseområde. Sonderingar i denna
riktning hade företagits, och den svenska föreningen
beslöt nu uttala sig för att ett skandinaviskt möte måtte
komma till stånd instundande sommar.
Den avgående styrelsen beviljades full och tacksam
ansvarsfrihet. Att intaga platserna efter framl. direktör
B. Carlson och direktör L. Zettersten, vilken på grund
av sjukdom förhindrats att åtaga sig uppdraget,
utså-gos hovrättsrådet H. Hjertén och fd byrådirektör A.
Hasselrot. Styrelsens sammansättning blev således:
professor G. Eberstein, bergsingenjör J. Edberg,
justitierådet B. Ekeberg, bergsingenjör O. Falkman, fd
byrådirektör A. Hasselrot, hovrättsrådet H. Hjertén,
direktör B. A. Hjorth, v. häradshövding G. Huselius,
statsrådet O. Lundvik och direktör E. W. Paues.
Revisorer blevo civilingenjör J. Delmar och bergsingenjör
D. G. Sjöquist med registrator F. Loenbom såsom
suppleant, samtliga omvalda.
Hovrättsrådet H. Hjertén gav härpå en
kortfattad överblick av det svenska lagstiftningsarbetet inom,
det industriella rättsskyddets område. Om man väljer
året 1908 som utgångspunkt, kan detta arbete indelas i
två perioder: 1908—1922, omfattande
patemtlagstift-ningskommitténs verksamhet, samt tiden därefter,
omfattande det fortsatta revisionsarbetet på basis av
nämnda kommittés arbete och delvis under samarbete med
de övriga nordiska länderna, I stort sett avser det
ifrågavarande lagstiftningsarbetet fem huvudgrupper,
nämligen patentskyddet, varumärkesskyddet,
mönsterskyddet, bekämpande av den illojala konkurrensen samt
skydd mot användande av oriktiga ursprungsbeteck-
och i luften befinna vi oss också antagligen ännu bara
i början av en utveckling på radiöteknisk grund. •—•
Till dessa korta antydningar måste jag för tillfället
inskränka mig.
Från den kemisk-tekniska forskningens vida fält kan
det på förut angivna grunder endast komma ifråga att
här beröra ett par sidor. Ett område, som under de
gångna tio åren intagit en bemärkt plats, är vad som
blivit kallat den kemiska bränsleförädlingen. Härunder
inbegripes då dels de tyngre brännoljornas bearbetning
på lättflyktigare produkter och dels alla strävanden
till framställning av flytande bränslen ur olika
råmaterial såsom stenkol, brunkol, trä, tjäror,
avfalls-lutar, skiffrar m. m. Det är då särskilt i länder, som
sakna egna naturtillgångar av brännoljor, som den se-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
