Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
62 INDUSTRI TIDNINGEN NORDEN
163
i överensstämmelse med den mängd ånga, som för
tillfället erfordras.
Fig. 1 visar en elektrisk panna arbetande med en
spänning av 10 000 voit. Maximibelastningen uppgår
till omkring 3 500 kilowatt, motsvarande en ångmängd
av omkring 4 500 kg pr timme. Pannan matas med
elektrisk energi endast under natten eller under andra
tider, då energin ej finner annan användning. Motorn,
som driver cirkulationspumpen, synes å fig. och i
bakgrunden en apparat för automatisk reglering av
vattenytan. Till höger över pannan finnes en ångseparator.
Vid elektriska ångpannor äro de ångbildande ytorna
mycket små i jämförelse med vad som är fallet vid
vanliga ångpannor, och av denna orsak har vattnet
benägenhet att följa över med ångan. Denna olägenhet
upphäves genom användandet av separatorn. Den i fig.
visade anläggningen är från ett pappersbruk i Schweiz.
FJc.
Sveriges första offentliga fiolvärdering har
nyligen verkställts av den av Sveriges fiolbyggare tillsatta
värderingsnämnden, bestående av konsertmästare S.
Kjellström, violinisten Erhard Skog, tjänstemannen C.
A. Carlsson och polismannen C. H. Friberg. De båda
förstnämnda ha haft instrumentens tonliga egenskaper
under bedömning, medan själva arbetsutförandet
värdesatts av de sistnämnda experterna. Bedömningen har
skett så allsidigt som möjligt, i det den omfattat
värdering var för sig av tonstyrka, klangskönhet, jämnhet,
spelbarhet (tonangivning), byggnad och
arbetsutföran-de. För dessa egenskaper har högsta poängsumman satts
till 60. Av insända 60 fioler ha bland följande
tillverkare tillerkänts 30 poäng och därutöver: yrkesmannen
F. W. Dahlén, Göteborg, 60 poäng, amatörerna G. W.
Ekstrand, Vendelsö, 52 poäng, A. Åberg, Stockholm,
50 poäng, och A. Molin, A^änersborg, 33 poäng.
Uppfinnarelaboratorium eller någonting annat?
Svenska uppfinnareföreningens sammanträde den 19 april.
II. (Slut fr. föreg, nr.)
Den av Svenska uppfinnareföreningens kommitterade
vid föreningens sammanträde den 19 april avgivna
rapporten över referendum i frågorna rörande förslaget om
ett s. k. uppfinnarelaboratorium upplästes, såsom
nämnts, av kommitténs ordförande ingenjör G. A. B
e-tul ander och var av följande lydelse:
Rapport om resultatet av referendum
angående uppfinnarelaboratorium.
På första frågan: »Är ett laboratorium för
utarbetande av uppfinningar att anse såsom av behovet påkallat?»
— ha avgivits:
64 ja-röster,
11 nej-röster,
18 blanka röster.
På andra frågan: »Bör laboratoriet vara förenat med
en institution för rådgivning och värdering av
uppfinningar samt exploateringsanvisningar?» — ha avgivits:
63 ja-röster,
7 nej-röster,
5 svävande röster,
18 blanka röster.
På tredje frågan: »Vilka tekniska fack bör
laboratoriet till en början omfatta?» — ha de flesta ja-rösterna
givits för mekanik och en stor del för elektromekanik.
En del röster ha även avgivits för skeppsbyggeri,
bergshantering och byggnadsteknik samt även för rena
specialsaker.
På fjärde frågan: »Vilka vägar böra försökas för
finansiering av laboratoriet resp. uppfinnarekontoret?»
— ha de flesta ja-rösterna angivit att de önska
subvention av lotterimedel. Många röster ha dessutom
föreslagit att utnyttja andra vägar för finansiering, såsom
samarbete med Industriförbundet, gåvor av industrin,
donationer o. d. Dessutom ha många röster avgivits
för att U. L. skall tillgodogöra sig en viss procentuell
andel i uppkommande vinst och därigenom underlätta
finansieringen.
Kommittén har genom detta referendum konstaterat
att en stor majoritet föreligger för anordnandet av ett
U. L. Emellertid kan icke kommittén av de inkomna
svaren utfinna någon lösning av problemet, som skall
kunna godtagas spec. beträffande finansieringsfrågan.
De inkomna svaren innehålla nämligen intet nytt
förslag utöver vad som tidigare har diskuterats av
kommitterade. Kommitterade anse sig icke på grundval av
dessa vaga yrkanden kunna taga på sitt ansvar att
föreslå statssubsidier för inrättande av ett
uppfinnarelaboratorium.
Kommitterade hava under sitt arbete med frågan
blivit övertygade om att den rätta lösningen av
problemet ligger på ett annat plan än det av föreningen
diskuterade.
Kommitterade önska därför föreningens tillstånd att
framlägga ett i detalj utarbetat förslag i annan riktning.
Stockholm den 18 april 1929.
Kommitterade:
J. Hj. Sandberg. G. A. Betulander.
Anders E:son Jons.
Hr Betulander meddelade utöver denna rapport,
att kommitterade inhämtat, det man i Tyskland gjort
försök i ungefär den riktning, som i
uppfinnareföreningen varit på tal under benämningen
»uppfinnarekontor», men att resultatet blivit vanlig
patentombudsverk-samhet.
Kommittéledamoten civilingenjör A. Jons
anmälde att om åtgärder i Tyskland och Amerika,
motsvarande laboratorieförslaget, erhållits endast osäkra
upplysningar. Den lösning av problemet, kommittén tänkt sig.
ginge ut på, att uppfinnareföreningen träffade avtal
med vissa verkstäder, som vore villiga att åtaga sig
utexperimenterandet av uppfinningar och för det
ändamålet träda i viss förbindelse med uppfinnareföreningen,
närmast med dennas redan nu befintliga tekniska
nämnd, vilken skulle utökas och inrättas såsom en
kontinuerligt arbetande institution med en avlönad
ledamot såsom nämndens sekreterare; genom upprättade
avtal skulle bl. a. sörjas för, att sekretessen kring
experimentarbetena bevarades.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
